• jewel

    Höstbebisar efter IVF 2016

    En tråd för oss som blivit gravida efter IVF i början av 2016 och har BF under hösten. Välkomna! :)

  • Svar på tråden Höstbebisar efter IVF 2016
  • Soffan83
    Kajo skrev 2016-03-14 19:50:33 följande:

    Idag va jag på kliniken och blev tömd på lite vätska pga överstimulering. Blev även sjukskriven i två veckor. Hon kunde inte se något än på vul avseende graviditeten, vilket jag va inställd på men ändå lite besviken. Men jag är ju bara i 4+3 idag. Ska dit på torsdag igen (4+6) tror ni man kan se något då? Usch vax nojig man är. Man vill bara se något!!


    Vi gjorde tidigt vul vecka 5+6 då syntes knappt något mer än hinnsäck. Läkaren sa att hon såg vad hon ANTOG var en gulsäck och ett 3 mm embryo, men det var så suddigt så hon kunde inte säga mer eller utgången. Hon undrade oxå varför dom gett mig så tidig tid... Jag fick det för dom ville se så den låg rätt då jag haft mkt flera blödningar. I vecka 7+6 gjorde vi nästa vul då var bebisen 16.9 mm och hjärtat slog ;)
  • Soffan83
    Luniz skrev 2016-03-14 19:45:26 följande:

    Hej!

    Hoppar in här från en annan tråd, då jag fått plus på stickan! :) Grattis till alla er andra också!

    Är i v 7+3 idag och var idag även på mitt första VUL. Man såg ett tickande hjärta, och de tyckte att allt såg bra ut, förutom att det låg ca 1 vecka efter storleksmässigt. Har ni någon erfarenhet av detta? Hur stort har era foster varit vid VUL? Vårat foster låg i kanten på hinnsäcken, så hon kunde inte få till någon riktigt bra bild för att mäta. Den mätningen hon gjorde fick hon till ca 6,5 mm. Glömde fråga hur stort det borde vara, men någonstans runt 1 cm kanske?

    Ska på nytt VUL nästa vecka. Glädjen i att se ett tickande hjärta är helt bortblåst. Nu känner jag bara oro och hopplöshet. Känns som att detta kommer att sluta i ett MF :/


    Grattis till plusset! Och till hjärtat! De kan ha mätt fel, om en vecka så ska det ha hänt en hel del. Den växer 1 mm om dagen nu ;)
  • jewel
    AnnaGus79 skrev 2016-03-14 18:21:08 följande:
    Tack!

    Det låter inget vidare att behöva kämpa så för något som man har rättighet att få, hoppas verkligen du slipper det denna gång, men vad jag förstår så är det lättare när man blivit snittad förut, håller tummarna för dig och du har ju några månader på dig :)
    Nä det var inte roligt alls. Fick gå på tre Aurorasamtal (första i vecka 32) som var hemska, hon fick mig att känna att jag absolut inte skulle få snitt. Men sen när jag fick träffa läkaren som beslutade om snitt så var det inga problem alls. Jag satt o bölade hos läkaren, var en sån lättnad!

    Min barnmorska på MVC sa att jag nu inte ska behöva träffa någon alls utan att det går direkt till snittkonferensen där läkarna beslutar om snitt direkt. Jag hoppas att hon har rätt, men jag vågar inte lita på något än.
  • Kajo
    Soffan83 skrev 2016-03-14 22:06:33 följande:
    Vi gjorde tidigt vul vecka 5+6 då syntes knappt något mer än hinnsäck. Läkaren sa att hon såg vad hon ANTOG var en gulsäck och ett 3 mm embryo, men det var så suddigt så hon kunde inte säga mer eller utgången. Hon undrade oxå varför dom gett mig så tidig tid... Jag fick det för dom ville se så den låg rätt då jag haft mkt flera blödningar. I vecka 7+6 gjorde vi nästa vul då var bebisen 16.9 mm och hjärtat slog ;)
    Måste ha varit lite jobbigt att inte få se så mkt då. Men fantastiskt att få se sen i vecka 8 då?! Jag ska försöka ha lite is i magen till den 4/4. Hur stod du ut?
  • Soffan83
    Kajo skrev 2016-03-15 06:44:03 följande:

    Måste ha varit lite jobbigt att inte få se så mkt då. Men fantastiskt att få se sen i vecka 8 då?! Jag ska försöka ha lite is i magen till den 4/4. Hur stod du ut?


    Det var hemskt! Jag mådde jätte dåligt, men försökte tänka positivt... Dom hade ju sagt på RMC redan när vi fick tiden att det inte var säkert att vi såg något så tidigt. Men besvikelsen blev ändå stor. Jag gick ändå och hoppades på att vi skulle nåt. Ja det var helt magiskt att få se att den fanns och levde. Nu känner jag mig bara glad :) även om jag självklart springer och kollar så fort jag tycker att det blir blött där nere. Men jag vågar njuta nu. Men vad lättretlig jag känner att jag är. Började typ bråka med sambon igår för småsaker... Det känns lite tråkigt. Drömt massa skumma drömmar inatt med.

