Tack! Ja verkligen i grevens tid, herregud!
Slänger in en bild till bara för det, haha!
Nu sover både man och barn här på förlossningsrummet, jag borde väl försöka göra detsamma men jag är så speedad...
Jag ligger i sängen o gråter för jag känner mig som en dålig mamma som efter denna natten hellre skulle vilja vara ute i snön istället för att ligga kvar i sängen med bebis. Igår var en skitbra dag fram tills min febertopp och Arvids nattpass där, men idag vill jag bara gräva ner mig. Sambon säger jag ska njuta av honom och tycker jag är galen, men det är ju som det är liksom.
Haha jag hade verkligen noll koll!! Med sonen tog förlossningen 32 timmar från vattenavgång, första dygnet var pinvärkar så jag inte fick nån vila men utan att tappen ens blev påverkad... Så jag hade inte en tanke på att nåt så hanterbart kunde vara på riktigt. Ren tur att barnvakten hann och att vi fick skjuts!
Det går upp och ner tänker jag, igår hade ni det jätte bra. Så då tänker man ahhh... det är så här det ska vara och kommer vara framöver! Äntligen har jag hittat det alla pratar om. Och sen får man ett bakslag (i ditt fall feber och inte få sova på det) och då misstänker jag att man kan känna att va fasen skaffade vi barn för?! och så får du skit dåligt samvete för att du tänker så, för du älskar ju Arvid. Då är det lät att vilja fly till det trygga, vilket i ditt fall att skotta snö. Du kommer komma tillbaks till känsla du hade igår, men du kommer antagligen också komma tillbaks till hur du känner just nu, kanske inte lika ofta men lite då och då. Och jag tänker att det är okej, att vissa dagar inte vilja vara med längre, jag vet att du kommer göra det som krävs för att inte Arvid kommer lida av det (kanske inte mer än så, men det är tillräckligt)
Jag hoppas att du fortfarnade har kontakt med MVC psykologen, för jag tror att du skulle må bra av att fortsätta pata med någon utomstående, det kommer liksom inte hjälpa att din sambo står där och tycker att du är galen som inte känner det som han tycker att en mamma bör känna.
styrkekramar <3
Kära vän! Tycker absolut inte du ska känna dig som en dålig mamma! Mitt lilla hjärta har haft en tutt-natt konstant mellan 02-05 och trodde jag skulle bli galen ett tag och jag undrade vad fasen jag gett mig in på egentligen.
Kan inte din sambo ta Arvid en stund så du kan ta en promenad själv om du orkar förstås med tanke på febern. Du gör ett strålande jobb, du fick en traglig start hemma med sjuk sambo men du klarade ut det helt perfekt. Så jag tycker inte du ska känna dig som en dålig mamma! Du är en stark mamma. Kramar <3
Kära vän! Tycker absolut inte du ska känna dig som en dålig mamma! Mitt lilla hjärta har haft en tutt-natt konstant mellan 02-05 och trodde jag skulle bli galen ett tag och jag undrade vad fasen jag gett mig in på egentligen.
Kan inte din sambo ta Arvid en stund så du kan ta en promenad själv om du orkar förstås med tanke på febern. Du gör ett strålande jobb, du fick en traglig start hemma med sjuk sambo men du klarade ut det helt perfekt. Så jag tycker inte du ska känna dig som en dålig mamma! Du är en stark mamma. Kramar <3
Kollade de flera ggr på er hur livmodern dragit ihop sig? De kollade en gång på mig och då fick jag godkänt, men när jag klämmer på magen så tycker jag att det känns så hårt där inne. Minns inte hur det var med Axel... Jag har svårt att vara upprätt längre stunder och känner mig andfådd efter en stund, men den känslan minns jag från Axel iaf, jag relaterar den till att magmusklerna inte sitter där de ska men jag vet inte... Nån som känner igen sig? Jag ska höra på återbesöket om det håller i sig tänkte jag.
Du är inte galen! Du har fått massa bra råd från andra men jag ville bara säga det.
Tack för svar! Jag kan ju knappt ha förlorat nåt blod jag... Och moderkakan kom ut hel (med en så nästan hel fostersäck så de var helt fascinerade, haha!) så det borde ju inte vara några problem. Men det var skillnad att stanna på sjukhuset mot att åka hem direkt känner jag, vad gäller sånt här, för det var lättare att fråga när man var på plats där. Men när du nu nämner bm, min bm från mvc ska ju ringa endera dagen för sån är rutinen här, så då kan jag ju fråga henne!
Uuuh nummer två ja... Usch det var inte roligt ens under graviditeten för mig, ser inte fram emot det... Jag är tacksam att jag inte har ont av kisseriet den här gången iaf men vi får se hur det går med resten...
Haha han verkar så skön, din karl. Jag har inte känt nåt behov idag men å andra sidan så gick jag typ femton gånger under dagen igår så det kanske var tomt, haha. Jag har min kära xylocain om det krisar men jag hoppas jag slipper besvär nu när bebisen är ute...