Mymlan L skrev 2015-06-26 01:37:29 följande:
Ja, stackars dig!
Klart att du inte har problem med något du aldrig upplevt.
Självklart står barn och föräldrar varandra nära om det är en sund familj.
Och självklart att det sociala arvet formar människor. Du tycker inte att barnen är det viktigaste i livet - det beror på din egen erfarenhet.
Det är ju bra att du kan känna trygghet hos din partner, men vad händer den dag han försvinner?
Du vet väl att det finns Skype, Messenger och vanlig telefon? Och tåg, flyg och båt som kan ta en dit man vill? Man behöver inte vara isolerad från varandra för att det är tusentals mil som skiljer en åt.
Dessutom finns det något som heter vänner.
Och visst har din/dina tidigare relationer inte hållit utan ersatts av en ny sambo/pojkvän.
Varför inte erkänna att pojkvänner du haft har bytts ut mot nya i dina tidigare förhållanden? Dina tidigare älsklingar är ju en del av statistiken över avbrutna förhållanden.
Så lite du vet om mig. Jag har inte en rad pojkvänner som byts ut på löpande band. Jag har haft två längre förhållande. Varav detta som är över 20 år. Jag har ett enda samboförhållande och det är mitt nuvarande. Jag har aldrig haft några problem med att vara singel och var det i fyra år
Vänner har jag flera stycken. Den äldsta vänskapen är över 40 år.
Jag har ett barn och som jag fick när jag var över 35
Däremot har sett hur föräldrar klamrar sig fast vid sina barn så de gått in i en depression när barnen flyttar hemifrån och föräldrarna tappar fotfästet.
Jag har vänner som har kämpat för att slippa ha en förälder som bästa kompis.