• Anonym (Förvirrad)

    Relation med psykolog

    Hej, 
    Jag har gått hos en psykolog i flera år, som jag har fått stort förtroende för. Han är en man några år äldre än mig. 

    Han har hjälpt mig otroligt mycket med stress, relationsproblem, självkänsla etc. Sedan min far dog i början av 2014, har han kommit att betyda jättemycket för mig. Nu kände jag dock att jag inte kunde fortsätta hos honom i terapi längre, jag gick ju bara dit för att träffa honom till slut. Han visste hur mycket han betyder för mig, och han menar att jag betyder mycket för honom också. Vi bestämde oss alltså slutligen för att avsluta vår professionella relation och försöka lära känna varandra i en privat relation. Jag kände mig inte bekväm med att berätta detta för min man inledningsvis. Jag insåg väl att min relation med min man inte har varit tillräcklig, varför skulle jag annars ha ett sånt stort behov av någon annan.

    Hursomhelst, väl vi skulle träffas fick jag panik och berättade allt för min man, grät som bara den. Sorgen bestod bl.a. i att jag kände att jag hade gett upp min psykolog. Min man blev väldigt upprörd, trodde först att jag hade varit otrogen, sedan gick han igenom alla mina mejl, och ville även åka och klå upp min psykolog. Han lugnade sig när han förstod att inget hade hänt, men nu förbjuder han mig att ha något med psykologen att göra. Han verkar misstänka varje steg jag tar utanför hemmet, jag känner mig bevakad, som ett djur i en bur. För övrigt kan jag säga att jag har varit ihop med min man i över 20 år, och vi har aldrig varit i närheten av att vara otrogna mot varandra.

    Vad tycker ni om situationen? Gjorde jag helt fel, eller borde jag ha rätt att träffa den här mannen som har kommit att betyda så mycket för mig? Framförallt känner jag ju att jag borde tala ut med honom om vad som hände, varför jag fick panik etc. Det känns konstigt att inte få ett avslut. Har min man rätt att straffa mig så här, inget har ju hänt.

  • Svar på tråden Relation med psykolog
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (o) skrev 2015-01-06 18:52:53 följande:
    Om han jobbat i 15 år så måste han vara bra mycket äldre än dig. Du var väl 26 ?

    Ska du anmäla honom?

    Han sa ju att han har känslor för dig. Varför då besviken?
    Nej jag är bara 6 år yngre än honom. Han sa att han hade känslor, men jag kände det inte, åtminstone inte som motsvarade mina. Det var som att han uppmuntrade mig att klänga mig fast vid honom, för att han mådde bättre av det. Jag kände mig väldigt utsatt i det.
  • ingaenklaval

    Snälla släpp allt det här bara. Du har en man i ditt liv redan så gå till honom istället. Det du gör nu är bara att elda på en massa känslor till något dramatiskt. Det vore väldigt synd om ert lilla vänstrande slutar med att han blir av med sin legitimation för du inte kan låta bli dramat. För din, din mans och din fd psykologs skull, släpp det.

  • Anonym (o)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2015-01-06 18:58:53 följande:

    Nej jag är bara 6 år yngre än honom. Han sa att han hade känslor, men jag kände det inte, åtminstone inte som motsvarade mina. Det var som att han uppmuntrade mig att klänga mig fast vid honom, för att han mådde bättre av det. Jag kände mig väldigt utsatt i det.


    Kommer du anmäla honom? Vad händer nu?
  • Anonym (vice versa)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2015-01-06 18:34:53 följande:
    Han är legitimerad och har varit verksam i ca 15 år. Jag känner mig hemsk att anmäla honom, men är samtidigt väldigt besviken på att han har lovat att inte överge mig och sedan inte tar ansvar för det. Han har påstått att han har besvarat mina känslor, att han tycker om och längtar efter mig. Faktum är att jag har spelat in en del av våra samtal, vilket jag gjorde för att verkligen intyga mig själv om att jag inte fantiserade eller något.
    Tycker det låter som om du redan bestämt dig för att anmäla honom och nu fiskar efter bekräftelse. 

