Socionomer ljuger och ställer diagnoser

Jag känner igen mig till viss del i det TS beskriver och jag har erfarenhet från över 10, närmare 15 olika socialsekreterare i fyra olika kommuner.

Jag känner även en socionom som valde att byta yrke för att hon inte längre var ärlig mot sig själv, sin människosyn och sina värderingar.

Ju nyare de är i yrket, desto mer noggranna, förstående, humana och empatiska tycks de vara, enligt min erfarenhet. Medan de som varit med ett tag är mer luttrade , har svårare att se människan och mer styrs av budgetkrav.

Jag har bl.a. av beslut från socialtjänst blivit tvungen att göra mig av med en anpassad bostadsrätt, utan möjlighet att skaffa en annan egen bostad.
Beslutet saknade allt vad analys heter utefter de olika bedömningsgrunder man ska tillämpa, men jag hade inte kunskap eller ork att kämpa emot då.

Det blev väldigt tyst på de som idogt försvarat socialtjänsten i tråden.

Har de kanske stoppat huvudet i sanden likt strutsen när det började komma lite obehaglig fakta?

Eller så kanske de inte tycker att små människoliv har något annat värden än papperet som journalen är skriven på?

Hur som så är det ganska talande ...

Nej. Det handlar om att vi sett såna här trådar tidigare. Föräldrar som vägrar se att dom skadat sina barn. Som vägrar erkänna sina fel och istället ylar högt om alla andras fel. Era barn mår inte bättre av att ni intalar er att ni fungerar som föräldrar

Vettiga människor orkar inte argumentera med er. Det är som att spela schack med en duva. Oavsett hur det går så struttar duvan omkring, välter pjäser och bajsar på planen. Duvan är hela tiden övertygad om att hen har vunnit spelet.

Ingen orkar spela schack med en duva...

Många av de så kallade felaktiga fallen handlar inte om fina, trygga familjer som blivit felaktigt misstänka. Det handlar om ( i de fall jag känner till) : mamman blev av med sin bostad för tredje gången ( vägrat betala och smutsat ner varje bostad groteskt mkt och därför blivit vräkt) och därför fick barnen flytta till familjehem. Det visade sig vara fel att flytta barnen då mamman i sista stund fick låna en sommarstuga av en släkting.

Ett annat att fall handlade om att mamma bara knarkat litegrann. Ett fall var barn till ett utvecklingsstört par där dom i sista stund tog emot stöd och därför gavs en chans till.

Dessa fall beskrevs alla som felaktiga...

Jag har mött hundratals barn som är så tacksamma över att dom fått flytta till familjehem. Barnen blommar upp, får bättre betyg och får en egen personlighet. Nästan alla barn säger att dom inte vågar berätta för sina bioföräldrar hur dom känner. Dom vill inte såra sina redan utsatta föräldrar och därför ljuger dom vid umgängen.

Ja de är lågutbildade, för sitt uppdrag behövs betydligt mer utbildning.

Och min utbildning är i detta avseende ointressant

Så en akademisk utbildning med tillhörande bachelor att vara lågutbildad? Dessutom sätter inte socionomer diagnoser...

Så en akademisk utbildning med tillhörande bachelor att vara lågutbildad? Dessutom sätter inte socionomer diagnoser...