Bli fråntagen sitt barn?

Intressant tråd, men jag har en liten fråga. Det låter på vissa tråden som att det är soc som bestämmer om LVU, men jag har fått uppfattningen om att det måste beslutas av tingsrätten inom en kort tid. Är det inte så?

Jag menar, även om soc nu skulle ha varit totalruttna så kvävs det ju direkta justitiemord för att tingsrätten ska döma fel gång på gång. Det har jag svårt att tro!

Jag har dock reagerat på det där som en annan person skrev om att det är så unga och oerfarna personer som arbetar med det här. Jag har en väninna som gick socutbildnngen och sedan glatt meddelade att hon fått jobb med LVUer. Då tyckte jag att det var underligt att hon fått det som första jobb och trodde att hon bara haft tur. Senare fick jag veta att det är vanligt att det är så. Lite skrämmande!

Det är socialtjänsten som ANSÖKER om LVU i en utredning där man påtalar alla ev risker. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om att fastställa eller inte.

Jaha, okej. Vet du om det är vanligt att de inte fastställer?

Det är inte ovanligt att de inte fastställer med tanke på hur många barn som under år efter år lever i ren misär, där de har frivilliga insatser ett tag för att sedan avsäga sig detta och därefter inleds ny utredning föräldrar går med på frivilliga insatser för att åter låta allt förfalla när de inte längre vill ha frivilliga insatser., En familj fick frivilliga insatser till och från under 10 år tills det äntligen blev LVU då hade familjen utökats med 4 barn och levde i ren misär.

Du har rätt. Det är inte socialtjänsten som tar beslut om LVU. Ansökan om LVU görs av socialnämnden, dvs politiker i kommunen. Beslutet fattas därefter av förvaltningsrätten. Du har också rätt i att det är ett problem att så många unga och oerfarna arbetar med denna typ av ärenden. Jag har själv arbetat inom socialtjänsten och det är svårt att hitta erfaren och bra personal. Det är ett tungt arbete och många slutar.

Idag jobbar man först och främst med insatser i familjen för att undvika dyra placeringar. Ni ska veta att en placering av ert barn kostar flera tusen per dygn så det är inget kommunen "bara gör"...

Det handlar om massa saker. Först och främst att placering ofta är mycket traumatiskt för hela familjen men ibland det enda rätta för att ett barn ska slippa våld och annat som är direkt skadligt.

Mycket annat kan man jobba på hemma. Tex föräldrar med psykiska funktionshinder. De kan fungera jättebra med rätt stöd och vara helt ok föräldrar. Det gäller att jobba tillsammans.

Jo. Jag har själv ett omhändertaget barn (och två barn hemma), men jag skulle aldrig sätta min fot i de där grupperna!

Skulle själv påstå att 90% av alla omhändertaganden är helt korrekta och förstår inte alls hur man tror man ska vinna någonting på att bete sig på det där sättet i en grupp på FB. Majoriteten lider av insiktsbrist, men så finns det också några få ljusglimtar som har huvudet på skaft och hamnar i kläm av olika anledningar... Tyvärr så orkar inte de kämpa särskilt länge för att dom blir sedda på samma sätt som resten av omgivningen...

Jag känner många som är familjehem och det är väl fungerande kärleksfulla familjer som välkomnar barnen som sina egna och kallar barnen för sitt barn och syskon är syskon oavsett om man är biologisk, bonus, adopterad eller fosterbarn. Alla barnen i familjen följer med på semestern oavsett var de ska åka osv. Vet bara en familj som behandlar barnen som inneboende och där barnen inte är en del av familjen och det är dessa som ger det ett dåligt rykte. Likväl som majoriteten av befolkningen är välfungerande så finns det en liten del som inte är välfungerande precis som hos familjehemmen. Majoriteten fungerar precis som vilken normal familj som helst men det finns en minoritet som inte behandlar barnen väl och som gör det för pengarna. Och jag lovar man blir inte rik som familjehem utan det är människor som inte kan hantera pengar som tror barn inte kostar något och som antagligen fått sina barn omhändertagna pga bristen i att förstå hur dyrt barn är som tror sig att folk blir rika på att ta hand om andras barn.

Jag har genom mitt arbete kommit i kontakt med några familjehemsplacerade barn. De träffade sina socialsekreterare varje halvår och hade ingen kontakt däremellan. Och det handlade om relativt nyplacerade barn. Vad jag förstått är det kutym och aldrig hört talas om socialsekreterare som har daglig kontakt med omhändertagna barn. Tror inte det tillhör till det vanliga.

Du har varit i kontakt med familjehemsplacerade barn. Och? Tror du barnen vet när fosterföräldrarna är i kontakt med sin handläggare?