    Ärligare att ta ett självständigt beslut och stå för dina handlingar. Behöver du stöd är det bättre att skaffa det från en ny (kvinnlig) terapeut eller psykiatriker och inte från FL.
  • Anonym (Förvirrad)
    ingaenklaval skrev 2015-01-06 19:05:02 följande:

    Snälla släpp allt det här bara. Du har en man i ditt liv redan så gå till honom istället. Det du gör nu är bara att elda på en massa känslor till något dramatiskt. Det vore väldigt synd om ert lilla vänstrande slutar med att han blir av med sin legitimation för du inte kan låta bli dramat. För din, din mans och din fd psykologs skull, släpp det.


    Så du tycker det är mitt fel? Tycker du det är rätt att jag har uppmuntrats till att klänga mig fast vid en person som vet om hur sårbar jag är efter min fars död? Jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv, tycker du då att jag är dramatisk som känner mig ytterligare trampad på? Jag känner mig mentalt våldtagen!
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (vice versa) skrev 2015-01-06 19:10:51 följande:
    Tycker det låter som om du redan bestämt dig för att anmäla honom och nu fiskar efter bekräftelse. 

    Ärligare att ta ett självständigt beslut och stå för dina handlingar. Behöver du stöd är det bättre att skaffa det från en ny (kvinnlig) terapeut eller psykiatriker och inte från FL.
    Tvärtom, jag ville söka stöd för att inte anmäla honom. Jag ville intala mig själv att det inte var så farligt, men det känns som om att alla tycker motsatsen, och nu börjar jag nog inse att han har gjort riktigt fel.
  • nozpa

    Du får ursäkta ts, jag är nog trög. Men fattar inte hur er privata relation sett ut.
    Har ni träffats efter att ni avslutat eran patient/psykologrelation? När avslutades den?
    Hur länge har du gått till honom?

  • Fundersam02

    Nu har det här börjat bli ännu en tråd som man undrar är påhittad.

    Innehållet i dina första inlägg och dina senare inlägg skiljer sig åt en hel del. 

    Om du är på riktigt, så bör du söka professionell hjälp av en kvinnlig legitimerad psykolog. Släpp din .f.e. psykolog. Det är inte sunt att klamra sig fast vid någon som uppenbarligen inte är bra för dig.

  • Anonym (Förvirrad)
    Fundersam02 skrev 2015-01-06 19:19:20 följande:

    Nu har det här börjat bli ännu en tråd som man undrar är påhittad.

    Innehållet i dina första inlägg och dina senare inlägg skiljer sig åt en hel del. 

    Om du är på riktigt, så bör du söka professionell hjälp av en kvinnlig legitimerad psykolog. Släpp din .f.e. psykolog. Det är inte sunt att klamra sig fast vid någon som uppenbarligen inte är bra för dig.


    Inget är påhittat.
    När jag började skriva ville jag ha stöd för att förlåta och ev. fortsätta min relation med honom. Efter att alla säger att han har gjort grovt fel, har jag börjat bli ganska upprörd, och mina inlägg speglas väl av det.
  • Anonym (vice versa)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2015-01-06 19:15:04 följande:
    Tvärtom, jag ville söka stöd för att inte anmäla honom. Jag ville intala mig själv att det inte var så farligt, men det känns som om att alla tycker motsatsen, och nu börjar jag nog inse att han har gjort riktigt fel.
    Det är ju möjligt att din iscensättning inte är medveten, men jag tror inte det gynnar dig själv i längden att låta andra ta ansvaret för dina egna önskningar och känslor.

    Du har rätt att välja, men då ska du också stå för det du väljer. Annars kommer du aldrig att bli klar över vem du är och vad du vill. 
Svar på tråden Relation med psykolog