• Anonym (Barnaga)

    Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?

    Finns det någon situation då du önskat att barnaga var tillåtet? Exempelvis i stundens hetta eller vad som helst? Berätta.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-03-24 14:16
    Du kanske har värderingen i allmänhet att barnaga är fel, men att du i vissa situationer då du är riktigt arg önskar att du fick lappa till en unge.

  • Svar på tråden Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?
  • Nomanisanisland
    Anonym (--) skrev 2015-03-26 01:05:57 följande:

    Nej, det smartaste nog här är att bara låta det vara, handlar uppenbarligen om en person med noll insikt om eget beteende och detta kommer fortsätta så länge vi häller vatten på den kvarnen.

    Eftersom personen inte lever som den lär så kanske vi borde göra det, ingen mängd av förolämpningar eller sketen moralism från dennas sida kommer ändra fakta, så varför utsätta sig själv för detta även om det är lite roande på hur vissa brusar upp sig över inget.

     


    Och du fortsätter att svamla. Det är inte sketen moralism att vägra att gullfiiera barnmisshandel och att stå upp för alla barns rätt att slippa utsättas för de kränkningar som ni har valt att oförsvarligt argumentera. Att nu sedan dunkar varandra i ryggen er barnmisshandelsförespråkare emellan, säger ju det mesta om er.
  • Nomanisanisland
    Anonym (--) skrev 2015-03-26 01:05:57 följande:

    Nej, det smartaste nog här är att bara låta det vara, handlar uppenbarligen om en person med noll insikt om eget beteende och detta kommer fortsätta så länge vi häller vatten på den kvarnen.

    Eftersom personen inte lever som den lär så kanske vi borde göra det, ingen mängd av förolämpningar eller sketen moralism från dennas sida kommer ändra fakta, så varför utsätta sig själv för detta även om det är lite roande på hur vissa brusar upp sig över inget.

     


    Och ingen brusar upp över inget. Är man däremot så dum i huvudet att man argumenterar för att barn oftare och lagligare borde misshandlas och kränkas så förtjänar man att höra det. Där inte förolämpningar att påtala fakta, understryka konsekvenserna av det ni förespråkar och vägra förmildra våldet genom gulliga omskrivningar.
  • Nomanisanisland
    Anonym (L) skrev 2015-03-25 23:56:30 följande:

    haha du får tycka att det är ett brott men det är det inte i mina ögon.


    Och det avslöjar bara hur sjuk syn du har på barn.
  • Anonym (ja)
    tankfull skrev 2015-03-25 17:01:06 följande:

    Ja för det är ju inga invandrare som ligger bakom kriminalitet i Sverige...? Skulle tippa på att majoriteten av brotten sker av folk med utländsk bakgrund och resten består av svenska personer som haft en kass barndom med bland annat våld i hemmet.


    I Sydeuropa där barn tidigt får lära sig att lyda kan de vara med på restauranger utan att leva fan, till skillnad från Sverige där många restaurangägare ser sig nödgade att porta barnfamiljer på grund av deras kassa beteende.
  • Anonym (Nej till våld)

    Nog för att jag i ren frustration nångång velat ta den ena och dunka till den andra med, en aldrig aldrig nånsin har jag velat det på allvar. 
    Och hade det hänt så hoppas jag innerligt att jag hade haft vett kvar nog för att anmäla mig själv, så att mina barn hade kunnat få hjälp. 
    Att aga barn leder bara till två saker, barn som är ögontjänare och barn som är rädda.
    Barnen förstår inte varför vissa saker är fel, dom lär sig bara att vissa saker ska man undvika annars får man stryk.
    Däremot kan man göra samma saker när ingen ser att man gör dom.
    Ergo, du har ett barn utan egen moral som känner sig rädd hela tiden och som har lärt sig av mamma och pappa att våld är ett sätt att hantera konflikter.
    En blivande katastrof. 

    Det går att fostra barn till hänsynstagande, väluppfostrade, harmoniska och lyckliga vuxna, utan att använda våld.
    Klarar man inte det så är det inte hos barnet det brister, det är föräldern som saknar kompetens. 

