Är det någon som kan förklara för mig hur våra lagar kan vara uppbyggda kring att det är ok att göra abort i v.21 för att man inte vill ha barn? Jag vet att man behöver söka tillstånd men tydligen får man tillstånd på så pass "lösa" grunder.
Som mamma till ett barn fött i v. 23 är det här skrämmande. Ett barns liv räddas när ett annat avslutas nån vecka tidigare. Hur är det möjligt och är jag helt ute och cyklar som inte förstår detta?
Läste på nätet om en tjej som gjort abort vecka 21+5 eftersom hon var 16 år och fick reda på att hon var gravid jättesent. Klart hon hade kunnat behållt barnet, det mesta löser ju sig men jag förstår henne till 100 procent! Jag hade heller inte velat förstöra mitt liv när jag var 16 år.
Det är sant att jag inte vet men ditt inlägg visar att du inte har så stor förståelse. Självklart kan människor gå igenom extremt svåra saker utan att de påverkar deras sätt att tänka men de allra, allra flesta får större förståelse.
Ditt inlägg är katregoriskt och visar brist på just... förståelse.
Fast dina grunder bygger du ju på vad du tycker är lösa grunder. Inget säger att ett foster som är friskt när sen abort beviljas kommer att födas som ett friskt barn om det är någon med missbruk och allmänt dåliga förutsättningar som bär fostret.
Jag har en släkting till mig som vart psykiskt sjuk av sin graviditet. Det var en planerad graviditet, lite ogenomtänkt men de var planerat iaf. Hon hade en lätt depression innan hon vart gravid ska jag tillägga.
Ibörjan av sin graviditet gick allt bra, hon gick förvisso igenom svåra saker där ibörjan som gjorde att graviditeten hamnade åt sidan.
Allt eftersom tiden gick så blev hon mer och mer deprimerad, hon ville inte ha barnet längre, hon fick på riktigt panik över att vänta barn och kände att hon kommer aldrig klara av det. Hon försökte framkalla missfall själv vilket är livsfarligt. Hennes kille hindrade henne från abort, det gjorde henne ännu mer ångestfylld. Hon ansökte om abort till socialstyrelsen, hon mådde så fruktansvärt dåligt och insåg att hon var en fara för sig själv och barnet.
Hon fick ingen tillräcklig hjälp, hon pratade med kuratorer och en psykolog men dom satt ju mest och bara lyssnade.
på slutet åt hon jättedåligt, hennes mamma såg hur dåligt hon mådde och insåg att abort var nog de bästa alternativet för henne.
vecka 21+0 gjorde hon abort eller om de va 20+6.
Nu efteråt förstår hon att hon inte var frisk, någon borde ha fångat upp henne! stackarn såg ingen annan utväg. hon mår fortfarande dåligt efter detta och är förbannad på vården. Ingen varnade henne hur dåligt man kunde må efteråt, utan alla ville bara hjälpa henne att göra abort typ.
Jag stöttar iaf henne och vet att hon var sjuk och inte sig själv.
Du missade att ta med att den som var gravid inte upptäckte graviditeten förrän så sent eftersom det inte fanns några tecken på graviditet och dessutom använde preventivmedel? Hade hon upptäckt detta tidigare så hade hon inte behövt söka tillstånd hos socialstyrelsen utan kunnat gjort aborten så snart hon visste om sin graviditet.
Till trådstartaren
Det är tur att du inte sitter i socialstyrelsen iaf.