Bebi1981 skrev 2017-12-27 22:42:39 följande:
Hej!
Det är vårat gemensamma barn.
När det gäller missfallen så säger dom att det nog bara är otur typ. Jag vet inte hur jag skulle reagera på ett till missfall, usch alltså. Det hoppas jag verkligen ingen här av oss måste genomgå.
Den här bubblan som jag är i just nu vill jag bara komma ur. Precis som du skriver jag tänker på det här varje dag. Det blir värre när dottern frågar och gråter för att hon vill ha ett syskon. Hon skulle bara veta.
Åh stackars dig och det är samma här alla vänner har fått barn och det har gått lätt för alla. Jag har till och med tappat tron om att vi ska bli gravida igen.
Det jag alltid får höra är att jag borde tänka på min dotter så inte hon kommer i kläm ( helt galet hon är ju det bästa som hänt oss) och att jag borde va tacksam att jag iallafall fick ett barn ( det också helt galet, KLART att vi är det) , men vi vill ju ha ett till!! Som sagt svårt att få andra att förstå.
Jag är 36 så jag börjar också bli stressad. Det enda som är positivt är väl att eftersom jag har pco så har jag ju många bra ägg.
Vad har du för ålder? Har ni barn sen innan? Får du bra stöd av nära och kära.
Jag önskar oss alla här all lycka <3
Åh vad jobbigt! Tycker det har varit jobbigt nog när mina (högt älskade) syskonbarn frågar om kusiner. Jag hade inte räknat med att de skulle hinna bli så stora under tiden vi försökte...(nu 5 och 7)
Jag är 33 år och jag fick en kris när jag fyllde år här i höstas. Jag var 31 år när vi började försöka och det känns som att tiden bara sprungit ifrån mig, samtidigt som den går jättesakta. Vi har inga barn sen innan. En gång i tiden ville jag ha tre barn men som du säger börjar ju tron försvinna... hur ska vi hinna? Men min läkare säger hela tiden att jag är ung... Har verkligen ingen lust att leva som barnlös längre!
Jag har väl okej stöd... Vet att det är många som hoppas för mig. Men de kan ju som sagt inte förstå hur det är på riktigt. De säger bara "det kommer gå". Har dock inte berättat om detta IVF-försök för nån annnan än min syster.
Vilka okänsliga kommentarer du fått! Att du är ledsen och orolig över att inte få ett till barn har ju inget att göra med att du skulle vara "otacksam" för din dotter!? Men ibland vet inte folk vad de ska säga antar jag...
En av mina kompisar har PCO och hon har fått information att kvinnor med PCO ofta kan få barn högre upp i åldrarna. :) det borde iaf att vara positivt med många ägg! Har också läst att om orsaken till att det är svårt att lyckas på egen hand är spermierna eller ägglossningen brukar chanserna vara goda med IVF.
Hur mår du i övrigt? Jag känner mig helt knäpp, ena stunden är jag positiv och hoppfull, andra känns allt bara hopplöst, som att det är en helt omöjlig dröm att få barn. Min sambo vill vänta till testdagen med att testa (på söndag) men tjatade så igår att han gick med på att vi kunde testa då... men då fick jag ist kalla fötter och vågade inte. Så nu har vi enats om att testa imorgon. Har iaf inte fått mens än, bim skulle normalt varit igår, men antar att lutinus kan skjuta på den.
Hoppas också för alla här inne! Vill se fler plus i tråden nu. <3
