Sambeskattning sjukdom

Om du håller dig till snabbtåg och bor nära stationen i kragstalund är du vid tekniska på mondre än 30 minuter från det du går hemifrån. Därifrån till större delen av city kan du ta dig på 15 minuter med cykel. Så avfärda inte de alternativ som finns alltför snabbt utan försök att vara lite mer lösnimgsfokuserad.

En annan fråga, måste du vara på plats hela arbetstiden? Själv utnyttjar jag min pendlingstid till arbete vilket gör att jag i praktiken bara har ca 40 minuter om dagen totalt i "ineffektiv restid". En fördel som jag delar med de flesta höginkomsttagare i min närhet.

Nej sambeskattning bör vara frivillig. Men bäst är givetvis platt skattesats så försvinner alla problem i ett nafs.

Husen ligger generellt inte vägg i vägg med t-banan eller hur?

Jag kan dra in på precis allt. Har inga problem med detta så länge jag får betala samma skattesats på min lön som alla andra. Varför tycker du inte det räcker att jag betalar dubbelt så mycket i skatt som en person som tjänar hälften. Varför ska jag både försörja min sambo OCH betala mer än dubbelt så mycket i skatt?

Berätta gärna hur du, som ung person utan pengar från föräldrar eller andra, lyckades få tag i 100kvm i närförort, samtidigt som du hela tiden försörjde din sambo!? Sjukt nyfiken här, skulle ju vara fantastiskt om du har tips. För det var väl inte så att du skaffade din första bostad för typ +10 år sedan när allt kostade typ hälften?

Lite lustigt att du tycker att det ska vara frivilligt när ditt huvudargument är att man inte ska kunna vara en enhet (familj) ibland och individer ibland. Du förodar ju just ett sånt system om det gynnar dig?

Det gör ju att ditt argument falker ganska platt kan jag tycka.

Nej det är konsekvent. Antingen ser man sig själv dom individ eller ett par. Vill man se sig som individ är man ej sambeskattad annars kan man välja det. Men givetvis blir det lite tokigt oavsett hur man än gör. Det enda rättvisa är en platt skatt. Jag betalar dubbelt så mycket som de jag tjänar dubbelt så mycket som med det systemet. Sambeskattningsfrågan blir helt överflödig. Rimligt eller hur?

Om du verkligen kan dra in på allt, varför förväntar du dig samtidigt kunna bo hus nära stan?

Jag är visserligen inte så ung men jag sitter inte på ett stort kapital som du verkar inbilla dig att alla som äger en bostad gör. Min lägenhet kostade under 3 miljoner.

Hade ni varit kloka och planerat hade ni ju på några år lätt fått ihop över en halv miljon i kapital med din inkomst. Men i stället gör du din kroniskt sjuka sambo gravid och så gnäller du över marginalskatterna.

Sambeskattning är en kvinnofälla. Nu spelar det kanske ingen roll för er om din sambo aldrig kommer att jobba men du kanske kan lyfta blicken utanför din egna relation och inse att det vore ett stort kliv tillbaka att förändra skatten såsom du önskar. Alla får vi finna oss i att livet tar vändningar vi inte planerat, det hör till att växa upp.

Menar du att man ska få välja detta en gång, tex i samband med att äktenskap ingås och sen inte få ändra om den ekonomiska situationen blir annorlunda? För annars pendlar man ju mellan att se sig som en enhet eller som individer.

Ja, med dina argument och åsikter låter platt skatt som en rimligare modell att argumentera för, för dig.