Bonusbarn efter förlossning?

Precis så tyckerjag med. Helt ok med 1-2 dagars respit för att komma ner på jorden efter förlossningen. Men inte utesluta det äldre barnet.

Snart kommer min pappa och hans nya få ett barn, mitt lillasyskon. Jag bor hos pappa varje helg och hos mamma resten av tiden. Nu säger min pappas nya att hon inte vill att jag kommer de första dagarna när bebisen kommit. 

Pappa verkar tycka att jag ska komma som vanligt men hans nya vill ha lugn och ro och inte ha mig där. Det här gör mig ledsen och stressad och det känns som att den nya bebisen ska ta min plats hos pappa. 

Håller med. Du kommer klara det galant även med hela er lilla familj närvarande. Fokusera på dig och bebis bara och se vad som händer. Det är en stor sak att få ett syskon vid elva år och pappan finns ju också där och kan ta hand om er allihop. Släpp tanken att du måste vara själv. Du kan ändå inte styra hur allt blir. Se det fina i att det lilla barnet har ett syskon som det kommer ha hela livet!

Lycka till med bebisen och familjen!

Hon bor hos er varje helg, så om ert barn föds på en måndag kommer ni få 4 ensamma dagar tillsammans, andra veckodagar kommer resultera i 3/2/1 dagar/dag ensamma.

Om barnet föds på en fredag är det kanske rimligt att det stora barnet hälsar på på BB, men bor hos mamman just den helgen (för troligtvis åker ni inte hem från BB samma dag som förlossningen är, och ja, jag tycker det är rimligt att pappan stannar på BB med dig i alla fall ett dygn). Samma sak om barnet föds på en lördag eller söndag.

Jag tror egentligen inte du behöver oroa dig särskilt mycket för detta? Om det nu är så att hans dotter är hos er när bebisen är 2 eller 3 dagar gammal så kommer hon ändå åka hem snart igen. Och pappan får ju ta huvudansvaret för sitt stora barn och se till att de hittar på saker tillsammans på helgen.

Det gäller EN helg. Klart du behöver en helg av lugn och ro.

Ja,jag tyckte det var fantastiskt att se storebrors glädje över bebisen, men han lämnade henne inte i fred också så jag fick säga till flera gånger att sluta och lämna henne i fred, och det kanske man inte vill /kan på samma sätt med ett bonusbarn.

Det jag tycker är märkligt med denna typ av trådar där "bonusfamiljer" få nytt barn så är det samma mönster, när kvinnan får barn.

Det är alltid mannens barn som skall "skuffas undan".
Man ser aldrig kvinnor som kommer in i relationen, med eget barn, att fråga om det är okey att hennes äldsta barn är hos pappan några extra dagar efter förlossning.

Är det så illa än i dag att pappan inte räknas som fullvärdig förälder och har rättigheter i ett förhållanden om han har barn sedan tidigare?

Har man som kvinna valt att bli ihop med en man som har barn sedan tidigare förhållande så anser ju jag att kvinnan få stå för konsekvenserna av sitt val och mannens barn skall komma som vanligt då barnet har aldrig bett  att hennes föräldrar skall skiljas, och pappan skaffa sig en "ny kvinna" i sitt liv.

Du hinner och landa du skrev varannan vecka. Du kom in i förhållandet du visste att han har barn sen tidigare. Du ska ta det bagaget som finns, då menar jag att man får ta resten utav familjen.

Man kan inte utesluta hans barn tycker inte jag och barnet ska väl ha bra relation under uppväxten spelar roll om det är bonusbarn eller inte. Du kommer ha underbar barnvakt en storasyrra som kan bli stolt över sitt nya syskon. även om det är 11 års skillnad mellan dem. 
Det du skapar kommer bli knas med din sambo och hans barn, speciellt hans barn som håller på bli tonåring och får tonårsflipp. Det kommer bita tillbaka på dig annars. Släpp in henne i ditt barns liv. 

Låt dem lära känna varandra, lita på situationen. 

Jag tror att det ligger något i det du säger, samt att svartsjuka från kvinna gentemot bonusbarn verkar vara vanligare än svartsjuka från man gentemot bonusbarn.

Kvinnor som bildar familj med en man som har barn sen tidigare verkar påfallande ofta här på FL önska att mannens tidigare barn inte fanns och anse att de ställer till så mycket besvär att de är helt outhärdliga. Det är tragiskt rakt igenom.

Jag fick själv ett halvsyskon när jag var 10 år gammal, min mammas barn med en ny man. Och jag längtade så efter mitt syskon och älskade henne från dag ett. Och aldrig någonsin blev jag bortskuffad från familjen för att lillasyrran föddes. Tvärtom blev jag en hjälpreda för min mamma i att ta hand om lillan och än idag är jag och min lillasyster väldigt nära varandra i kontakten. 

Troligtvis ser man inte dessa trådar eftersom majoriteten av de som skriver på detta forum är kvinnor, och om dessa kvinnor gör upp med barnets pappa om att barnet kan vara där lite extra så har hon väl inget behov av att skriva en klagotråd på FL om det...

Håller med pappans barn skuffas undan, ta för det är och lev, du hinner med egentid varannan vecka. Det ska man tänka på litegrann när man träffas och vill ha en framtid. Om man vill ha en full egentid får man hitta en partner utan barn.