Döda barn

Det är just detta ts handlar om:  VAR VAR FÖRÄLDRARNA till det andra barnet?
millipore var tvungen att släppa sitt barn för att en annan förälder INTE var där. 

Ambulansliv har redan gett en bra kommentar som jag gärna vill understryka. 

I ett sånt här fall hade det inte behövt hända om en av föräldrarna satt med barnet medan den andra fixade festen. Herregud, de visste ju om att det fanns vatten i närheten.
Det handlar inte om att skuldbelägga föräldrarna för det tror jag de gör själva utan det handlar om att lyfta fram problemet och att genom ett färskt exempel faktiskt ge andra föräldrar en glimt av hur livet kan förändras för all framtid.
Har man en ettåring eller vad som helst så kan man inte lämna den utan uppsikt ens en sekund. Man måste vidta åtgärder och dubbelkolla PRECIS ALLT!

Här ser jag bara slarv och "det-händer-inte-oss"-mentalitet!!

Från Aftonbladet idag:
"En fyraårig pojke hittades livlös på botten av den djupa änden i en bassäng i Hjo på söndagskvällen, rapporterar lokala medier. Personal kunde snabbt ingripa och påbörja hjärt- och lungräddning på pojken tills dess att ambulansen kom.
Pojken fördes till sjukhus, och klarade sig enligt polisen utan fysiska men."

Hur hamnar en fyraåring på den djupa delen och sen på botten?

Genom att föräldrarna är flera meter därifrån/är upptagen med annat.

Det finns saker som är reflexmässiga, som t.ex. att vända sig om när någon ropar ens namn.

Det är det jag och många andra vänder oss emot, att TS och många andra i tråden inte har någon förståelse för hur människor generellt fungerar (INGEN kan titta på sitt barn HELA tiden, utan blicken irrar, även om det är för mycket korta stunder i taget. Det finns ingenting sådant som "full koll hela tiden", man kanske tycker att man själv har det, men det är att lura sig själv.). Inte heller visas det någon förståelse för att inte alla tänker och resonerar exakt som de själva, utan att för den skull förtjäna stämpeln "dålig förälder". Dessutom dras alla föräldrar vars barn råkat ut för olyckor över en kam, det visas ingen som helst insikt i att det kan finnas omständigheter som vi utomstående inte har en aning om.

Varken jag eller någon annan försöker ursäkta slarviga/lata föräldrar (jag tycker också att det är under all kritik att sitta med telefonen eller sola när man har ansvar för sitt barn), men jag är förfärad över den "holier han thou"-attityd som vissa lägger sig till med här inne. Det är empatilöst och självrättfärdigt.

Är man på allvar ute efter att få föräldrar att tänka till och förhoppningsvis rädda något barn, så är en dömande och självrättfärdig ton i sina inlägg inte rätt väg att gå. Precis som du säger tycker folk inte om att bli skrivna på näsan.

Och jag skrev: ATT DET KAN VI UTOMSTÅENDE INTE VETA. Innan vi vet det, är det onödigt att döma dem. Det är mycket möjligt att de tillhör kategorin "I-phone-surfare", men det är faktiskt inte dessa föräldrarna som är poängen med "millipores" eller mitt resonemang.

Poängen är  att TS och många andra har i sina inlägg indirekt fördömt "millipore" som en dålig förälder eftersom hon släppte sitt barn med blicken. Eftersom det inte "finns några ursäkter, någonsin", så är det det du och flera andra här inne säger om "millipores" handlande. Hade det hänt något med "millipores" barn i det läget, leder ert resonemang till att det skulle varit "millipores" fel och att hon borde ha låtit det andra barnet drunkna.

Det är precis det som är poängen!! Den yttersta poängen.
Om du måste irra med blicken så får du väl hålla ett grabbatag om ditt barn i stället.
Man badar högst 3 mån per år ute med sitt barn och då högst 2-3 dagar i veckan i några få timmar. Kan du inte ge ditt barn full uppmärksamhet de timmarna av ditt liv så kanske du borde skaffa hjälp när du går och badar.
Man kan be anhöriga följa med.
De sim lämnar sina barn obevakade några sekunder, minuter or what ever de utsätter sina barn för fara och har bara tur om inget allvarligt händer.

