BF februari 2016

Vänta inte me förlänge att ringa och få komma in för en undersökning :p då kanske man inte hinner de kan gå fort även om de är första barnet :p ja hade ont i ryggen ischias bara å lite svag "mensvärk" å verkar som bara va några sekunder så sov inte på 2 dagar för de gjorde ont I ryggen , men ja ringde in å dom ba mig ta Alvedon å sova för värkarna va för korta sa dom , men ja åkte in senare på dagen å de visade sej att ja var öppen 5 cm så då tog dom hål på fostervattnet sen så kom hon några timmar senare :) så dom kan inte veta förän dom kollar :p ja visste inte hur de skulle kännas elr vara för var mitt första barn , å jag hade knappt ont så ja tänkte nej men de här är inget de är nog långt borta för de gör nog svin ont , men så var de inre :p så be om å få komma in å kolla :)

[quote=76366099][quote-nick]ondar skrev 2016-02-22 18:55:30 följande:[/quote-nick]Stort grattis! Vilken busig bebis, hur kändes det mentalt när det plötsligt blev snitt? Hade du misstänkt att han vänt sig fel igen? Har sj en busig bebis o tycker hickan har flyttat sig idag så :)

Jag va helt förtvivlad över att jag skulle snittas men ville inte föda i säte. Allt gick så snabbt va inne på förlossningen 11.00 och han kom ut 12.22 men känner mig helt klart snuvad på de jag trodde skulle komma och är mest arg för att jag har så ont nu efteråt. Så jobbigt att va nyopererad :(

Men din stackare! Måste tagit ett bra tag att återhämta sig efter det? Och jag tycker du är imponerande stark som inte känner förlossningsrädsla efter en sån upplevelse! Hoppas då för oss båda att det sätter igång naturligt av sig själv vilken dag som helst =)

Sambon har plockat fram numret till näl här nu för min "mensvärk" sprider sig för fullt, men tyvärr får jag nog lugna ner honom och förklara att det inte blir nånting idag heller =)

Gullig du är! Ja kroppen va slut och fick infektion i livmodern efter snittet, var inte alls fräsch första veckan o fick ligga kvar på sjukhuset med antibiotika intra venöst var femte timma några dagar osv, orkade inte gå o så där utan skötte sonen fr sängen o va bara uppe för toa o dusch ibland hehe. var i princip ensamstående redan fr start med sonen så jag hade inte så mkt tid att tänka på annat än bebis och det var nog bra- även om det va tufft :).

Spännande värre! Kul att du känner något, hoppas det sätter igång snart. Ännu en sak som är positivt för dig inför ev igångsättning förresten är att din bebis är fixerad som ja förstått det? Då hjälper den till att trycka på inifrån när förlossningen startar och man öppnar sig lättare. Min låg lös uppe o åkte inte ens ner av vattenavgången vilket inte direkt hjälpte till hehe. Håller tummarna för att ni snart får er lilla i famnen :)

Ja, jag kan tänka mig att det är bebis som får en att fortsätta i rätt riktning när man går igenom något sådant? Och med tanke på följderna av snittet så gav ju inte det någon vidare positiv erfarenhet heller.. Men jag tycker som sagt att det är grymt starkt och imponerande att inte utvecklat en rädsla för en ny förlossning! En stor eloge till dig! Har du gått igenom händelsen efteråt för att kunna landa i det hela? kompisen fick ett akut ks för fyra månader sen och först idag så börjar hon fundera på vad som hände egentligen, hur allt gick till, hur lång tid det tog, varför värkarna ökade utan att ge någon effekt på förloppet, hur många påsar blod som gavs osv. Tror det är väldigt viktigt att få ut sin journal I det läget och prata med någon som kan bena ur alla tankar och förklara varför besluten togs osv =)

Ja bebis är fixerad sen veckor tillbaka och har varit snäll och inte ändrat läge =) har också tagit det som ett gott tecken. Men blir lika besviken varje natt/morgon när jag vilat bort mensvärken ;) ska till bm på torsdag, så då antar jag att en tid för ev igångsättning bokas inför nästa vecka, men hoppas verkligen inte det behövs =)

Ligger den här bebisen rätt för dig nu då eller är den lika busig som storebror tro? Har du någon form av känningar än eller hur känns det jämfört med förra gången? =)

Nej jag har faktiskt inte varken gått igenom journalen med någon eller läst den själv, jag ville inte tänka på det då och sen har åren gått. Nu när man väntat nr 2 däremot har man ju märkt hur mkt man har att fundera över. Varför han inte kunde fixera sig, varför han inte sjönk ner, varför de inte gjorde ks tidigare osv. Nu var jag vaken undet mitt snitt yrots att det var akut så kunde nog bearbeta lite under tiden på ett annat sätt än när man snabbt blir sövd och så. Hoppas din vän upplever att hon får bra stöd! Jag har försökt ställa frågor till min bm som jag har nu men fått inga svar alls. Hon vet knappt fr en gång till annan hur sonen kom ut så borde kanske gått igenom hans förlossning efteråt o kunnat få svar o så:).

Denna låg rätt men va ruckbar i v37 sa bm, sen pga blödning var jag inne på förlossningen tre dagar senare och då låg bebis i säte. Tror ärligt den har gjort det hela tiden. Kom tillbaka på tisdagen o då låg bebis i tvärläge. Fick tid för snitt som i fredags men då låg bebis med huvudet neråt, fullt rörlig dock, men fick åka hem utan snitt. Så om den vänder sig o förlossningen startar blir det snitt, ligger den rätt så hoppas jag på att denna sjunker ner o kan komma ut :). Men som sagt, har ju inte fått några som helst svar av min bm så jag har lite svårt att tro på att den kan komma ut den naturliga vägen. Men hoppas kan man ju göra ;). Bara den får komma ut o må bra försöker ja tänka, så får resten kvitta liksom.

Jag har haft mkt mer sammandragningar med denna. Och onda förvärkar till o från nån vecka nu. Idag har jag väldigt ont i jämförelse med tidigare o magen drar ihop sig gång på gång, vi får väl se om det utvecklas till nåt eller inte. Känns osannolikt att få föda på bf bara haha.

Skönt att den är fixerad, bra med lydiga bebisar ;). Ja sjukt tröttsamt att smärtan lägger sig, man tycker ju att det bara kan ta fart liksom! Tror du din bm vill göra hinnsvepning eller något? Eller du kanske inte e så sugen på det? Hur är din foglossning just nu, känner du dig någorlunda fräsch? Jag hade så sjukt ont med storebror men allt bara släppte så fort han var ute, kände märkligt nog inte av fogarna alls sen, ja hoppas det blir så för dig med :)

Men det måste känts bra ändå att vara vaken under ingreppet och få se, höra och ta till sig bebis på en gång? Så att man fortfarande är med under processen och vet vad som händer =) sopa saker under mattan så som du gjorde, bara försöka glömma och gå vidare låter som helt min stil :) men ibland kan det komma tillbaka och bita en i röven ;)

Det finns ingen möjlighet för dig att få föda i säte om bebisen väljer att lägga sig så? Eftersom du helst faktiskt vill föda vaginalt tänker jag? En del säger att förlossningen faktiskt varit lättare i säte, dom som har något att jämföra med =) hoppas ändå din lille fortsätter ligga rätt och ger dig en mycket bättre upplevelse den här gången! Lite trist på din bm dock, att hon inte verkar kunna komma med några svar? Ungefär en av 20 kommer på bf, det kan mycket väl få vara din =)

Min foglossning är mycket bättre än den har varit (sjukskriven sen v20 med kryckor), efter att bebisen fixerade sig så lättade även smärtan. Bm säger att det är för att bebisen stabiliserar inifrån. Så jag är sjukt tacksam över att fått tillbaka en någorlunda rörlighet, men nätterna är jobbiga. Ligger jag på magen gör det ont i ryggen, ligger jag på sidan så gör det ont där. Så jag rullar runt en gång i timman i den mån jag kan ;) OM min bm är vänligt inställd till hinnsvepning (hört att långt ifrån alla utför det av olika anledningar) så tar jag tacksamt emot en faktiskt. Men vågar inte ställa mig in på det, rädd för att bli besviken om hon säger nej, eller om hon kollar status och jag är för omogen för att den ska ge effekt =) men hoppas kan man!