  • Anonym (Nej till våld)
    Anonym (ja) skrev 2015-03-26 07:47:10 följande:
    I Sydeuropa där barn tidigt får lära sig att lyda kan de vara med på restauranger utan att leva fan, till skillnad från Sverige där många restaurangägare ser sig nödgade att porta barnfamiljer på grund av deras kassa beteende.
    Jag har 4 idag vuxna barn, och dom har alltid fått följa med på restauranger och andra tillställningar.
    Det har aldrig varit några problem, utom en gång när ena sonen var mitt uppe i treårstrots.
    Och han betedde sig illa och var tjurig och lyssnade inte på mig alls.
    Men då lämnade vi restaurangen, för kan man inte uppföra sig får man inte vara kvar, och det var jag som sa det, inte restaurangägaren, 
    Så vi åkte hem och han fick aldrig sina pannkakor med sylt, så kan det bli.
    Han lärde sig något den gången, sen dess har vi inte haft några såna konflikter och idag är han en ung man på 25, som kan föra sig mycket väl. 
    Och aldrig har jag lagt ett finger på honom eller hans syskon i avsikt att göra honom illa. 
  • tankfull

    Det finns massor att läsa om hur våld påverkar barn negativt. Jag citerar några rader ur Folkhälsans Information om barn som upplevt våld: "Alla barn som har upplevt våld i sin barndom använder inte själva våld som vuxna, men alla som använder våld som vuxna har upplevt våld i barndomen".
    "Våld medför ökad risk för PTSD med kognitiva störningar, minnesstörningar, hög grad av undvikande beteende, depression, stegrad uppmärksamhetsnivå, förhöjd alarmberedskap, oro, ångest, fysiska symtom, sömnlöshet, högt blodtryck etc."

    Många kriminella har haft en barndom med våld. Men hur många argument som än skulle läggas fram här så gissar jag att de ändå inte påverkar dem som redan bestämt sig för att det bästa för barnet är att få en lavett ibland. Och därigenom fortsätter problematiken år ut och år in. De barn eller ungdomar som beter sig sämst och till och med begår brott är de barn som inte känt sig trygga i hemmet.

  • Anonym (--)
    Anonym (Nej till våld) skrev 2015-03-26 07:56:42 följande:

    Nog för att jag i ren frustration nångång velat ta den ena och dunka till den andra med, en aldrig aldrig nånsin har jag velat det på allvar. 
    Och hade det hänt så hoppas jag innerligt att jag hade haft vett kvar nog för att anmäla mig själv, så att mina barn hade kunnat få hjälp. 
    Att aga barn leder bara till två saker, barn som är ögontjänare och barn som är rädda.
    Barnen förstår inte varför vissa saker är fel, dom lär sig bara att vissa saker ska man undvika annars får man stryk.
    Däremot kan man göra samma saker när ingen ser att man gör dom.
    Ergo, du har ett barn utan egen moral som känner sig rädd hela tiden och som har lärt sig av mamma och pappa att våld är ett sätt att hantera konflikter.
    En blivande katastrof. 

    Det går att fostra barn till hänsynstagande, väluppfostrade, harmoniska och lyckliga vuxna, utan att använda våld.
    Klarar man inte det så är det inte hos barnet det brister, det är föräldern som saknar kompetens. 


    Om du i ren frustration ville "dunka till dina barn" så gör du all rätt att låta bli.


    Frustration dunka till och hålla sig där är omkring alla fel man kan göra i ämnet.


    "aga" som du kallar det leder däremot inte till underkuvade terrorbarn som i slutändan svarar med samma kraft, oftast mot sina kompisar eller slår bakut mot föräldrar, det är ren misshandel som gör det.
    Pucklar man som du säger på barnen, då i tid och otid för det minsta lilla, då mycket riktigt får man ögontjänare som av ren räddsla inte vågar göra annat, när man tittar på.


    Däremot, ska inte misshandel vara en uppfostringsmetod, man är lite efter om man säger att man ger barn bra fostran om man styr dom med näven och inte med hjärnan.
    Finns däremot situationer där barnen svävar ut för mycket eller gör rent av farliga grejer där man får ta till den mindre "ondskan" för att få dom på rätt spår, din uppgift då att se till dom förstår varför en sån påföljd valdes och varför det är viktigt och i allas intresse att det inte händer igen.

    Håller inte med om det sista heller, har man lugna barn från början så är det lugnt att säga hur andra ska göra, tyvärr så är däremot alla barn olika och vissa är bara värre än andra, håller man inte efter såna med dom medel som behövs så ja, då har man en katastrof som bara väntar på att prova på sina horn.
    jag antar att både du och jag skonades från det värsta och vi har normala barn med normala perioder, kan dom gå en på nerverna? Absolut, ska man låta ungar trycka på fel knappar tills man fullkomligt exploderar och i ren vrede ger sig på dom fysiskt? Absolut inte, kan man styra dom rätt med strängare ton och mildare påföljd? Absolut men om det inte räcker så kan man inte dra sig från att sätta dom på rätt köl för ju längre dom är ute och svävar ju jobbigare blir det att få dom rätt.


