• Asterix366

    Värsta dramat- gift och nykär

    Har varit gift i 20 lyckliga år. Tre skolbarn och en fin man som är bara bäst. Snäll, snygg, smart och passionerad. Har aldrig känt att jag saknat ngt, vi trodde att vi var lyckliga . Men jag blev kär, riktigt kär. I en arbetskollega som jag känt i många år , som jag alltid uppskattat, men sen helt plötsligt så började vi bekräfta varandra mer och mer, för varje dag, under ett års tid. När jag till sist frågade lite på skoj, lm vi flörtar med varandra, så blev svaret långt. Han har alltid haft " ett gott öga för mig", tyckt massa trevliga saker om mig ( lång lista och "dessvärre så är du väldigt attraktiv också"... Värsta romansen med det mesta man kan tänka sig- fast utan sex. Vi kom aldrig så långt... Min man kände att ngt var på gång och anlitade detektivbyrå . De kom åt mail, sms osv. Jag blev till sist tvungen att sluta på mitt jobb och avbryta all kontakt med min kollega. Vi saknar varandra, har pratat några gånger i telefon och sms:at men vi har inte setts på månader. Jag älskar min man och vill vara med honom och barnen, men kan inte glömma passionen, attraktionen, kemin , the connection och allt annat jag hade med den andra mannen. Så underbart magisk, tänk om jag aldrig får uppleva det igen? Han säger att han kan inte vara lösningen på mina äktenskapliga utmaningar och att det mest" kärleksfulla handlingen " han kan göra för mig är att låta mig vara ifred så jag kan ta hand om min realtion på hemmaplan. Han är särbo i dagsläget, skild sen innan. Han vill gärna träffa mig men är "rädd" för vad det kan leda till, eftersom det är en sån galen stark attraktion mellan oss. Han vill inte heller att jag skall vara "the other women", då han menar på att jag är " för perfekt" för att vara det. Så kluven och så svårt att förstå vad som händer. Någon i liknande situation?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-06-04 08:45
    tillägg- inte gift i 20 år, utan tillsammans i 20 år...Vi är båda i 40-års åldern, och den andra mannen är tio år äldre...

  • Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär
  • fae

    Projicera förälskelsen? Pardon my french, men hur i tusiken gör man det?? Dessa typer av känslor är ju på alla sätt och vis unika för personen ifråga som väcker dem. Föremålet för förälskelsen kan liksom inte bytas ut och förmodligen definitivt inte riktas mot en spionerande trist make istället i likhet med att byta tvkanal.

  • Isabellisen
    vargveum skrev 2016-06-07 21:29:14 följande:

    Allt i livet är inte kärlek, långa relationer och hålla handen medan avkomman skuttar i gräset. Det finns passion, åtrå, kåthet och bra sex också. Inte ömsesidigt uteslutande såklart, men det är inte självklart att bara det ena är ens prioritet i varje skede av livet.


    För mig så är det ena beroende av det andra dvs ingen sex, kåthet, passion och åtrå utan kärlek. Om man inte känner åtrå och passion är det alltså något som saknas i det man tror är kärlek.

    Förstår inte hur människor väljer att leva i något halvbra eller något som duger, jag skulle aldrig nöja mig utan att känna och få allt.

    Jag tror säkert att gräset kan vara grönare på andra sidan, men inte alltid. Det är inte alltid bättre att stanna bara för att. Men ibland målar man också upp en bild av en annan människa som inte är så som man trott från början, när verkligheten faller på efter förälskelsen. Men ibland varar den förälskelsen för alltid.

    Det finns inga rätta svar, bara att det inte alltid är så enkelt och att TS måste ta ett beslut, hon kan inte välja båda, och göra det på ett sådant sätt att hon sårar så lite som är möjligt. Samtidigt inte dra ut på det, då det oftast leder till att livet väljer åt henne istället.
  • vargveum
    Isabellisen skrev 2016-06-07 21:55:11 följande:

    För mig så är det ena beroende av det andra dvs ingen sex, kåthet, passion och åtrå utan kärlek. Om man inte känner åtrå och passion är det alltså något som saknas i det man tror är kärlek.

