Anonym (FlisanLisa)

Sun 7 Mar 2021 18:32

710 svar

Hur berätta om otrohet?

Goda råd är dyra har jag förstått.

Sambo sedan några år och barn finns i bilden.

Min sambo har kanske inte riktig funnits där eller så har jag känt med osedd, och i i augusti hörde en av mina tidigare kärleken av sig på sociala medier. Var inget annat är avstämningar då och då om hur livet levde och hur allt var.

I slutet av oktober så träffades vi för ett kort möte och på något sätt så hände det som inte fick hända. Ångrade mig direkt efteråt och har mått skit sedan dess. Min sambo han anar inget men jag våndas varje dag. Kontakten med tidigare kärleken är bruten, är ju min sambo och familj jag vill ha, och ha kvar. Men kan inte leva med att hålla det inom mig.

Hur fasiken berättar jag, och har familjen i behåll?

Anonym (Ditt ansvar)

Mon 8 Mar 2021 16:57

#31

Anonym (jaha) skrev 2021-03-08 12:31:32 följande:

Enkelt, för genom att undanhålla en otrohet för sin partner så förnekar man personen att förhålla sig till det och själv få välja om hen vill vara kvar i förhållandet. Det man då säger är "jag skiter fullkomligen i att du luras vara kvar i ett förhållande mot din vilja, bara jag själv slipper undan så är jag nöjd". Det signalerar att man är feg och egoistiskt som bara tänker på sitt eget bästa.

Genom att berätta för sin partner att man varit otrogen så ger man personen chansen att förhålla sig till det och själv välja. Det man då säger är att "jag respekterar dig och ger dig därför chansen att själv välja om du vill vara kvar i förhållandet trotts mitt misstag". Det signalerar att man är ärlig, kan stå för sina misstag och respekterar sin partner.

Om man vill döva sitt samvete eller ej är totalt irrelevant, det handlar om att ge sin partner en chans att själv välja vilket slags förhållande hen vill leva i och vilken slags partner personen vill leva med. Ingen människa förtjänar att tvingas leva i ett förhållande med hjälp av lögner och manipulation.

Jag kan förstå att du har sådana känslor.
Du känner så och för dig, för att du väljer att enbart utgå från dig själv, är det svårt att hantera det fel som TS har begått.

Men rent faktamässigt ligger det ingenting i ditt känslosamma inlägg.

Det kan vara precis lika illa att tvinga på en annan person en dålig sanning som personen absolut inte vill ha.
Du väljer bara att utgå från dig själv, det är också möjligt att många skulle hålla med dig, men du kan aldrig någonsin vara säker på att sambon verkligen vill veta.

Att medvetet välja att skada sin sambo och sin familj bara för att döva sitt eget dåliga samvete är verkligen inte irrelevant.
Hur tänkte du där???

Det kanske inte alls handlar om att undanhålla otroheten för sin partner utan det kan faktiskt handla om att respektera och skona sin partner från något som partnern absolut inte vill veta något om.
Du tror att du kan vara säker på hur det faktiskt förhåller sig och din tro baserar du enbart på dina egna känslor. Det måste du klara av att förstå att du kan absolut inte vara säker på vad TS sambo vill och vad TS sambo skulle välja och önska.
Faktamässigt är det självfallet helt omöjligt för dig att med säkerhet veta.

Okänd

Mon 8 Mar 2021 17:05

#32

Meddelande borttaget

Anonym (jaha)

Mon 8 Mar 2021 18:33

#33

Anonym (Ditt ansvar) skrev 2021-03-08 16:57:16 följande:

Jag kan förstå att du har sådana känslor.
Du känner så och för dig, för att du väljer att enbart utgå från dig själv, är det svårt att hantera det fel som TS har begått.

Men rent faktamässigt ligger det ingenting i ditt känslosamma inlägg.

Det kan vara precis lika illa att tvinga på en annan person en dålig sanning som personen absolut inte vill ha.
Du väljer bara att utgå från dig själv, det är också möjligt att många skulle hålla med dig, men du kan aldrig någonsin vara säker på att sambon verkligen vill veta.

