• Asterix366

    Värsta dramat- gift och nykär

    Har varit gift i 20 lyckliga år. Tre skolbarn och en fin man som är bara bäst. Snäll, snygg, smart och passionerad. Har aldrig känt att jag saknat ngt, vi trodde att vi var lyckliga . Men jag blev kär, riktigt kär. I en arbetskollega som jag känt i många år , som jag alltid uppskattat, men sen helt plötsligt så började vi bekräfta varandra mer och mer, för varje dag, under ett års tid. När jag till sist frågade lite på skoj, lm vi flörtar med varandra, så blev svaret långt. Han har alltid haft " ett gott öga för mig", tyckt massa trevliga saker om mig ( lång lista och "dessvärre så är du väldigt attraktiv också"... Värsta romansen med det mesta man kan tänka sig- fast utan sex. Vi kom aldrig så långt... Min man kände att ngt var på gång och anlitade detektivbyrå . De kom åt mail, sms osv. Jag blev till sist tvungen att sluta på mitt jobb och avbryta all kontakt med min kollega. Vi saknar varandra, har pratat några gånger i telefon och sms:at men vi har inte setts på månader. Jag älskar min man och vill vara med honom och barnen, men kan inte glömma passionen, attraktionen, kemin , the connection och allt annat jag hade med den andra mannen. Så underbart magisk, tänk om jag aldrig får uppleva det igen? Han säger att han kan inte vara lösningen på mina äktenskapliga utmaningar och att det mest" kärleksfulla handlingen " han kan göra för mig är att låta mig vara ifred så jag kan ta hand om min realtion på hemmaplan. Han är särbo i dagsläget, skild sen innan. Han vill gärna träffa mig men är "rädd" för vad det kan leda till, eftersom det är en sån galen stark attraktion mellan oss. Han vill inte heller att jag skall vara "the other women", då han menar på att jag är " för perfekt" för att vara det. Så kluven och så svårt att förstå vad som händer. Någon i liknande situation?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-06-04 08:45
    tillägg- inte gift i 20 år, utan tillsammans i 20 år...Vi är båda i 40-års åldern, och den andra mannen är tio år äldre...

  • Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär
  • Fjäril kär
    Asterix366 skrev 2016-06-05 22:31:21 följande:

    En tanke som spökar är - tänk om vi hade haft varandra - för en natt eller en dag eller både och. Då hade jag iaf fått veta hur det är att vara med någon annan. Vi hade kunnat leva ut våra fantasier och jag hade kanske blivit av med min besatthet. Jag drömmer dagligen om de mest underbara sexuella fantasierna med honom. Och jag vet att han gör det också- men han låter mig styra :" you're the one who's calling the shots".... Ska jag ringa honom?


    Du tror på riktigt att en gång skulle räcka?

    Fundera på varför jag har varit älskarinna i tre år....
  • Isabellisen
    Asterix366 skrev 2016-06-05 22:59:24 följande:

    Då får det bli flera gånger, Fjäril kär


    Du får välja, antingen din man eller den andre mannen. Du kan inte både ha och äta kakan.

    Vad du än väljer att göra så får du se till att såra din man minimalt. Klart han blir sårad oavsett men det är inte rätt att göra honom så illa att du är med någon annan samtidigt som ni fortfarande är gifta. Tänk på allt han gjort för dig och den kärlek ni har haft. Kan du verkligen vara så grym mot honom och göra det? Det är inte rätt.

    Okej då, om du väljer den andre mannen, men du kan inte ha båda, du måste välja först.
  • Anonym (Miii)
    Tecum skrev 2016-06-05 21:17:10 följande:

    Han spionerade därför att TS ljög, dessutom ljög så dåligt att han blev än mer misstänksam. Det är patetiskt att skylla på honom.

    Jämför med alla kvinnor här som kollar partnerns mobil på jakt efter ofta inbillade tecken på otrohet. Det anses som acceptabelt och ett nödvändigt ont när mannen är boven...


    Helt OT. Ts har inte kollat någons mobil.
  • Tecum
    Anonym (BosseLarsson) skrev 2016-06-05 22:44:37 följande:
    Men tycker du att TS låter viljestark? Låter mer som att hon letar ursäkter för att hoppa över skaklarna.
    Absolut inte! Om hon varit det hade hon inte skrivit här alls i detta ärende utan sett det som en tillfällig flirt. Hon är motsatsen till det jag skriv om. Som du skriver letar hon ursäkter att fortsätta kontakten med den andre mannen - och letar fel på sin egen man, som att anklaga honom för att vilja veta sanningen. 
  • Tecum
    Anonym (Miii) skrev 2016-06-06 07:49:01 följande:
    Helt OT. Ts har inte kollat någons mobil.
    Inte alls OT. Same same but different. Är man rädd att bli bedragen tar man till de metoder som krävs för att få fram sanningen.
    Fast det är visst bara ok när kvinnor gör det...
  • Gung Ho
    Tecum skrev 2016-06-06 10:08:24 följande:
    Inte alls OT. Same same but different. Är man rädd att bli bedragen tar man till de metoder som krävs för att få fram sanningen.
    Fast det är visst bara ok när kvinnor gör det...
    Alt kanske man ska gå i terapi?
  • Tecum
    Gung Ho skrev 2016-06-06 10:14:33 följande:
    Alt kanske man ska gå i terapi?
    Är värt ett försök.
  • Gung Ho
    Asterix366 skrev 2016-06-04 08:25:57 följande:
    Utan tvekan är det så som du skriver. Jag är i obalans, går i terapi nu. Det känns som att den andre mannen har "vaknat" ngt inom mig som jag inte ens visste att det fanns. En rebellisk sida som drömmer om att få vara fri, börja om på nytt. Men sen, när jag tänker på det lite mer, så blir jag så rädd. Jag vill inte vara utan mannen som jag delat halva mitt liv med.Jag vill inte vara förälder på halvtid. men jag kan inte heller glömma de starka, magiska känslorna...jag trodde aldrig att jag,  som vuxen kvinna, skulle kunna känna så stark för någon annan - eller för den delen, att någon annan skulle kunna känna så för mig.Det kom verkligen som en stor, stor överraskning....
    Var själv i liknande situation i mitt tidigare (20-åriga) förhållande..
    Blev otroligt förälskad i en arbetskamrat och vi pratade om att gifta oss och leva tillsammans.. Hon var gift med tre barn, jag sambo sedan 20 år med ett barn.. Det blev inte vi, och jag och min sambo försökte fortsätta, men upplevelsen hade väckt något i mig. Jag ville älska och va kär! Jag kunde inte komma ihåg att jag någonsin känt såhär!
    Två år senare 'snubblade' jag över vad som nu är min fru. Totalt olik mitt ex, det är som natt och dag. Mitt ex är en fantastisk kvinna, bara inte för mig (längre), så inget ont om henne! Mitt ex har nyligen träffat en ny man, korrekt och 'lite stel', dvs väldigt olik mig nu för tiden... Så uppenbarligen var det rätt att separera.. ;)
Svar på tråden Värsta dramat- gift och nykär