Svenska killar så mesiga

Men vi män finns också som visserligen är en del utav transferiatet ( vi som lever på samverkan, att hålla med, vara pk på våra arbetsplatser). Men vi har också förmågan att växla mellan samförstånd, läsa sagor för barnen och lyssna på våra kvinnor för att plötsligt förföra, grabba tag, ta kommandot och leda, styra våra kvinnor i lustens lekar där hon tas till ett tillstånd då hon ber om mer mandom och behagar. Och jo, vi kan dansa och det finns absolut i vår svenska kultur.

På tal om dans så frågade jag en utav mina kvinnor som jag träffade på lokal om hon ville dansa först eller?. Hon blev lovligt förbannad kan jag säga men föll till föga någon timma senare. Hennes favorituttryck i såväl sängkammare  som kök var Nej, nej vilket jag ansåg kunde vara svårtolkat med dagens rädslor kring umgänge mellan könen. Då jag första gången stannade till så tittade hon på mig med irriterade ögon och sa att nu betyder mitt nej JA och så körde vi igång igen. 

 

Tråkigt att det är så med svenska män 
Men är lika för männen dom ratar svenska kvinnor till förmån för asiatiska o öststats 
Vad beror det på 
Beror det på svenska mannen eller svenska kvinnan 

Fast det är ju knappast normala män som hämtar hem asiatiskor från fattiga länder om man säger så. Går inte att jämföra med att en del unga tjejer träffar svenska killar med utländsk härkomst. 

Vi svenska män och kvinnor är likadana. Våran kultur är sådan och det har lagt sig i vårt DNA med tiden.

Svenska män är ju hårt lärda att visa respekt och behandla kvinnor dittan o dattan. Och man hör ifall nån gör nått som sticker ut så blir han anmält eller uthängd. Så ja. Vi är väldigt mesiga

För min del har dansen varit väldigt naturlig.
Mina föräldrar dansade och så även deras föräldrar.
När jag gick i skolan på 90-talet var det till och med så att man fick chansen att lära sig de vanligaste danserna.
Så i min värld finns det definitivt en danskultur i Sverige.

Forskning har visat att om man lever i ett mer jämställt förhållande så skiljer man sig mindre ofta. Det här att "ta för sig" kan bli jobbigt i ett förhållande i längden. Speciellt om kvinnan får göra det mesta av hushållsarbetet.

Den typen av maskulinitet kräver också ofta mer ständig beundran och uppmärksamhet från kvinnor. Men det gäller såklart inte alla, men det finns sådana mönster.

Jag tycker inte det är mesigt när jag kan diskutera med min partner på lika villkor, snarare blir det mer intressanta samtal. Känner mig nära partnen då.Gillar att vi utöver att vara partners, också är goda vänner på lika villkor. Det känns tryggt. Nordiska killar kan vara självständiga och manliga, fast på kanske ett lite annat sätt.

Men var och en behöver välja efter sina önskningar. Så då väljer du den maskuliniteten och jag föredrar en annan maskulinitet.

Den typen av bra behandling uppskattas av de flesta kvinnor.

Uppfattas normalt, inte som mesigt.

Mesigt blir det om karln inte har några egna åsilkter alls och låter mig bestämma om allt, utan diskussion. 

En person med god självkänsla vet vad han tycker och vill, men kan också kompromissa när det behövs. Är en tydlig person, men kan också leva tillsammans med andra. Kan värna om egentid, men lägger också mycket energi på det gemensamma livet. Det handlar om balans, om man är en balanserad människa eller inte. 

Att säga nej när man menar ja hörde till 1800-talet eller tidigt 1900-tal, när kvinnor förväntades inte vara intresserade av sex, de skulle vara "rena". Den tjejen var lite ovanlig i vår tid.

Om en etnisk svensk tjej träffar en kille med utländsk härkomst här i Sverige så är de på samma plan, båda bor här och studerar eller förhoppningsvis har ett jobb. Båda kan språket, de kan fungera på samma plan i ett förhållande, han är inte beroende av henne.

Detsamma gäller om hon träffar någon man utomlands som kan få jobb här i Sverige och som kan tala engelska, han klarar sig i Sverige, men saknar kompisarna och sitt specifika lands kultur förstås. Men är man västerländsk, så hittar man likheter mellan kulturerna ändå. 

Men en kvinna från asien kan i bästa fall lite engelska, kulturen här är okänd, eftersom hon inte är västerländsk. Hon kan ha svårt att få jobb och blir helt beroende av mannen.

Det är en annan sits. Ett övertag som mannen ofta kan vara rätt nöjd med.

Eller också är han på ett sådant sätt att han har svårt att attrahera svenska kvinnor.  I det asiatiska landet var det svårt för kvinnan att få grepp om hans personlighet, och kanske var  hon van vid att män bestämmer. 

När jag bodde i USA ett år hade jag inte riktigt förmåga att bedöma månniskor till att börja med, (förutom de direkt superkonstiga). Och det var ändå en västerländsk kultur. Så en del asiatiska kvinnor i Sverige har gått på en nit.