Att medvetet välja att skada sin sambo och sin familj bara för att döva sitt eget dåliga samvete är verkligen inte irrelevant.
Hur tänkte du där???

Det kanske inte alls handlar om att undanhålla otroheten för sin partner utan det kan faktiskt handla om att respektera och skona sin partner från något som partnern absolut inte vill veta något om.
Du tror att du kan vara säker på hur det faktiskt förhåller sig och din tro baserar du enbart på dina egna känslor. Det måste du klara av att förstå att du kan absolut inte vara säker på vad TS sambo vill och vad TS sambo skulle välja och önska.
Faktamässigt är det självfallet helt omöjligt för dig att med säkerhet veta.

Det är inte lite ironiskt att någon som anser TS fullkomligen ska skita i vad hennes sambo tycker, om han vill eller inte vill veta utan bestämma det åt honom baserat på vad hon själv tycker är bäst för båda pratar om var och ens rätt att tycka....

För låt oss vara ärliga... den ende som kan avgöra vad han tål eller inte tål att höra, om han hellre blir sårad än lever i en lögn är TS sambo själv, eller hur? Men du propagerar för att TS helt och hållet ska skita i vad han tycker och på egen hand avgöra vad han ska få veta.

Att snacka om att medvetet skada sin sambo genom att berätta sanningen för sin sambo är lika dumt som att säga att det är vetskapen om att ha cancer som dödar folk inte cancern i sig. TS skadade sin sambo genom sin otrohet. DET är grunden till situationen hon är i, inte om hennes sambo vet sanningen eller ej.

Men du försöker få det att låta som att otroheten bara försvinner i ett poff om man låter bli att berätta. Det gör det inte. Det man har att välja på är att berätta sanningen och såra sin partner men OXÅ ge personen en chans att själv välja eller att lura personen att vara kvar i förhållandet med hjälp av lögner och manipulation (att undanhålla sanningen för någon för att få personen att agerar som man vill ÄR manipulation).

Om du inte vet vad TS sambo vill, varför propagerar du då för att skita i att ta reda på vad hen vill och låta TS avgöra det åt sin sambo? Hur kan du sitta och kalla det för "respekt" och "skona" när du inte heller vet vad TS sambo vill?

Anonym (jaha)

Mon 8 Mar 2021 18:40

#34

Anonym (Stina) skrev 2021-03-08 15:57:44 följande:

Om du bara skulle berätta för att lätta ditt eget samvete tycker jag inte att du ska göra det. Jobba istället på det förhållande du har. Se till att ni kommunicerar och att ditt snedsteg inte kommer hända igen. Hör nån annan gammal flamma av sig svarar du inte etc.

Jobba på förhållandet?

Hur då, genom att knulla gamla ligg och sen hålla det hemligt för sin sambo för att slippa ta konsekvenserna för det?

På vilket sätt menar du att manipulera någon att leva i en lögn genom att undanhålla sanningen är det samma som att "jobba på förhållandet"?

På vilket sätt menar du att TS ska undvika att det händer igenom genom att kommunicera men undanhålla det allra mest avgörande för att öht ha ett exklusivt förhållande?

Det enda hon lär sig av det är väl snarare att det är helt ok göra som man vill mot sin partner bara personen inte får reda på det?

Anonym (Kan)

Mon 8 Mar 2021 18:49

#35

Anonym (jaha) skrev 2021-03-08 14:46:42 följande:

Haha, eller hur!

