Hur "ska" man klä sig som 47 årig kvinna??

Det som är klädsamt för dig och vad du är bekväm i är en sak. Skulle jag vara klädd som du förespråkar skulle jag känna mig obekväm (förutom det att det är svårt att cykla med en pennkjol) och det skulle synas utanpå. Inte klädsamt.

Och färger, det om något är något som många behöver

Hur gör de stackare som blir som pepparkakor så fort de visar sig i solen?

Vet flera som aldrig solar aktivt och ändå får en stark solbränna.

Många i tråden verkar tro att man vill se yngre ut med utmanande klädval. Så är det inte för mig i alla fall. Jag är närmare 50 och jag gillar det. Jag har grå strån, rynkor och en kropp som visserligare är vältränad men som burit, fött och ammat tre barn. Jag är märkt av tidens tand och jag är stolt över det. Att få åldras är en förmån.

Jag gillar jeans, skinn, läder, färg, mönster, tight, figurnära. Pennkjol, dräkt, diskreta färger, pasteller går fetbort. Jag sticker ut då jag rör mig i en värld med många mörka kostymer och jag gillar det. Det går helt i linje med min personlighet.

Här kan man läsa om kläder vs ålder om man är intresserad.

http://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/ahlens-vill-stoppa-alderismen-6532015

De tycker jag inte är nå stackare, det är fint.

Jag trodde det var underförstått att vi talade om de som typ missbrukar solarium tills de är alldeles orangea, det i kombination med en icke naturlig vitblond hårfärg tycker inte jag är snyggt. Men det är ju många som gör det.

Nädu, jag använder sällan mjukisbyxor. Jag är klädd som jag trivs, med jeans och en topp (vilket jag även har när jag strosar hemma).

Jag tror du fattar min poäng ändå.

Jag är en 45-årig tant - klär mig säkert som en tant och det är inget fel på det.

Varför skulle mitt enda mål med mina kläder vara att se yngre ut?

Jag trivs mycket bra med att vara 45.

Just nu har jag ett par tajta smala jeans på mig, en ljusbeige kofta och en mörkblå topp och ett par mörkblå ballerinaskor på mig. Det är bekvämt och känns snyggt och passar min kropp. 

Jag tillhör de som har samma storlek nu som när jag var yngre, t om som 13-åring hade jag samma mått och vikt som idag haha! 

Jag älskar mina gråsprängda lockar och det inre lugn och den glädje jag känner i den här åldern. Skulle inte vilja byta mot att vara 10-20 år yngre någonsin. Det var kul då, men aldrig mer. 

Det är också stor skillnad på att vara 40, 60 och 80... Det är ju liksom större åldersspann efter 40 än före, eftersom man inte blir vuxen förrän man är ca 20. Menar man alltså att det endast är de första 20 åren av vuxenliv som man får klä sig som man vill?  

Jag har förhoppningsvis minst 40 år kvar av livet och jag tänker fortsätta njuta av kläder, min kropp och mitt liv. 

Vår bästa tid är NU! 

Ja...?

Vad är din poäng egentligen; vad är det i detta som inte redan sagts av både mig och andra upprepade gånger.

Märkligt. Just jeans och topp ingick i min "lista" som du tycker är så fruktansvärt tantig och obekväm...

Hur ska du ha det egentligen?

Nja, inte riktigt, jag brukar säga rätt kläder vid rätt tillfälle. Det finns kläder som är så mycket hemmakläder att jag inte är bekväm med att visa mig för andra i dessa.