    Förstår inte hur människor väljer att leva i något halvbra eller något som duger, jag skulle aldrig nöja mig utan att känna och få allt.

    Jag tror säkert att gräset kan vara grönare på andra sidan, men inte alltid. Det är inte alltid bättre att stanna bara för att. Men ibland målar man också upp en bild av en annan människa som inte är så som man trott från början, när verkligheten faller på efter förälskelsen. Men ibland varar den förälskelsen för alltid.

    Det finns inga rätta svar, bara att det inte alltid är så enkelt och att TS måste ta ett beslut, hon kan inte välja båda, och göra det på ett sådant sätt att hon sårar så lite som är möjligt. Samtidigt inte dra ut på det, då det oftast leder till att livet väljer åt henne istället.


    Jag förstår inte hur det du skrev relaterar till det jag skrev
  • vargveum
    vargveum skrev 2016-06-07 22:02:01 följande:

    Jag förstår inte hur det du skrev relaterar till det jag skrev


    Eller jo, ditt första stycke. Men jag kan uppleva väldigt mycket passion, åtrå, allt det där, utan att min partner måste vara en kvinna jag också vill bli sambo med, dela hela livet med. Det var min poäng.
  • Isabellisen
    vargveum skrev 2016-06-07 22:06:03 följande:

    Eller jo, ditt första stycke. Men jag kan uppleva väldigt mycket passion, åtrå, allt det där, utan att min partner måste vara en kvinna jag också vill bli sambo med, dela hela livet med. Det var min poäng.


    Nej, det var bara första stycket relaterat till det du skrev.

    Ok! Ja, alla är vi olika. Jag har bara så svårt att förstå det där, hur man kan känna åtrå utan kärlek då det ena inte kan existera utan det andra, för mig. Åtrån uppstår ur kärleken. Men tydligen inte för alla, konstigt.
  • Smecker
    Isabellisen skrev 2016-06-07 22:12:00 följande:

    Nej, det var bara första stycket relaterat till det du skrev.

    Ok! Ja, alla är vi olika. Jag har bara så svårt att förstå det där, hur man kan känna åtrå utan kärlek då det ena inte kan existera utan det andra, för mig. Åtrån uppstår ur kärleken. Men tydligen inte för alla, konstigt.


    Jag tycker att det är konstigt att inte allas favoriträtt är Osso buco.
    Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare
  • Isabellisen
    Isabellisen skrev 2016-06-07 22:12:00 följande:

    Nej, det var bara första stycket relaterat till det du skrev.

    Ok! Ja, alla är vi olika. Jag har bara så svårt att förstå det där, hur man kan känna åtrå utan kärlek då det ena inte kan existera utan det andra, för mig. Åtrån uppstår ur kärleken. Men tydligen inte för alla, konstigt.


    Tack! Jag blottlägger min själ och du pratar om en maträtt. Det var djupsinnigt av dig.
  • MrFlex
    Isabellisen skrev 2016-06-07 22:12:00 följande:
    Nej, det var bara första stycket relaterat till det du skrev.

    Ok! Ja, alla är vi olika. Jag har bara så svårt att förstå det där, hur man kan känna åtrå utan kärlek då det ena inte kan existera utan det andra, för mig. Åtrån uppstår ur kärleken. Men tydligen inte för alla, konstigt.
    Menar du att du aldrig känt åtrå mot någon du inte älskar? I så fall är du nog ganska unik.
  • Isabellisen
    MrFlex skrev 2016-06-07 22:46:22 följande:

    Menar du att du aldrig känt åtrå mot någon du inte älskar? I så fall är du nog ganska unik.


    Nej, det har jag inte, bara åtrå till den jag är förälskad i eller hur ska man uttrycka det med annat ord, älskar.
  • Anonym (sant)
    MrFlex skrev 2016-06-07 22:46:22 följande:
    Menar du att du aldrig känt åtrå mot någon du inte älskar? I så fall är du nog ganska unik.
    Med tanke på att hälften av Sveriges kvinnor skulle sälja sin vänstra äggstock för en natt med någon random hollywood hunk, eller varför inte någon lokal B-kändis så har du alldeles rätt Flört
Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär