Bonusbarn efter förlossning?

Snart kommer jag och min man få vårt första gemensamma barn (mitt första). Mannen har en 11 årig dotter sen innan som är hos oss varje helg och på veckodagarna bor hon hos sin mamma. Jag har försökt att prata med min man att jag gärna vill att vi är ensamma med den nya bebisen de första dagarna/nätterna efter vi kommit hem från BB och att bonusbarn ET får komma efter några dagar.

Min man har svårt att förstå varför trots att jag har förklarat att jag som nybliven mamma behöver det för att ha lugn och ro, Komma igång med amning och dela detta endast med min man de första nätterna.

Är detta för mycket begärt? HAN förstår inte alls samt blir sur på mig när jag har tagit upp detta. Detta gör mig ledsen och stressad och tänker mycket på detta hur det kommer att bli.

Om 11åringen varit din då?

Hade du lagt henne i förrådet?

Jag fattar att det är en omställning att få barn, jag har 2 själv men det är med att din mans barn inte ska få komma för att du fått barn, hennes syskon.

Alltså bara sluta, det är inte alls ok faktiskt.

Jag tycker absolut att det äldre syskonet ska få träffa sitt syskon och få vara i sitt eget hem. Men förstår jag dig rätt så är der bara ett problem om ni kommer hem till helgen. Handlar det bara om 1-2 dagar kan ni ju skjuta det framåt bara så det blir måndag-tisdag hn år hos er istället för lördag-söndag. Men det är att stänga ute syskonet om ni bara hoppar över hennes helg hos er helt och hållet. Det är inte okej.

Men ni är ju två. Om du behöver vara ifred så får ju helt enkelt pappan vara mer med det stora barnet i början så du kan få tid själv till amning osv. Så gör nog de allra flesta som har mer än ett barn- att pappan fokusera på de större i början.

Om du är så obekväm med din mans dotter begriper jag inte varför du valde att flytta in i hennes hem. Än mindre skaffa ett barn med hennes pappa. Din man verkar vettig i alla fall. Hoppas han står på sig och för din skull inte blir alltför besviken på dig för att du vill stänga ute hans dotter från en av de största händelsen i hennes liv.

Väx upp och sluta vara så skör. Du ska bli förälder, då får man skaffa lite skinn på de där mest ömtåliga egocentriska känslorna.

Min nya fru och jag fick en liten bäbis för två år sen. Dagen efter hon var född så  hämtade jag först min bonus hos hennes papa och sen mitt biologiska barn från mamman innan vi for in till BB.

Båda half-syskonen på ca 6 år var alltså med. Jag rinde även deras skolor och sa att dom fick ta ledigt idag för att kunna träffa sitt nya syskon.

Skulle aldrig falla mig in att inte ha med dom. Jag trivs bäst när ALLA i min familj är med.

Inte lämnade vi bort vårt äldsta när lillasyster kom. Då hade vi en väldigt sprallig 2 åring hängande i kjolen konstant.

Så kan jag tänka att din man resonerar ioch med att det är barn nr 2. Och syster är väl jättesköns på att få ett syskon? Blir ju märkligt att exkludera henne.

Hon är ju del av familjen.

Hon får helt enkelt känna på hur det är att vara ensamstående mamma, hon tar hand om deras gemensamma medan pappan tar hand om sitt. En bra erfarenhet för en förstagångförälder att bära med sig, livet som ensamstående.