• Asterix366

    Värsta dramat- gift och nykär

    Har varit gift i 20 lyckliga år. Tre skolbarn och en fin man som är bara bäst. Snäll, snygg, smart och passionerad. Har aldrig känt att jag saknat ngt, vi trodde att vi var lyckliga . Men jag blev kär, riktigt kär. I en arbetskollega som jag känt i många år , som jag alltid uppskattat, men sen helt plötsligt så började vi bekräfta varandra mer och mer, för varje dag, under ett års tid. När jag till sist frågade lite på skoj, lm vi flörtar med varandra, så blev svaret långt. Han har alltid haft " ett gott öga för mig", tyckt massa trevliga saker om mig ( lång lista och "dessvärre så är du väldigt attraktiv också"... Värsta romansen med det mesta man kan tänka sig- fast utan sex. Vi kom aldrig så långt... Min man kände att ngt var på gång och anlitade detektivbyrå . De kom åt mail, sms osv. Jag blev till sist tvungen att sluta på mitt jobb och avbryta all kontakt med min kollega. Vi saknar varandra, har pratat några gånger i telefon och sms:at men vi har inte setts på månader. Jag älskar min man och vill vara med honom och barnen, men kan inte glömma passionen, attraktionen, kemin , the connection och allt annat jag hade med den andra mannen. Så underbart magisk, tänk om jag aldrig får uppleva det igen? Han säger att han kan inte vara lösningen på mina äktenskapliga utmaningar och att det mest" kärleksfulla handlingen " han kan göra för mig är att låta mig vara ifred så jag kan ta hand om min realtion på hemmaplan. Han är särbo i dagsläget, skild sen innan. Han vill gärna träffa mig men är "rädd" för vad det kan leda till, eftersom det är en sån galen stark attraktion mellan oss. Han vill inte heller att jag skall vara "the other women", då han menar på att jag är " för perfekt" för att vara det. Så kluven och så svårt att förstå vad som händer. Någon i liknande situation?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-06-04 08:45
    tillägg- inte gift i 20 år, utan tillsammans i 20 år...Vi är båda i 40-års åldern, och den andra mannen är tio år äldre...

  • Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär
  • Tecum
    molly50 skrev 2020-08-18 15:39:16 följande:
    Absolut! Det håller jag med om.
    Ärlighet är väldigt viktigt i ett förhållande,tycker jag.
    Kan man inte vara ärlig mot sin partner,vem kan man vara ärlig mot då?
    Att jag föreslog parterapi var för att se om de kan lösa sina problem i förhållandet så att samma sak inte ska hända igen.
    Men om TS är klar över och säker på att hon inte vill lämna sin man, är det då lämpligt att oroa honom med att berätta? Det låter som ett säkert sätt att göra honom misstänksam och ledsen och förstöra relationen för gott. Terapi kan de ha ändå om det gör nytta.
  • Anonym (sant)
    molly50 skrev 2020-08-18 15:39:16 följande:
    Absolut! Det håller jag med om.
    Ärlighet är väldigt viktigt i ett förhållande,tycker jag.
    Kan man inte vara ärlig mot sin partner,vem kan man vara ärlig mot då?
    Att jag föreslog parterapi var för att se om de kan lösa sina problem i förhållandet så att samma sak inte ska hända igen.
    Jo jag förstod att det det var det du menade, men jag menar på att det aldrig är förhållandet eller andra omständigheter som får någon att vara otrogen utan det är personens värdringar och integritet som avgör hur hon agerar i olika omständigheter. Så egentligen är det irrelevant om hennes man går i terapi för man springer väl inte omkring och är otrogen så fort man blir missnöjd över något i sitt förhållande? 

