Hej alla blivande december mammor :)
Fick ett plus på stickan idag och har BF 1 December. Tänkte starta den här tråden så att vi kan följas åt, få råd och peppa varandra.
Så är det någon mer än jag som nyss fått ett plus på stickan? :)
Riktigt tråkigt att man inte ska få tycka o tänka som man vill. Tyckte som sagt denna gruppen va sådär o att man inte fick svar o reaktioner på det man skrev innan men detta har gjort att jag känner att det inte är nåt för mig att engagera mig i och delta i. Sjukt tråkigt. Men som sagt, jag kan ju välja att avstå från att ta del av elaka kommentarer o nedtryckningar, vilket jag gör nu.
Denna gruppen är inget att lägga ner tid o energi på. Tråkigt med er som varit bra o trevliga men jag tänker inte ta vad som helst.
Har man målat upp en bild i sitt huvud av vem barnet i magen är och att det sedan visar sig att inte stämma så får väl vem som helst känns så. Istället för att predika om sin inställning till genus och trampa på någon så kan man kanske skriva "vad tråkigt att du känner så". Här kan vi väl hitta bättre sätt att stötta varandra. Vi är alla gravida och vi har olika tycken och olika sätt att hantera våra graviditeter och olika sätt att förhålla oss till våra ofödda barn. Här behövs en accepterande och lyssnande inställning, annars kommer denna tråd bli så himla tråkig.
Fattar inte hur man ens kan önska ett specifikt kön på barnet. För mig gäller ett levande barn och jag kunde inte bry mig mindre om kön. Ni verkar ta för givet att ni ska få barn, men se det vet egentligen ingen av er. Jag är lika rädd för missfall fortfarande och blundar varje gång på toa av skräcken för blod. Känner mig inte hemma här alls...
Nu har vi varit och köpt spjälsäng! Känns lite tidigt men vi hittade en jättefin begagnad precis som vi ville ha, med alla tillbehör för ett pangpris. Stod i valet och kvalet om att ställa in den i förrådet eller i vårt sovrum men nu står den i sovrummet..... Jag vill glädjas och njuta och jag blir glad i hela kroppen av att se sängen och tänka på att det snart kommer en bebis 
Nu har vi varit och köpt spjälsäng! Känns lite tidigt men vi hittade en jättefin begagnad precis som vi ville ha, med alla tillbehör för ett pangpris. Stod i valet och kvalet om att ställa in den i förrådet eller i vårt sovrum men nu står den i sovrummet..... Jag vill glädjas och njuta och jag blir glad i hela kroppen av att se sängen och tänka på att det snart kommer en bebis
Nu känns det som PK-maffian får ta och lugna ner sig. Det är skillnad på pojkar och flickor. Kom inte och säg något annat. Det är helt normalt och OKEJ att önska sig ett visst kön. Att önska sig något betyder inte att man inte kommer att älska bebisen om dem har det andra könet. Med tanke på att det ALLTID är den första fråga man får som gravid är "pojke eller flicka?" så är det också ganska viktigt. Folk blir nästan förnärmade när jag säger att jag inte tänker kolla.
Jag tänker inte ens låtsas förstå hur ni som har svårt att bli gravida känner er men jag lider med er. Men procentuellt är ni färre och vi som inte har haft några problem måste också få uttrycka våra känslor utan att bli påhoppade. Vi försöker sätta oss in i eran situation. Snälla försök göra detsamma.
Blir bara upprörd när jag läser här. Ni vet när ni blir gravida att det är 50/50 chans på pojke eller flicka. Finns de som inget annat än önskar sig ett litet barn och ni känner "besvikelse" över att det blir ett visst kön. Var glada och uppskatta den fina lilla gåva ni får istället! Annars får ni väl helt enkelt låta bli att pippa eller skydda er. Orka! Vuxna bortskämda människor som blir tror att de alltid ska få som de vill...
Kan vi inte bara acceptera att vissa tycker kön spelar roll andra inte. Tycker det vore synd om denna tråd förvandlad från en uppmuntrande tråd där krämpor, ul, vagnar, namn diskuteras till en tråd där vi tjafsar om något där det uppenbarligen finns olika åsikter. Tillbaka till det som är trådens syfte - följas åt på vägen till bebis!
Jag var på 40-årsfest igår och tog höga klackar. Dumt! Har inte känt mycket av foglossning innan, men idag - Aj! Inga klackar igen förrän på nyår!!!
Har man målat upp en bild i sitt huvud av vem barnet i magen är och att det sedan visar sig att inte stämma så får väl vem som helst känns så. Istället för att predika om sin inställning till genus och trampa på någon så kan man kanske skriva "vad tråkigt att du känner så". Här kan vi väl hitta bättre sätt att stötta varandra. Vi är alla gravida och vi har olika tycken och olika sätt att hantera våra graviditeter och olika sätt att förhålla oss till våra ofödda barn. Här behövs en accepterande och lyssnande inställning, annars kommer denna tråd bli så himla tråkig.