Redan47's samlade pärlor-resan efter plus

Och bröstvårdscreme! Guld värd om du ska pumpa in brösten för amning.

Du kommer inte hinna med panik! Vips så är barnet ute! Men, vill du få lugnande be att få det. Jag förde dialog med narkos läkaren hela tiden. Och jag kunde bli sövd precis när jag ville - inga problem. Han va helt suverän en klippa genom hela allt!

Känslan när man skrivit ett långt inlägg ska posta det och det försvinner

Tack Redan! Ska köpa hem godis, fick ett vansinnigt matbehov direkt efter BF förra gången efter att som nu knappt ha lust att äta. Vis av skadan har jag packat bröstvårdskräm.... Matportioner hemma hade varit guld men jag orkar inte. Sambon är hemma så det löser sig.

Hoppas inget händer så jag inte hinner panika! Kommer ha bästa OP dr, i journalen skrev vi att jag ska slippa häxan till BM jag hade sist.

Någon pratade om gördel, men en gördel eller stödbälte hamnar väl mitt i ärret/ såret? Är det något jag ska leta fram eller strunta i?

En vecka kvar tills vi får träffa henne, otroligt. Storasyster sa allvarligt i dag. Det kommer göra ont mamma. Tror du det? Ja. Hålet är så litet där hon ska komma ut. Så fick jag påminna om att hon ska snittas ut, där fick jag för jag var pedagogisk i början!!!

Hej Weeme,
Jag kan bara reflektera över hur jag själv upplevde det alla är olika. Själv önskade jag nog att jag hade sörjt min fina mage innan och insett att nu blir det ett långt ärr och den fina mage jag hade kommer att vara borta tyvärr. Det var skönt att dottern fick en bra snabb start men däremot kände jag mig väldigt överkörd fast i mitt fall tog ju inte bedövningen ordentligt så det blev ju ännu mer en upplevelse av att känna sig som styckad nästan. Så behöver det ju inte kännas men som sagt det hade känts lite bättre om jag hade förberett mig på att nu är det ärr som gäller från och med nu. Det är inte det samma. Man kan leva med det och nu känns allt bättre och jag är gladare och snart ska jag träna bort mina extra kilon också.

Jag förstår att det är olika med upplevelsen och säkert smärtan efteråt... Lika bra att ana att det kan bli väldigt jobbigt känner jag, så kan det bara bli bättre liksom. Jag har redan lyft frågan om smärtan, givetvis ska man inte känna nåååågonting, men vad ska de säga. Jo, det kan gå åt skogen! Att det där ärret finns där sedan, för alltid, jag får hoppas jag tar det ärret bättre som trots allt innebär något väldigt positivt, istället för att som jag gjorde med lilla navelärret bli sorgsen. Känselborfall har jag efter knäoperation i benet, det är inte alls kul det heller men nu finns ju inga val så..

Hur menar du smörjt magen, skulle det underlätta för snittet tänker du (eller strimmorna man kan få ändå?).

Ha en bra helg alla!

Weeme: jag har inte velat ha gördel någongång, snarare att inte ha något alls runt ärret. Vilket är ca12cm och ett tunt streck- jättefint. Bland det sista jag kommunicerade med op läkare "jag vill ni syr ihop super snyggt". Det blev så oxå!

Narkosläkare var den som ansvar för start av op- som han sa, -de kommer inte få skära förrän alla test visar att du inte känner. Det höll han oxå. Och jag fick bekräfta vad jag kände och hur.
Som sagt- du verkar inte ha munhäfta, så prata med dem. Min erfarenhet är att det är många personer på plats det gjorde mig lite frustrerad men fick förklaring deras uppgifter. Nu var det ju två barn som skulle tas emot förvisso.
Det kommer gå utmärkt ! Belöningen....ja det vet du! Fokusera på det.

Haha, nej jag har inte tunghäfta... OP läkaren "känner" jag sedan tidigare i MF-svängen osv så han är jag trygg med. Jag låter bli att leta efter mitt stödbälte.

Sambon, nej MANNEN är de ju, har köpt en bordsflagga så vi kan fira när jag får äta igen. Egna godsaker och bubbel finns också! Badet innan födseln som jag blivit snuvad på två gånger nu då, kan jag faktiskt klara mig utan. Men att fira efter tycker jag väl man kan få göra även om man inte råkar få en "normal" förlossning. Blev så ledsen sist när jag varken fick flagga, bubbel eller smörgås utan bara en skjuts in på rummet och hej då. Jo, så klart sambon och bebis var ju där, men ett sådant ögonblick- man har ju hört om hur mysigt det är att bli uppvaktad efteråt. Då låg jag sövd liksom.. Sedan fick jag ligga på uppvaket och lyssna på skvallret en halvtimme som vanligt på uppvaket innan de såg att jag vaknat. (Undrar om de själva förstår att vi patienter faktiskt hör vad de skvallrar om för så är det varje gång jag vaknar för klockan har jag aldrig haft vid sängen när jag vaknat och de har aldrig sett att jag vaknat det har alltid tagit minst en halvtimme): Jag är van vid OP och sövning, men inte att vara vaken som vid KS...

Snyft .... Blev snuvad på flaggor fika macka you name it. Lite bubbel blir perfekt! Jag tyckte der va ängsligt tanken på att vara vaken... Men narkos han lugnade mig i all röra o påminde om bebisarna och snart få tröffa dem.

Hej på er!
Jag plussade på min testdag i tisdags. Ömma bröst, ett dåligt humör och molvärk i livmodern var ett tecken redan dagar innan plusset. Och sedan.... INGET! Har fortfarande ont i brösten (men det kan ju vara hormonerna man käkar) men känner absolut INGET i livmodern sedan flera dagar tillbaka. Självklart så blir jag jätteorolig för att graviditeten skall ha avstannat. Kan inte tänka på annat just nu.
Har ännu inte fått svar på mitt HCG som jag tog i tisdags. Men det digitala testet visade gravid 1-2 veckor.
Jag har inte blödit något. Kan en blödning dröja pga medicineringen?

Stort grattis till plusset!!!!!

Jag tror inte du behöver vara orolig. Jag kände lite varannan dag men aldrig mycket! Visst nu gick det ju illa för mig tyvärr, men det kommer det inte göra för dig. Det har varit sådär för många och för de flesta har det gått bra. Håll dig lugn och vänta på HCG provet bara. Lycka till!