    Däremot kan jag säga att om du först skulle mot förmodan dunka till, så är det till och med mer korkat att ange sig själv till polis än att tappa fattningen vid enstaka tillfälle, du gör bara ungen en stooooor otjänst när du meddelar denna att föräldrar har inget att komma med och helgar vad ungen än gör.
    det om nått kan straffa sig rejält vid skolåldern.


     

  • Anonym (Nej till våld)
    Anonym (--) skrev 2015-03-26 08:22:20 följande:

    Om du i ren frustration ville "dunka till dina barn" så gör du all rätt att låta bli.


    Frustration dunka till och hålla sig där är omkring alla fel man kan göra i ämnet.


    "aga" som du kallar det leder däremot inte till underkuvade terrorbarn som i slutändan svarar med samma kraft, oftast mot sina kompisar eller slår bakut mot föräldrar, det är ren misshandel som gör det.
    Pucklar man som du säger på barnen, då i tid och otid för det minsta lilla, då mycket riktigt får man ögontjänare som av ren räddsla inte vågar göra annat, när man tittar på.


    Däremot, ska inte misshandel vara en uppfostringsmetod, man är lite efter om man säger att man ger barn bra fostran om man styr dom med näven och inte med hjärnan.
    Finns däremot situationer där barnen svävar ut för mycket eller gör rent av farliga grejer där man får ta till den mindre "ondskan" för att få dom på rätt spår, din uppgift då att se till dom förstår varför en sån påföljd valdes och varför det är viktigt och i allas intresse att det inte händer igen.

    Håller inte med om det sista heller, har man lugna barn från början så är det lugnt att säga hur andra ska göra, tyvärr så är däremot alla barn olika och vissa är bara värre än andra, håller man inte efter såna med dom medel som behövs så ja, då har man en katastrof som bara väntar på att prova på sina horn.
    jag antar att både du och jag skonades från det värsta och vi har normala barn med normala perioder, kan dom gå en på nerverna? Absolut, ska man låta ungar trycka på fel knappar tills man fullkomligt exploderar och i ren vrede ger sig på dom fysiskt? Absolut inte, kan man styra dom rätt med strängare ton och mildare påföljd? Absolut men om det inte räcker så kan man inte dra sig från att sätta dom på rätt köl för ju längre dom är ute och svävar ju jobbigare blir det att få dom rätt.


    Däremot kan jag säga att om du först skulle mot förmodan dunka till, så är det till och med mer korkat att ange sig själv till polis än att tappa fattningen vid enstaka tillfälle, du gör bara ungen en stooooor otjänst när du meddelar denna att föräldrar har inget att komma med och helgar vad ungen än gör.
    det om nått kan straffa sig rejält vid skolåldern.


     


    Jag håller inte alls med dig.
    Att man kan känna en frustration tror jag alla föräldrar gör nångång, det betyder inte att man agerar på den.

    Aga leder till en av två saker, det som du kallar för terrorbarn, eller barn med ångest och rädsla ofta i kombination med varandra.
    Det är en highway to hell och visar bara den förälderns oförmåga att fostra ett barn utan att använda våld. 
    Om ett barn är på väg att göra något farligt, så stoppar man naturligtvis barnet, självklart, men man använder inte våld, man pratar med barnet och ser till att barnet förstår varför man inte ska göra på det viset. 
    Och om barnet är helt omöjligt så finns det andra sätt än våld att visa barnet att det inte är barnet som bestämmer, använd dom metoderna. 
    För övrigt är det sällan ett barn som blir bemött med konsekvens, kommunikation och kärlek blir så omöjligt. 
    Det gäller att lägga grunden rätt från början.

    Inte vet jag hur våra barn står sig i förhållande till andra och jag tycker det är ointressant att jämföra barn, men en sak vet jag och det är att ett barn som blir bra bemött av  vuxna sällan blir svår att ha att göra med, och även om det ligger exempelvis en diagnos som försvårar i botten så kompenserar och gör en god kärleksfull ickevåldsuppfostran saker mycket lättare för alla berörda.

    Som jag skrev, att använda våld är något föräldrar gör när dom inte vet vad dom annars ska ta sig till.
    En nödlösning och en brist på kompetens hos föräldern som går ut över barnet.
  • Anonym (Nej till våld)

    För övrigt om jag hade använt våld mot mina barn för att dom inte gjorde som jag ville när dom var små.
    Så hade det i konsekvensens namn varit lika ok för dom att idag när dom är vuxna och fysiskt starkare än sin mamma, slå mig för att jag inte gör som dom vill.

    Nej tack, den sortens våldskultur ska vi inte ha i våra familjer. 

Svar på tråden Önskar du ibland att barnaga var tillåtet?