    Jag tycker snarare att det i så fall är hon som behöver terapi för att lära sig hantera missnöje på bättre sätt än otrohet. Är man otrogen så fort man blir missnöjd med sitt förhållande så har man uppenbara brister i hur man hanterar missnöje och det är i så fall det man ska försöka jobba bort. Att alla andra ska gå i terapi för att hålla en nöjd 100% av tiden i för annars är man otrogen tror jag inte är en hållbar lösning. Inget förhållande helt felfritt.
  • Anonym (sant)
    Tecum skrev 2020-08-18 15:48:58 följande:
    Men om TS är klar över och säker på att hon inte vill lämna sin man, är det då lämpligt att oroa honom med att berätta? Det låter som ett säkert sätt att göra honom misstänksam och ledsen och förstöra relationen för gott. Terapi kan de ha ändå om det gör nytta.
    Skulle det vara lämpligare att låta honom leva i en lögn?
    Borde inte det valet göras av honom?

    Personligen (och jag tror ganska många håller med om det) tar jag hellre en obehaglig sanning även om den gör ont är tvingas leva i en lögn. Om jag vill vara ihop med någon efter en otrohet anser jag är upp till mig att välja.
  • Tecum
    Anonym (sant) skrev 2020-08-18 15:57:29 följande:
    Skulle det vara lämpligare att låta honom leva i en lögn?
    Borde inte det valet göras av honom?

    Personligen (och jag tror ganska många håller med om det) tar jag hellre en obehaglig sanning även om den gör ont är tvingas leva i en lögn. Om jag vill vara ihop med någon efter en otrohet anser jag är upp till mig att välja.
    Nu var de aldrig otrogna "på riktigt" så att säga.
  • Anonym (Vad)
    Anonym (FYI) skrev 2020-08-18 14:45:36 följande:

    Sant...Undrar om hon talat om för sin man att hon haft sporadisk kontakt med honom där dom mestadels talat om känslorna till varandra och var dom står.

    För att inte snacka om sista träffen...Inte undra på att mannen kände sig tvingad att ta reda på sanningen.Konstigt det där...Det är inte olagligt att vara otrogen, men att ta reda på det skulle vara det ???


    Är väl ändå rätt logiskt?
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Vad) skrev 2020-08-18 16:34:30 följande:
    Är väl ändå rätt logiskt?
    Vilket är rätt logiskt?
  • Anonym (sant)
    Tecum skrev 2020-08-18 16:11:37 följande:
    Nu var de aldrig otrogna "på riktigt" så att säga.
    Det är väl fortfarande upp till honom att avgöra?
  • Anonym (Tombola)

    När liknande har hänt mig under åren inte sällan så känner man sig ju lättare dragen till någon annan än sin partner i vårtider osv vill man inte agera på det man känner så har jag bara tänkt "ja ja lite passion är väl inte fel men om ett eller två år så är det inte så spännande längre" så då kan man ju lika gärna hoppa över och åka hem till sin partner hemma.

  • molly50
    Tecum skrev 2020-08-18 15:48:58 följande:
    Men om TS är klar över och säker på att hon inte vill lämna sin man, är det då lämpligt att oroa honom med att berätta? Det låter som ett säkert sätt att göra honom misstänksam och ledsen och förstöra relationen för gott. Terapi kan de ha ändå om det gör nytta.
    Men hur ska de kunna lösa sina problem om de inte är ärliga mot varandra?
  • molly50
    Anonym (sant) skrev 2020-08-18 15:50:45 följande:
    Jo jag förstod att det det var det du menade, men jag menar på att det aldrig är förhållandet eller andra omständigheter som får någon att vara otrogen utan det är personens värdringar och integritet som avgör hur hon agerar i olika omständigheter. Så egentligen är det irrelevant om hennes man går i terapi för man springer väl inte omkring och är otrogen så fort man blir missnöjd över något i sitt förhållande? 

