Styvmamma-upproret

Visst är det så. Började tänka tillbaka på när jag flyttade ihop med sambon. Efter en hel veckas samboliv så fick jag veta att varannan helg skulle bli varannan vecka. Frågade då hur han hade tänkt lösa barnomsorgen på morgonen eftersom dagis/fritids inte öppna förrän 06.00 och han börja jobba klockan kvart i 6. Jo men se det hade han och hans ex tänkt att jag skulle se till att det fungerar. Att jag jobbar natt ibland och kom hem efter han börja jobba skulle lösas med att hans ex kom hit en timme till jag kom hem, sen skulle jag lämna på fritids innan jag gick och la mig. . När jag jobbar förmiddag så kunde exet minsann tänka sig att barnet mot betalning förstås fick vara hos henne. Tilläggas bör att hon inte jobbar utan lever på bidrag.

Vart inte nåt med det, han fick ändra sin arbetstid så han kunde lämna och hämta själv. Mamman anmälde oss till soc för jag inte tog hand om baaaaarnet.

Kämpade på i några år men både min särbo som han är nu och hans förbannade ex sabotera allt. Jag skulle ha mer ansvar både i vardagen och ekonomiskt än nån av dom biologiska föräldrarna så det var bara att slänga ut dom till slut.

Klassiker. Jag flyttade också in hos min sambo som hade sina barn varannan helg. Direkt ändrade han och exet till varannan vecka istället. För nu hade de ju en kvinna som kom in och hjälpte till med hushållet och baaaarnen :)

Helt otroligt. Nu var jag helt fel kvinna att göra så med då jag totalt vägrade att gå med på deras "superba" idé. Är evigt tacksam att vi tidigt bestämt att inte skaffa gemensamma barn.

Det betyder att du och jag förmodligen inte skulle bilda familj eller bo tillsammans om vi hade varit ett par. 

I övrigt är jag klar. Den här typen av trådar är som ett svart hål som suger livsglädjen ur en. 
Så ni som vill fortsätta svärta ner er själ får göra det. Jag har en god bok och en kopp kaffe som väntar.

Skön söndag! 

Fast det har jag, och jag och många andra kom fram till att ett upprop för denne sak var ett underligt val.

Du påstod att ts inte har egna barn vilket inte stämmer.

Du påstod att ts inte har egna barn vilket inte stämmer.

Alltså, jag tror att du vill missförstå mig medvetet, för annars fattar jag inte hur du läste inlägget. Hur menar du att jag försvarar pappan när jag säger att han har ansvaret?

Vem skall annars ta hand om de äldre barnen när de är hos sin pappa om inte han gör det? Skall de tex till en hockeyträning och behöver skjuts så kan ju inte pappan lägga över det ansvaret vare sig på sin partner eller sitt ex, så vem har ansvaret om inte det åligger pappan? Han får ju då kompensera sin partner genom att ta mer ansvar för deras lilla de veckor de äldre är hos sin mamma, så att ansvarsbördan för deras gemensamma fördelas jämt på så sätt, men han måste ju se till att det funkar kring sina äldsta barn när han har dem hos sig.

Visst är det så. Började tänka tillbaka på när jag flyttade ihop med sambon. Efter en hel veckas samboliv så fick jag veta att varannan helg skulle bli varannan vecka. Frågade då hur han hade tänkt lösa barnomsorgen på morgonen eftersom dagis/fritids inte öppna förrän 06.00 och han börja jobba klockan kvart i 6. Jo men se det hade han och hans ex tänkt att jag skulle se till att det fungerar. Att jag jobbar natt ibland och kom hem efter han börja jobba skulle lösas med att hans ex kom hit en timme till jag kom hem, sen skulle jag lämna på fritids innan jag gick och la mig. . När jag jobbar förmiddag så kunde exet minsann tänka sig att barnet mot betalning förstås fick vara hos henne. Tilläggas bör att hon inte jobbar utan lever på bidrag.

Vart inte nåt med det, han fick ändra sin arbetstid så han kunde lämna och hämta själv. Mamman anmälde oss till soc för jag inte tog hand om baaaaarnet.

Kämpade på i några år men både min särbo som han är nu och hans förbannade ex sabotera allt. Jag skulle ha mer ansvar både i vardagen och ekonomiskt än nån av dom biologiska föräldrarna så det var bara att slänga ut dom till slut.

Det var smart tänkt av dig. Jag gick in i rollen som Den perfekta Bonusmamman till 100 % i början. Skulle hjälpa till för sambons skull och förtjäna min plats i nya familjen. Brände ut mig med nyfödd bebis, mitt första barn.