Hej allihopa som också längtar efter en liten bebis!
Jag är 21 år gammal och min sambo är 27 år och vi ska nu börja försöka med första barnet. Jag fick mens igår, den skulle egentligen komma den 30/9 men kom den 2/10 istället. Har äl 19/10 tror jag. Har BIM 3/11. Är det någon mer som vill följas åt? Har en menscykel på 32 dagar i genomsnitt.
Alltså denna jäkla väntan hela tiden tar kål på mig!! Det är ju hemskt!! Eller så är det bara jag som blivit tokig!!
Men först skall man vänta på att mensen skall komma och sen tills den är över så man kan börja försöka. Sen väntan på äl och sen väntan på bim. Och får man inte plus så börjar allt om igen. Alltså de är sjukt!! Men är ju så svårt och inte tänka på det eller vänta. Blir så trött på all som säger att du kommer inte bli gravid så länge du tänker på de och så utan försök slappna av och så. Ja men det är ju såååå lätt,NOT!! Jag gör så gott jag kan men är så svårt att inte tänka och känna efter. Alltså denna veckan speciellt sista veckan nu fram till första testet och bim är hemsk. Och ju närmare man kommer desto längre känns dagarna!! Blä säger jag bara!!
Sorry var bara tvungen att få ur mig lite frustration och gnäll :p
Jag håller också på att bli tokig. Har alltid tänkt förut att "varför håller man på att testa så tidigt, onödigt att bli besviken, och dyrt med alla test! Men den här gånger har jag gått helt bananas! Har redan testat 4 ggr!! och är BIM-4, varför utsätter man sig för det här! Haha.
Jag har haft molvärk sen ÄL, vilket jag hade under tidigare graviditeter också, så jag är helt säker på att jag ska testa positivt, och varje gång blir det sån besvikelse. Är första månaden vi försöker, och jag försöker intala mig att det kan ta tid och förbereda mig på det. Men en annan del av hjärnan tänker lite annorlunda.
Grattis alla tjejer som plussat, och kämpa vidare till alla fått mensen eller som fortfarande väntar på svar!
Alltså denna jäkla väntan hela tiden tar kål på mig!! Det är ju hemskt!! Eller så är det bara jag som blivit tokig!!
Men först skall man vänta på att mensen skall komma och sen tills den är över så man kan börja försöka. Sen väntan på äl och sen väntan på bim. Och får man inte plus så börjar allt om igen. Alltså de är sjukt!! Men är ju så svårt och inte tänka på det eller vänta. Blir så trött på all som säger att du kommer inte bli gravid så länge du tänker på de och så utan försök slappna av och så. Ja men det är ju såååå lätt,NOT!! Jag gör så gott jag kan men är så svårt att inte tänka och känna efter. Alltså denna veckan speciellt sista veckan nu fram till första testet och bim är hemsk. Och ju närmare man kommer desto längre känns dagarna!! Blä säger jag bara!!
Sorry var bara tvungen att få ur mig lite frustration och gnäll :p
Alltså denna jäkla väntan hela tiden tar kål på mig!! Det är ju hemskt!! Eller så är det bara jag som blivit tokig!!
Men först skall man vänta på att mensen skall komma och sen tills den är över så man kan börja försöka. Sen väntan på äl och sen väntan på bim. Och får man inte plus så börjar allt om igen. Alltså de är sjukt!! Men är ju så svårt och inte tänka på det eller vänta. Blir så trött på all som säger att du kommer inte bli gravid så länge du tänker på de och så utan försök slappna av och så. Ja men det är ju såååå lätt,NOT!! Jag gör så gott jag kan men är så svårt att inte tänka och känna efter. Alltså denna veckan speciellt sista veckan nu fram till första testet och bim är hemsk. Och ju närmare man kommer desto längre känns dagarna!! Blä säger jag bara!!
Sorry var bara tvungen att få ur mig lite frustration och gnäll :p
Det är hemskt! Det värsta är att jag minns att jag tänkt (men tack och lov aldrig sagt) sådär "men slappna aaaav, klart du inte blir gravid när du är så stressad!" om andra som försökt få barn. Haha, och nu sitter man här och nipprar och känner på cervix dagligen och drömmer skeva drömmar om plussade stickor. Tycker extra synd om mig själv för att jag har en lång cykel så att det inte blir ett försök i månaden ens.
Är det någon annan här som tempar? Jag är på ÄL+10 och hade 36,9 grader i morse, brukar annars ligga runt 36,6 mellan ÄL och mens. Men vad jag förstått brukar väl tempen inte gå upp mer än normalt vid en graviditet? Kanske beror det på att jag vaknade i natt eller att jag håller på å bli förkyld kanske... Men det hade ju varit roligare om det var pga att det lyckats. Har inte tagit något test, avvaktar några dagar till.
Ja det där med att gå i väntans tider har betytt något annat för mig tidigare. Nu handlar det om att vänta på att lyckas få ett plus på stickan. Snart kommer jag väl rita dit det själv bara för att få se ett... För mig har mensen varit kort och sparsam de senaste två månaderna så även när den har kommit har jag gått och funderat på om det kan vara kroppen som inte ställt om sig än. Förra månaden var jag så yr i samband med mensen att jag höll på att gå omkull på jobbet, kändes som jag var smålullig på arbetstid. Också läser man om någon som varit gravid men haft mens och fått negativa tester och därför inte upptäckt det förrän sent. Hoppet är verkligen det sista som lämna oss 
Alltså denna jäkla väntan hela tiden tar kål på mig!! Det är ju hemskt!! Eller så är det bara jag som blivit tokig!!
Men först skall man vänta på att mensen skall komma och sen tills den är över så man kan börja försöka. Sen väntan på äl och sen väntan på bim. Och får man inte plus så börjar allt om igen. Alltså de är sjukt!! Men är ju så svårt och inte tänka på det eller vänta. Blir så trött på all som säger att du kommer inte bli gravid så länge du tänker på de och så utan försök slappna av och så. Ja men det är ju såååå lätt,NOT!! Jag gör så gott jag kan men är så svårt att inte tänka och känna efter. Alltså denna veckan speciellt sista veckan nu fram till första testet och bim är hemsk. Och ju närmare man kommer desto längre känns dagarna!! Blä säger jag bara!!
Sorry var bara tvungen att få ur mig lite frustration och gnäll :p
Skulle kunna varit jag som skrev detta...! Och all tid som går åt att analysera testen man tar. Ser jag något eller inte? Gaaaah!!! Var på gyn i augusti som tittade på livmoder och äggstockar, allt såg såååå fint ut enligt läkaren men VARFÖR händer inget då? Har två barn sedan innan så vet att jag kan eller iallafall kunnat bli gravid... läkarens råd var ?tänk inte på det och sluta med ÄL test? , blev nästan arg! Vaddå tänk inte på det? Hur ska jag INTE kunna tänka på det? Allt som kretsar i mitt huvud är ju ägglossningar och BIM! Och utan test är ju chansen ännu mindre... får man fråga hur gammal du är? Har du barn sedan innan?
Styrkekramar till alla oss som orkar kämpa månad efter månad, vi är grymma!!