    Jag tycker snarare att det i så fall är hon som behöver terapi för att lära sig hantera missnöje på bättre sätt än otrohet. Är man otrogen så fort man blir missnöjd med sitt förhållande så har man uppenbara brister i hur man hanterar missnöje och det är i så fall det man ska försöka jobba bort. Att alla andra ska gå i terapi för att hålla en nöjd 100% av tiden i för annars är man otrogen tror jag inte är en hållbar lösning. Inget förhållande helt felfritt.
    Jag håller med dig i det du skriver.
    Men är det något man saknar i förhållandet så måste man ju kunna prata om det.
    Och klarar man inte att göra det på egen hand så kanske man får ta hjälp.
    Men i första hand så är det ju TS som får försöka lösa sina problem. Det håller jag med dig om.
  • Tecum
    molly50 skrev 2020-08-18 19:15:56 följande:
    Men hur ska de kunna lösa sina problem om de inte är ärliga mot varandra?
    Det är rätt, men löser man problem genom att skapa nya? Maken hade ju satt en detektiv på henne och vet att det var något mellan dem. Att dra upp det igen är att väcka den björn som (kanske) sover. Dessutom är det TS som har problem och hon måste i första hand hantera sina känslor och inte lägga över beslut på maken.

    Men det är hypotetiskt, tråden är från 2016 och min gissning är att de är skilda nu.
  • molly50
    Tecum skrev 2020-08-19 14:41:52 följande:
    Det är rätt, men löser man problem genom att skapa nya? Maken hade ju satt en detektiv på henne och vet att det var något mellan dem. Att dra upp det igen är att väcka den björn som (kanske) sover. Dessutom är det TS som har problem och hon måste i första hand hantera sina känslor och inte lägga över beslut på maken.

    Men det är hypotetiskt, tråden är från 2016 och min gissning är att de är skilda nu.
    Självklart inte. Men på vilket sätt skapar man nya problem genom att vara ärliga mot varandra?

    Ja,det hade ju varit bra med en uppdatering från TS.
  • Anonym (sant)
    Tecum skrev 2020-08-19 14:41:52 följande:
    Det är rätt, men löser man problem genom att skapa nya? Maken hade ju satt en detektiv på henne och vet att det var något mellan dem. Att dra upp det igen är att väcka den björn som (kanske) sover. Dessutom är det TS som har problem och hon måste i första hand hantera sina känslor och inte lägga över beslut på maken.

    Men det är hypotetiskt, tråden är från 2016 och min gissning är att de är skilda nu.
    Att säga sanningen är inte att skapa nya problem, det är att avslöja ett befintligt problem. Han satte en detektiv på henne förmodligen för att han misstänkte något, dvs han sover inte han misstänker men kan inte bevisa något. Och du tycker då att han gott kan gå omkring och misstänka, hur shysst är det mot maken?

    Det handlar inte om att lägga över beslut, det handlar om lägga beslutet där det bör ligga, det är trotts allt honom hon bedragit och då borde det rimtligtvis vara hans beslut att ta.
  • Tecum
    Anonym (sant) skrev 2020-08-23 02:27:09 följande:
    Att säga sanningen är inte att skapa nya problem, det är att avslöja ett befintligt problem. Han satte en detektiv på henne förmodligen för att han misstänkte något, dvs han sover inte han misstänker men kan inte bevisa något. Och du tycker då att han gott kan gå omkring och misstänka, hur shysst är det mot maken?

    Det handlar inte om att lägga över beslut, det handlar om lägga beslutet där det bör ligga, det är trotts allt honom hon bedragit och då borde det rimtligtvis vara hans beslut att ta.
    Maken vet ju att hon varit kär i en annan men såvitt jag förstår har hon släppt honom, åtminstone tillfälligt, och det vet maken. Och nu är det upp till TS att bestämma sig, maken, den andre, eller inte någon av dem? Rent objektivt borde maken få veta att hon velar, men om hon väljer honom gynnar det ingen att börja riva i det gamla. Han vet vad som hänt och har haft chansen att dumpa henne. Han är inte helt ovetande som i många liknande fall. Och skulle TS välja ett annat alternativ får han ändå veta det.
Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär