• Anonym (???)

    Ni som säger att barnen kommer före eran partner!?

    Exakt på vilket sätt kommer barnen främst? Jag undrar detta varje gång jag hör uttrycket. Ingen vettig människa skulle ju be sin partner "välja" mellan barnen och partnern så på vilket sätt menar ni att barnen kommer först?

  • Svar på tråden Ni som säger att barnen kommer före eran partner!?
  • Anonym (xx)
    Mymlan L skrev 2015-06-26 14:13:28 följande:

    I din värld kanske obetalt heltidsjobb med egna barn är negativt, i min är det inte så!

    Knappast att någon som bantar ser behovet av att lägga om kosten som en uppoffring. Gör man det är det dömt att misslyckas.


    Men dina inlägg låter närmast som du vill anmäla till soc för vanvård, men nu kommenterar du bara att det inte är så i din värld. Skärp till dig nu innan du gör för stor sak av ordval.
  • Mymlan L
    BioBonus skrev 2015-06-26 14:10:19 följande:
    Jag tycker inte att det är ett "jobb" att ha barn. Så besvärligt anser inte jag att det är. Men det är olika.
    Det finns roliga, tråkiga, lätta, svåra heltidsjobb.
    Vem har sagt att det heltidsjobb/heltidssyssla som egna barn innebär är besvärligt? 
    Du får kalla det vad du vill, men det innebär att du måste finnas tillgänglig och vara beredd på att axla rollen som handledare, tröstare, konfliktlösare, lärare, kock, omplåstrare, tvätterska, städare och inte minst fysiskt nära tillgänglig - under dygnets alla timmar.
    Det kan vara väldigt krävande och det kan vara svårt, men det är alltid i slutänden givande. Tyvärr ser man inte resultat direkt - det dröjer tills barnen blir stora och har skaffat egna familjer. Då ser man hur väl man lyckades med sitt jobb som förälder.
  • sextiotalist
    BioBonus skrev 2015-06-26 14:23:49 följande:
    Men det är ju bara för att du inte älskar dina barn och för att du är en gräslig människa rent generellt ;) Normala människor vill gå hemma hela dagarna och ta hand om barn, hem och man. Obetalt. Heltidsjobb.
    Aha, jag förstår.
    Men jag vet att jag numera är onormal, sorglig, det är synd om mig och troligen bitter och elak också.
    Tur att mitt barn inte delar den uppfattningen, han säger ofta att han är glad att han har de föräldrarna han har, vi är i varje fall lite vettiga (för det mesta) till skillnad från andra föräldrar.,
  • villbaraveta
    sextiotalist skrev 2015-06-26 13:38:46 följande:
    Men för mig var det två negativa saker, jag arbetade i ett projekt som var superkul och det var sorgligt och jag var uppriktigt sagt ledsen när jag insåg att jag inte skulle vara med i projektet längre. Jag skulle ljuga för mig själv om jag påstod något sådant.
    Samma sak med ridningen, som jag av praktiska skäl var tvungen att ge upp, det var också en sak jag var uppriktigt ledsen över.
    Min mamma slutade också med ridningen när hon fick mig. Men när jag var 3 år började jag själv på ridskola, så vi red tillsammans(jag åkte väl mest). Mamma slutade sen, men 20 år senare håller jag på med hästar än, vi funderar nu på att köpa häst ihop.
    Ge inte upp allt, du måste få ha lite egentid du också, all ens tid ska enligt mig inte kretsa runt barnen. Himla tråkigt att läsa att du får offra något du gillar så mycket :/
  • BioBonus
    Mymlan L skrev 2015-06-26 14:28:36 följande:
    Det finns roliga, tråkiga, lätta, svåra heltidsjobb.
    Vem har sagt att det heltidsjobb/heltidssyssla som egna barn innebär är besvärligt? 
    Du får kalla det vad du vill, men det innebär att du måste finnas tillgänglig och vara beredd på att axla rollen som handledare, tröstare, konfliktlösare, lärare, kock, omplåstrare, tvätterska, städare och inte minst fysiskt nära tillgänglig - under dygnets alla timmar.
    Det kan vara väldigt krävande och det kan vara svårt, men det är alltid i slutänden givande. Tyvärr ser man inte resultat direkt - det dröjer tills barnen blir stora och har skaffat egna familjer. Då ser man hur väl man lyckades med sitt jobb som förälder.
    Är det bara om de vuxna barnen skaffar egna familjer som man kan se hur man har lyckats? Har man misslyckats som förälder om man har ett barn som är singel eller barnlös?
  • Anonym (xx)