Detta kan jämföras med flygolyckor. Hur många gånga gånger av alla är det verkligen en olycka och hur många gånger var det mänskliga faktorn bakom. Hur som helst så gör man en haveriutredning så att vad som än hänt ska det inte hända igen. Man gör inte det för att peka ut en pilot och skuldbelägga honom i första hand utan för att alla ska lära av misstag. ALLA!

Vi behöver inte läsa att föräldrarna inte var närvarande vi förstår det när vi läser artikeln. Ett drunknat barn betyder att föräldern inte var i närheten. Hur svårt ska det behöva vara att fatta det?

Återigen, ingen har försökt ursäkta slarviga föräldrar. Det är den dömande och självrättfärdiga tonen, som i inlägget ovan, jag vänder mig emot. Vill man att folk ska lära sig av misstag de eller andra begått, är den typen av attityd inte konstruktiv.

Hur svårt ska det vara att fatta (så onödigt otrevligt, men jag använder mig av dina egna ord) att sådana här olyckor ofta går otroligt fort och därför kan ske även om en förälder är närvarande? Hur svårt ska det vara att fatta att vi inte vet varför föräldrarna inte var närvarande, eller de omständigheter som lett fram till denna frånvaro?

Nej, när det bara blir sådana här otrevligheter i tonen, anser jag att det inte är konstruktivt att fortsätta någon diskussion. 

Hur svårt ska det vara att fatta=greppa! Mao förstå då.

Du kanske tolkar det som en anklagelse men jag ser det mer som skrämselpropaganda som är nödvändig ibland!

Ja, jag har sett barn i flytväst. Vi sätter alltid på dem det när de är vid vattnet. Så vi undviker olyckor. Inga problem att leka med dem på sig.

Och ärligt. Barnets "bekvämlighet" väger lättare än barnets säkerhet.

Menar du att du gör skillnad på ha barnen på "strandtomt" och att ha dem på en brygga? Du tror väl inte att de ramlar i mindre från strandkanten än från bryggan?

Nej jag menar att bor man vid en strandtomt fixar man en hållbar lösning på problemet. Flytväst är enligt mig ingen lösning och det tror jag ingen, utom möjligen du, tycker. Ska man bo där år efter år och ungen springa med flytväst dag efter dag? knappast. 

Flytväst på blir en vanesak och är ett utmärkt sätt att hålla ungarna vid liv de gånger man inte kan hålla koll på dem 100%

Nu blandar du nog ihop saker.

Flytväst är en generell lösning på sand-stranden, bryggan OCH på strandtomten. Så länge barnen inte kan simma.

En flytväst hade räddat femåring i Hässelby och det hade räddat tvååringen som föll i poolen. Denna ettåring hade möjligen frusit ihjäl ändå.

Ja, man kan fixa ett rejält staket mot vattnet. Sedan får man själv välja hur mycket man vill chansa med sina ungars liv.

Tycker man staketet räcker? Tycker man att staket + konstant vuxenövervakning räcker? Tycker man att staket + flytväst gör att man kan släppa en aning på övervakningen?

.
Att bo vid vattnet är en lyx, men det innebär en del extrajobb också. Det kan vara så att det är flytväst på vid stranden som gäller hela tiden. Åtminstone på de minsta.

Sedan släpper man på det allt eftersom.

Den här artikeln är ganska intressant och visar rätt tydligt på samma problem som jag fått intrycket gällde i Umeåfallet. Att man har vatten/pool/hav/älv väldigt nära huset och har ett upplägg som kräver fullständig passning av små barn. Det tycker jag är orimligt för det kan alltid riskera att hända saker som gör att man tappar den 100-procentiga kollen och då får inte olyckan vara så nära.

Man kan som förälder bli upptagen av telefonen, man kan råka ramla och vricka foten, bränna sig på stekpannan, det ringer på dörren osv. Vardagliga saker som ändå tar fokus från barnet någon minut. Det är en orimligt liv att ha stenkoll på en ettåring varje sekund hemma.

Det verkar ju inte som att familjen höll på att bada just den dagen, de höll ju på med massa annat. Varför har man då en öppen pool? Var är staketet, pooltaket osv?

www.aftonbladet.se/nyheter/article21313122.ab

Det är just det... var är staketet? Räcker det med ett staket eller behöver man extra förstärkning av lås etc?

Har man valt att bo nära vatten så får man antingen vara med barnet 24/7 eller så får man se till att barnet inte når vattnet under några som helt omständigheter. Så är det bara!