BF Januari 2016 :)

Fick världens sockersug nu på kvällen, ställde mig och gjorde chokladbollssmet, rullade typ hälften av smeten då svärmor kommer över på fika imorgon. Och nu sitter jag med skålen i knät och äter rakt ut!

På tal om svärmor. Min sambo är adopterad och hans föräldrar är tio år äldre än mina och känner att de börjar bli trötta och äldre. Och eftersom vi nu snart ska ha vårt första barn har hon sedan mitten av graviditeten sagt att vi måste skynda oss med nummer två. Hon vill ju hinna uppleva deras uppväxt, som hon uttrycker det. Tycker inte alls om hur hon kan tala om för mig, som inte alls trivs med att vara gravid att jag måste skynda mig att bli gravid igen..

Vi hade svårt att bli gravida med detta barn så jag vill bara njuta och ta allt som det kommer!

Det är dom som ska ha hand om vår hund mesans vi är inne.. Vill dock inte ha dom här när hunden träffar bebis första gången för dom jagar gärna upp honom..

Försökte säga detta när vi var över på middag i helgen.. Svärmor blev så arg att hon lämnade bordet och gick till sitt rum..

Nu mår jag dåligt över detta och vet inte hur jag ska hantera allt..

Som att stressen inför förlossning inte är nog..

Så är man på BB med en liten namnlös pojke. född kl 03.17. 3050g och 48 cm lång. Långdragen fl men allt gick bra och vi är så glada.

Maken fick inte stanna. Fullt på förlossningen och fullt på BB.. Vi har ca 1 timme hem och ca 4 timmar till utskrift. Så jag ringde min syster som bor 10 min bort och ordnade husrum

Jag kan så klart inte sova.

Lite molvärk i livmodern och en underbar bebis som gnäller lite. Ska nog ändå försöka..

Vågar knappt berätta vad vi gjort idag, misstänker att jag kommer bli hemsökt av både Qatteriin och Amelii :)

Har precis vart och sett Quentin Tarantinos nya film the hateful eight, på 70 tums film. Som tur var så hade vi vip-stolar så att jag klarade av att sitta i 3h utan större besvär. Igår ställde vi in babycribet i sovrummet så nu känns det plötsligt väldigt nära att att det snart kommer ligga ett litet knyte där. Känns som att det är dags att verkligen passa på att göra saker utan barn, på torsdag ska vi bo på hotell en natt äta 3-rätters middag och bara mysa (var det vi gav varandra i julklapp).

Så är man på BB med en liten namnlös pojke. född kl 03.17. 3050g och 48 cm lång. Långdragen fl men allt gick bra och vi är så glada.

Maken fick inte stanna. Fullt på förlossningen och fullt på BB.. Vi har ca 1 timme hem och ca 4 timmar till utskrift. Så jag ringde min syster som bor 10 min bort och ordnade husrum

Jag kan så klart inte sova.

Lite molvärk i livmodern och en underbar bebis som gnäller lite. Ska nog ändå försöka..

Men alltså vad beror det på att partnern inte alltid får stanna? Beror det på platsbrist - i så fall varför har de byggt sjukhusen så? Jag tycker det låter SÅ himla konstigt och hade nog personligen tyckt att det vore superjobbigt om han skulle åka ifrån mig. På mitt sjukhus får pappan stanna lika länge som mamman men ibland får man dela rum med en annan familj, med draperi emellan förstås. De håller på att bygga ut sjukhuset nu så att alla kan få eget rum.

Glömde att svara på din mans kommentar ang boken :)

Gud vad jag skratta åt det, men jag tänker att det speglar nog mer att du mått väldigt bra under din graviditet än att han inte har förmåga till sympati.