Hej alla blivande december mammor :)
Fick ett plus på stickan idag och har BF 1 December. Tänkte starta den här tråden så att vi kan följas åt, få råd och peppa varandra.
Så är det någon mer än jag som nyss fått ett plus på stickan? :)
Vi är genusmedvetna och begränsar inget utifrån könsorgan eller förlegade könsroller
Saknar ingenting med min son som en dotter hade kunnat ge
Känslor, empati, omhändertagande, klänningar, rosa och lila, shoppa, gos, låta håret växa, leka med dockor med en massa mera får jag jättemycket tillsammans med min son ("killgrejer" också såklart) att erbjuda honom allt och inte dela världen i två ger otroligt mycket mer för alla oss
Så en till son eller en dotter gör ingen skillnad för oss, särskilt inte när de handlar om små barn, dom är individer först och främst.
Fast det finns ju ingenting som säger att din dotter skulle gilla det:). Bara för att man är tjej så gillar man ju inte automatiskt rosa och shopping. Jag har aldrig gjort det tex;). Och de tjejerna jag umgåtts med har inte heller varit "tjejtjejer". Dumt att ha massa förutfattade meningar om kön kan jag tycka, det är ju så gamla och föråldrade könsroller osv får leva kvar. Och att killar öppnar sig mindre än tjejer och att man som kvinna skulle få ett starkare band till en dotter är rent ut sagt skitsnack tror jag. Du får förlåta men blir lite mörkrädd när man faktiskt applicerar olika egenskaper utefter kön på det sättet. Om du automatiskt tänker att din son ändå inte kommer öppna sig särskilt mycket så kommer du heller inte bjuda in till det lika mycket och där skapar du ett beteende som inte nödvändigtvis funnits där från början. Barn är individer och har aldrig tänkt att min son kommer bli på ett visst sätt bara för att han har snopp och inte snippa.
Jag hade lika gärna haft tre pojkar, trodde först att det var pojke i magen nu men det var en tjej :) Min kille har mycket bättre och öppnare relation till sin mamma än jag till min så tror inte att det blir starkare band till dotter än son :) De rings varje dag, pratar öppet och kärleksfullt osv, själv ringer jag väldigt sällan min mamma, men alltid pappa :)
När vi nu pratar om kön å önskningar.. Jag väntar min 6:e pojke.. Har önskat en tjej nu 4 ggr. Men bara att inse att jag ALDRIG kommer att få min efterlängtade flicka. Jag är en pojkmamma, men saknar att en liten flicka ändå..
Riktigt tråkigt att man inte ska få tycka o tänka som man vill. Tyckte som sagt denna gruppen va sådär o att man inte fick svar o reaktioner på det man skrev innan men detta har gjort att jag känner att det inte är nåt för mig att engagera mig i och delta i. Sjukt tråkigt. Men som sagt, jag kan ju välja att avstå från att ta del av elaka kommentarer o nedtryckningar, vilket jag gör nu.
Denna gruppen är inget att lägga ner tid o energi på. Tråkigt med er som varit bra o trevliga men jag tänker inte ta vad som helst.
Fattar inte hur man ens kan önska ett specifikt kön på barnet. För mig gäller ett levande barn och jag kunde inte bry mig mindre om kön. Ni verkar ta för givet att ni ska få barn, men se det vet egentligen ingen av er. Jag är lika rädd för missfall fortfarande och blundar varje gång på toa av skräcken för blod. Känner mig inte hemma här alls...
Nu har jag varit på förlossninge en sväng för kontroll då jag haft sammandragningar.
Fick höra hjärtljudet för första gången. Fick även göra ett väldigt kort ultrsljud där man såg hjärtat slå. Han rörde sig inte så mycket men efter att läkaren buffat rörde den sig och sen när det va klart fick jag sparkar där innifrån.
Blidtrycket va bra.
Fick antibiotika utskrivet för UVI trots att de inte får svar förrän om två-tre dagar. Tyckte jag va skumt men det är väl det de misstänker har triggat sammandragningarna. Kul med UVI nr2 denna grav redan... Och som sagt GBS
Fattar inte hur man ens kan önska ett specifikt kön på barnet. För mig gäller ett levande barn och jag kunde inte bry mig mindre om kön. Ni verkar ta för givet att ni ska få barn, men se det vet egentligen ingen av er. Jag är lika rädd för missfall fortfarande och blundar varje gång på toa av skräcken för blod. Känner mig inte hemma här alls...