    Försök ha is i magen! Du var ju där vääldigt tidigt!
  • Pusheen

    Jag är i vecka 7(6+2) och jag har inte berättat för någon på jobbet. Hur har ni gjort?

    Igår skulle vi tömma tre stora förråd och jag var tvungen att bära en massa och en hel del tunga grejer ungefär halva arbetsdagen. Fick ont i magen som mensvärk efter ett tag och var nära att börja gråta. Ville bara skrika rakt ut att "jag är faktiskt gravid och jag vill inte göra detta för nu har jag ont i magen och om jag får missfall nu så är det ert fel!!!"(det är ju bara mitt eget fel)

    Hade velat vänta att säga något tills jag har varit på ultraljudet på måndag. I värsta fall får jag väl säga ifrån, annars ska jag nog försöka mygla lite och om jag måste hjälpa till att bära igen så kan jag kanske leta efter saker som inte väger så mkt.

    Har svårt att anpassa mig när jag knappt själv ens fattat att jag är gravid.

    Hur mycket kan man göra och hur försiktig ska man vara?

  • Libra1
    Luniz skrev 2016-03-14 19:45:26 följande:

    Hej!

    Hoppar in här från en annan tråd, då jag fått plus på stickan! :) Grattis till alla er andra också!
    Är i v 7+3 idag och var idag även på mitt första VUL. Man såg ett tickande hjärta, och de tyckte att allt såg bra ut, förutom att det låg ca 1 vecka efter storleksmässigt. Har ni någon erfarenhet av detta? Hur stort har era foster varit vid VUL? Vårat foster låg i kanten på hinnsäcken, så hon kunde inte få till någon riktigt bra bild för att mäta. Den mätningen hon gjorde fick hon till ca 6,5 mm. Glömde fråga hur stort det borde vara, men någonstans runt 1 cm kanske?

    Ska på nytt VUL nästa vecka. Glädjen i att se ett tickande hjärta är helt bortblåst. Nu känner jag bara oro och hopplöshet. Känns som att detta kommer att sluta i ett MF :/


    Välkommen hit och grattis!

    Det behöver inte vara kört för att de ser för små ut. Det kan vara svårt att mäta så här tidigt. Vår var bara 5 mm i v 6+6. En annan graviditet 8 mm i v 7+4.

    Ska ni tillbaka för nytt VUL? Vi ska tillbaka om 1 vecka. Nervöst!!!
  • Libra1
    Kajo skrev 2016-03-14 19:50:33 följande:

    Idag va jag på kliniken och blev tömd på lite vätska pga överstimulering. Blev även sjukskriven i två veckor. Hon kunde inte se något än på vul avseende graviditeten, vilket jag va inställd på men ändå lite besviken. Men jag är ju bara i 4+3 idag. Ska dit på torsdag igen (4+6) tror ni man kan se något då? Usch vax nojig man är. Man vill bara se något!!


    Det fick jag också göra. Det går inte att se något så tidigt. Möjligtvis en hinnsäck i v6.
  • Libra1
    Kajo skrev 2016-03-14 19:55:50 följande:

    En fråga med, är det fler än jag som får grym mensvärk på kvällen?


    Ja jag får det ofta också. Har lite svårt för att somna. Är livmodern som växer antagligen. :)
  • Mariana79
    Pusheen skrev 2016-03-15 08:56:40 följande:

    Jag är i vecka 7(6+2) och jag har inte berättat för någon på jobbet. Hur har ni gjort?

    Igår skulle vi tömma tre stora förråd och jag var tvungen att bära en massa och en hel del tunga grejer ungefär halva arbetsdagen. Fick ont i magen som mensvärk efter ett tag och var nära att börja gråta. Ville bara skrika rakt ut att "jag är faktiskt gravid och jag vill inte göra detta för nu har jag ont i magen och om jag får missfall nu så är det ert fel!!!"(det är ju bara mitt eget fel)

    Hade velat vänta att säga något tills jag har varit på ultraljudet på måndag. I värsta fall får jag väl säga ifrån, annars ska jag nog försöka mygla lite och om jag måste hjälpa till att bära igen så kan jag kanske leta efter saker som inte väger så mkt.

    Har svårt att anpassa mig när jag knappt själv ens fattat att jag är gravid.

    Hur mycket kan man göra och hur försiktig ska man vara?


    Du kanske kan skylla på ryggen eller ischias? Jag jobbar i vården så det är väldigt svårt att förhindra lyft, jag har ju inte heller berättat för mina kollegor, men försöker ta mig ur vissa arbetsuppgifter genom att byta uppgifter med kollegor. Vet inte heller hur försiktig man ska vara, men märker redan hur slut jag blir efter en arbetsdag med mycket spring upp och ner i trappor och lyft...

    Man får försöka ducka så länge, det blir ju lättare sen att få hjälp av kollegor när det är officiellt.
Svar på tråden Höstbebisar efter IVF 2016