Han la ingen bedövning innan, för han sa att den oftast gjorde ondare för att nålen var tjockare. Så han tyckte att det var onödigt.
I mitt fall var det nog trots allt bra med bedövningen innan, eftersom jag var så spänd.
I morse kl 07.07 på bf+9 föddes vår Nathalie.
En helt fantastiskt smidig förlossning. Vaknade kl 04 av vad jag trodde var förvärkar men kl 05 ringde vi in barnvakten. Var framme vid förlossningen kl 06.15 och hon kom ut på en krystvärk kl 07.07.
Nu ska vi bebismysa- äntligen!
vilken smidig förlossning
Jobbig natt frampå småtimmarna med ett evigt småsnuttande på ömma bröst, särskilt det vänstra som nu tenderar att stocka sig. Hela förmiddagen fortsatte han att småsnutta och somnade till slut vid 12 och har sovit som en stock sen dess. Snart får jag väcka honom. Känner mig knäpp som inte passade på att gå och sova en stund själv, men nej då skulle ju bara... och vips har timmarna gått.
Äntligen är Siri här! Hon kom den 6e med besked! Tur att jag redan låg på fl för efter en värk gick vattnet o 4 minuter senare var hon ute!
3130 "tung " och 50 cm lång :) Helt underbar!
Igår var vår tjej jätteskrikig och jag tror det berodde på att mjölken inte riktigt rann till ordentligt och hon var hungrig. Tänkte att jag nog druckit dåligt och hinkade i mig vatten igår kväll. I morse vid 6-tiden vaknade jag med ena bröstet helt sprängfullt, så pass att jag var tvungen att pumpa ur för att hon ens skulle kunna få tag i bröstet. Blir det så för er ibland? Beror det på för lite mat och vätska eller blir det bara så ändå? Vanligtvis har vi inga problem med amningen och mjölk brukar finnas mer än tillräckligt! Kan det bero på snabb viktnedgång kanske...?
Känns skitbra!
Tack! Nej jag sprack inget,gick bra,blev lite chockad bara att de gick så fort! :)
Fru Hermelin: Min tjej började dagis efter 1 vecka. Hon blir 3 I december så då ville vi inte att hon skulle vara borta för länge och jag kan verkligen inte ge henne den stimulansen hon behöver. Vi kör iaf handtvätt direkt när hon kommer hem.
Simone: Sån skönt avslappnad stil
Mina två äldre barn, 3 och 5 år, går inte på förskola alls. Vi har det jättebra hemma och har massor att göra. Öppna förskolan, skogen, lekplatser, kompisar, mm.
Pratade med en barnpsykolog om det här då jag ofta får höra att jag "tar ifrån barnen något" när de inte går på förskolan. Hon sa att barn i de flesta fall har det bäst hemma och att det finns en stor övertro på förskolan och dess verksamhet. Barn som är hemma lär sig samma saker, men på andra sätt.
Alla gör naturligtvis det som är bäst för dem, men även jag har barn med stort behov av stimulans, men det kan jag ge dem på de aktiviteter vi väljer att göra tillsammans.
Idag var jag själv med alla tre barnen för första gången. Det gick hur bra som helst. De stora barnen fick leka av sig på öppna förskolan, sedan var vi hemma några timmar, läste och bakade chokladbollar och sedan var vi iväg på ett jippo med pyssel, mat och annat kul.
Dessutom är det en mindre förskola som satsat på konceptet mer personal på färre barn, för att de ska kunna se varje barn och det är kanon.
Idag har vart en SÅN dag. Evigt ammande och måste vara i famnen. Naturligtvis har dottern hemmadag men hon har skött sig helt okej med tanke på att hon varit vaken sedan 5:30 utan tendens att sova är jag inte den som klagar på henne. Så nu kör vi det sista och ska försöka hålla igång till 19 iaf, men med lite bad och något fredagsgott ska vi nog lyckas. Lilleman sover i famnen och jag vet att försöker jag lägga ifrån mig honom så vaknar han... men snart kommer pappa hem och då ska jag duscha!
Åh du är inte ensam. Nu har vi haft en oväntat bra dag trots allt, men natten var tuff för alla i familjen och jag var gråtig och nere redan när jag vaknade. Mycket ammande inatt, ömma bröst och orolig storasyster som vaknar mycket och har gjort sen vi kom hem från BB. Vissa dagar är tunga!
Har du någon sjal eller sele du kan ha honom i? Vi har precis invigt sjalen, storasyster bodde i den hela första halvåret. Hon var riktigt närhetstörstande och gick inte att lägga ner ens en stund före 5 månader i princip. Sjalen var min räddning!
Kämpa på! Vår BVC-sköterska sa att det är vanligt att bebisar blir lite extra "oroliga" vid 2-3 veckor. Vill vara nära, gråter mer, ammar mer. Hur gammal är din lille nu?
Här var med storasyster typ boende på min arm för hon vägrade selen och då vågade jag inte stoppa ner henne i en sjal var så rädd att hon skulle ramla ur.Det är verkligen inte alltid lätt! Själv har jag dragit på mig en förlossningsdepression. Det började redan när han var ett par dagar gammal, men då tänkte jag att det bara var baby blues och att det snart skulle gå över, men det har bara blivit värre. I dag har jag storgråtit i nästan fyra timmar i sträck. Jag har återkommande tankar om vilken värdelös mamma jag är som inte ens orkar med mitt eget barn. Han förtjänar så mycket mer, inte en mamma som bara gråter och är deppig :/ Jag står på kö för att få träffa en kurator, men det kunde tydligen ta drygt tre veckor enligt bvc-sköterskan. Tre veckor är en overkligt lång tid när man inte mår bra. Just nu önskar jag att min sambo skulle haft ett "nio till fem"-jobb så jag kunde få avlastning vid samma tider varje dag. Usch, i morgon jobbar han 13:28-0:40 :/