BF Augusti 2016

Åh fy!
Vilken tur att allt gick bra! Stackars liten <3

Men det verkar ju vara svårt att få igång förlossningen om inte ens den paniken räcker XD

Bebis kanske inte vågar komma ut nu när storebror låter sådär ;)

Jag har inte fått så mycket mess från folk man annars inte pratar med. En del via FB eller Instagram som ska ha barn snart också men bara typ "vad kul att det är fler som väntar tillökning". Inget om att man måste träffas bara för att man råkar få barn samma tid. Hade också blivit irriterad om folk som annars inte hör av sig helt plötsligt vill träffas bara för att man ska ha bebis.

Ikväll har jag riktigt mycket sammandragningar och en mensvärk delux som inte vill släppa!
Hämtade dottern från dagis och stack till en kompis som har en flicka som är lika gammal så dom fick busa en massa och sen när vi kom hem därifrån så drog det igång ordentligt.
Hoppas det kan betyda att det börjar hända något :) Men mest troligt så hoppas jag väl på för mycket ;)
Tänker dock få tummen ur och bädda färdigt sängen i morgon för då är allt i stort sett färdigt :)

Jag tyckte också att det var tufft att vara hemma med dottern ett helt år men det känns bättre inför denna gången. BVC brukar anordna en del träffar för folk som fött barn samma månad så där får man ju också ett utbud av människor att hänga lite med när man går hemma.
Öppna förskolan tyckte jag var guld värd med dottern. Gick både på kyrkans och på bvc's förskola och babycafe.

Jag kommer att ha dottern på dagis tre dagar i veckan 9-14 men jag tror inte att det kommer att vara stressigt direkt. Däremot så tror jag att det kommer att få mig att få upp ändan ur soffan och faktiskt vara lite mer aktiv denna gången. När man har båda barnen hemma så är man ju mer låst än med ett så då kanske man utnyttjar tiden annorlunda :)
Har två mammor från mammagruppen med dottern som också ska ha barn i höst. En av dom är beräknad tre dagar innan mig så jag vet att det finns en vettig människa att hänga med i alla fall ;)

Vi lämnar nästan alltid dottern klockan 9 och har gjort sen hon började på dagis. Då kommer vi precis i skiftet frukost/ utgång så det har funkat kanon!
Antar att det har lite att göra med hur dagisets dagar ser ut och hur gamla dom är. Blir ofta mött av ett gäng barn som ropar hennes namn och möter upp vid grinden så när dom är så små (2år) så spelar nog inte sociala grupperingar så stor roll.

Jag hoppas kunna ta mig till öppna förskolan åtminstone måndagen eller fredagen varje vecka så blir det bara tre "tråkiga" dagar hemma i veckan. Sambon jobbar både nätter och helger så varannan helg är jag själv med båda barnen och dom blir väl extra tråkiga för dottern tyvärr.

Tycker egentligen att man borde få bestämma själv hur många timmar barnen ska gå på förskolan när man är hemma. Om man är villig att betala för mer så borde det inte vara några problem. Vissa barn behöver mer stimulans än andra och mår bättre av att få vara på dagis några extra timmar i veckan och det borde vara upp till föräldrarna att läsa av sina barn.

Skönt att veta att läget inte är så allvarligt trots allt :)
Vad mysigt att få se honom igen såhär på slutet! Jag hoppas dom ringer nästa vecka och kallar in mig på sista ul i samband med KS-studien jag är med i :) Då kan man ju också se svart på vitt att hon ligger som hon ska :)

Med 12 dagar kvar så hinner han ju snurra några gånger till men det spelar ju, som du sa, ingen roll :) Skönt att ha ett fast slutdatum :)

Din partner får ju vara med så ni kan ju prata med varandra under tiden.
Jag började diskutera gardiner med min sambo när jag kände att dom började böka ut henne men det hela gick så fort så jag tänkte inte ens på att dom opererade mig.

Efteråt när dom hade gått iväg med dottern och sambon och skulle sy ihop det sista på mig så satt det en sköterska och pratade med mig om bebisen och allt möjligt så då tänkte jag inte heller på det.

Annars tror jag att personalen säkert är vana vid det mesta så ta du med dig musik och tänk inte på dom. Det är ju ert barn som föds, inte deras ;)

Man kan börja när man vill hos oss. Dom har speciella dagar när det bara är barn under 1 år och andra dagar är det upp till 5 och 3 år tror jag.
Vissa börjar gå när bebisen är två veckor andra när den är några månader. Allt handlar om när man känner att det är dags.
När dom är så små så är det ju mest för ens egen skull. Få komma ut och träffa lite andra vuxna :) Bebisarna har ju inte så mycket ut av varandra ;)

Precis samma stickande känsla hade jag igår!! Sist jag var hos bm låg hon väldigt långt ner men fortfarande ruckbar så nu kanske hon äntligen fixerat sig trots att jag är omföderska :)
Fast jag har 25 dagar kvar :/

Sitter och glor på "Barnmorskorna" på TV4 Fakta och försöker förbereda mig inför förlossningen :P

Nja just detta avsnittet var om högriskgraviditeter men det var ganska intressant och lite läskigt med diabetes, leversvikt och en som väntade sitt tredje barn men de två tidigare var dödfödda!
Lite jobbigt att titta på faktiskt :/
Har sett det tidigare och tycker att det är ganska intressant att se olika typer av förlossningar.
Nu är programmet filmat i England så det skiljer ju sig lite från förlossningsvården i Sverige men ungen kommer ju ut på samma sätt där som här ;)

Däremot så tycker jag det verkar konstigt att alla kvinnor där föder när dom ligger på rygg med benen i såna gyn-grejer. Så som jag förstod det på min bm så är det den svåraste ställningen att föda i pga att man inte får hjälp av tyngdkraften.
Ni som fött vaginalt innan; vad har ni att säga om saken?