Always choklad skrev 2021-11-04 18:03:44 följande:
Ja initialt kände jag inte riktigt att min sambo var fullt med på noterna under ivf. Tog ett tag innan han släpade iväg sig till spermaprov..och hade mage att klaga över det. Kändes som att han tänkte vi provar väl..Kontra alla prover man själv tagit och tar...Är som en nålarna och guiniepiig med alla sprutor och preparat. Så behövde en vän att mest tömma mig emot i irritation om du förstår. NU är han helt med på banan, vilket är väldigt skönt och han förstår mer vad som händer med mitt psyke och kropp samt varför jag reagerar som jag gör beroende på var i behandlingen vi är..Nu frågar han och är delaktig på ett annat sätt som gör att jag öppnar upp, van och lösa mina prob själv så att säga.. också en utmaning i denna process ..Man är ju inte den stabilaste personen att umgås med direkt..
Min ivf kompis tog det ett par försök för och flera andra ingrepp över tid innan det äntligen gick vägen, som har på så sätt haft en längre och mer bucklig väg. Kanske därför det känns bra och prata med henne. I perspektiv känns det vi gått igenom inte lika stort..
FET, får nog veta imorgon. Nytt UL då.
ok jag förstår, och mycket handlar nog om att de inte förstår allt vi måste gå igenom rent fysiskt heller när de tycker det är 'jobbigt' med ett spermaprov

sen är det ju en otroligt intim handling de behöver göra som vi inte behöver, det är ju liksom inget man brukar göra på beställning, medan vi ändå varit på otaliga gyn-besök under åren och är rätt vana att sätta fötterna i vädret typ

.. skönt din sambo är med på banan nu, det är ju viktigt att man kan stödjas mot varann i detta.
jo nåldyna har man verkligen blivit på senare år, man önskar ju det fanns något annat sätt att få i sig hormonerna än genom sprutor..
spännande med VUL idag, skriv o berätta hur det gick sen! Jag väntar på en blödning nu som borde komma idag, blir galen av att det tar sån tid för min kropp att fatta att den måste blöda ut innan jag kan börja med sprutorna