    Och jag ser inget negativt med hemmafru heller. Om man kan och vill, gärna för mig.

  • sextiotalist
    Mymlan L skrev 2015-06-26 14:28:36 följande:
    Det finns roliga, tråkiga, lätta, svåra heltidsjobb.
    Vem har sagt att det heltidsjobb/heltidssyssla som egna barn innebär är besvärligt? 
    Du får kalla det vad du vill, men det innebär att du måste finnas tillgänglig och vara beredd på att axla rollen som handledare, tröstare, konfliktlösare, lärare, kock, omplåstrare, tvätterska, städare och inte minst fysiskt nära tillgänglig - under dygnets alla timmar.
    Det kan vara väldigt krävande och det kan vara svårt, men det är alltid i slutänden givande. Tyvärr ser man inte resultat direkt - det dröjer tills barnen blir stora och har skaffat egna familjer. Då ser man hur väl man lyckades med sitt jobb som förälder.
    Jag ser redan idag att jag har lyckats rätt bra. Vårt barn är en självständig, kreativ yngling som gillar sina föräldrar och fungerar bra i skolan och med vänner. Han är väldigt klok, gillar att prata och ventilera funderingar med sina föräldrar.
    Ser på sambons äldre barn (kring 30) som klarat sig väldigt bra i livet.
    Nu vet jag inte om de kommer skaffa familj, men jag kanske inte delar din uppfattning, men för mig är inte lyckat föräldraskap att ens barn skaffar familj, utan för mig är det att de vågar göra de val i livet som de vill göra.

    Jag känner inte igen den bilden, men så har jag bara ett barn, som varit väldigt lätt att vägleda.
  • Mymlan L
    Anonym (xx) skrev 2015-06-26 14:26:19 följande:
    Men dina inlägg låter närmast som du vill anmäla till soc för vanvård, men nu kommenterar du bara att det inte är så i din värld. Skärp till dig nu innan du gör för stor sak av ordval.
    Jaså, du tror att jag vill soc- anmäla dig? Eller någon annan?
    Varför?

    Vad menar du med "inte är så i din värld"?
  • BioBonus
    Anonym (xx) skrev 2015-06-26 14:32:27 följande:

    Och jag ser inget negativt med hemmafru heller. Om man kan och vill, gärna för mig.


    Självklart inte, men jag tror du inser att det inte är ett liv som passar för alla och att du är helt ok med det utan att kalla de som inte ivll vara hemmafru för onormala :)
  • sextiotalist
    villbaraveta skrev 2015-06-26 14:31:08 följande:
    Min mamma slutade också med ridningen när hon fick mig. Men när jag var 3 år började jag själv på ridskola, så vi red tillsammans(jag åkte väl mest). Mamma slutade sen, men 20 år senare håller jag på med hästar än, vi funderar nu på att köpa häst ihop.
    Ge inte upp allt, du måste få ha lite egentid du också, all ens tid ska enligt mig inte kretsa runt barnen. Himla tråkigt att läsa att du får offra något du gillar så mycket :/
    Det är lugnt, om du läste vad jag skrev så har jag en tonåring som blir myndig i år och numera har jag stor frihet.
    Däremot så är jag nu med i ett projekt som kräver mycket resor, så ridningen får jag skjuta på ett par år
    Det var när jag fick barn jag fick offra detta, och ja, det var ledsamt. Men nu är det historia (det var ju som svar om man behövde offra något när man fick barn)
Svar på tråden Ni som säger att barnen kommer före eran partner!?