Lustigt det där med att de som varit otrogna ALLTID tycker att ingen behöver veta och att man bara "skonar" andra genom att inte säga något medan de som blivit bedragna tycker tvärtom

Kan ju också vara så att hon lärt sig något av det

Anonym (Kan)

Mon 8 Mar 2021 18:50

#36

Anonym (Samma här) skrev 2021-03-08 13:21:53 följande:

Jag är i en liknande sits. Jag var otrogen i juni. Första och enda gången. Det var en av de fruktansvärt varma nätterna som han hörde av sig på msn. Vi hade stött på varandra några dagar tidigare och han följde med mig o ungarna hem en kortis på kaffe. Vi hade knappt setts på 15 år. Då var det jag som fallit för honom efter att ha följt med honom hem efter ett krogbesök. Men jag dög inte som flickvänsmaterial då. Nu har vi båda levt med våra respektive, jag över 10 år och han närmare 10 år. Jag berättade att min make är mannen i mitt liv och han kände likadant med sin sambo, hon var den rätta. Men sen skrev han på msn att han ff attraheras av mig. Jag blev smickrad. Jag berättade att han var den största jag haft, mest välutrustade. Hans sexliv var nästintill obefintligt och han hade tydligen tänkt förbjudna tankar när han satt på min altan tillsammans med mig, ungarna och husdjuren och drack kaffe.

Det hela slutade med att jag gjorde något jag aldrig trodde jag skulle göra. Det var mitt i natten, han hade tydligen druckit så det fick bli jag som tog bilen medan min familj sov och körde knappt en halvtimme för att möta upp honom på en enslig väg i skogen som han valt ut. Hans sambo och barn sov dom med o han tog cykeln för att möta mig. Jag försökte intala mig att jag kunde ångra mig när som helst, behövde inte göra snedsteg. Men vad fan, att träffa ett gammalt ligg, mitt i natten... Det säger sig självt. Illa nog liksom. Hur som helst så bestämde vi att det var våran hemlighet. Samvetet gnager men det känns samtidigt så overkligt så jag ibland undrar om det hänt. Jag testade min man en gång när vi var väldigt osams och han var så nonchalant. Slängde ur mig om händelsen i skogen. Han svarade att han inte trodde mig för han skulle vaknat, någon av barnen bordet han vaknat, han skulle märkt om jag använt bilen mitt i natten osv.

Så jag sa att jag bara sagt så för att få en reaktion.

Vi var på väg att flytta innan otroheten och bor nu 4h bilresa från där det hände. Jag kommer aldrig mer träffa mitt gamla ligg, även om han skriver ibland när han är svältfödd. Jag kommer aldrig berätta, det skulle krossas min man och vi måste vara starka tillsammans för barnen. Och jag älskar min man. Otroheten blir ju inte ogjord för att jag berättar. Då lägger jag ju över mitt problem på min familj. Aldrig. Inget har förändrats för att jag gjort ett snedsteg.

En gång ingen gång

Anonym (FYI)

Mon 8 Mar 2021 18:56

#37

Anonym (Ditt ansvar) skrev 2021-03-08 16:57:16 följande:

Jag kan förstå att du har sådana känslor.
Du känner så och för dig, för att du väljer att enbart utgå från dig själv, är det svårt att hantera det fel som TS har begått.

Men rent faktamässigt ligger det ingenting i ditt känslosamma inlägg.

Det kan vara precis lika illa att tvinga på en annan person en dålig sanning som personen absolut inte vill ha.
Du väljer bara att utgå från dig själv, det är också möjligt att många skulle hålla med dig, men du kan aldrig någonsin vara säker på att sambon verkligen vill veta.

Att medvetet välja att skada sin sambo och sin familj bara för att döva sitt eget dåliga samvete är verkligen inte irrelevant.
Hur tänkte du där???

Det kanske inte alls handlar om att undanhålla otroheten för sin partner utan det kan faktiskt handla om att respektera och skona sin partner från något som partnern absolut inte vill veta något om.
Du tror att du kan vara säker på hur det faktiskt förhåller sig och din tro baserar du enbart på dina egna känslor. Det måste du klara av att förstå att du kan absolut inte vara säker på vad TS sambo vill och vad TS sambo skulle välja och önska.
Faktamässigt är det självfallet helt omöjligt för dig att med säkerhet veta.

Är det nu vår gamla vän "Anonym(Man med egen erfarenhet)" som är på gång igen och propagerar?

Det du säger om att det skulle vara respektfullt att inte berätta vad som hänt, eftersom vi inte vet om han vill veta eller välja och önska, gäller ju även åt andra hållet.
Han kan lika gärna vilja veta för att ta ett eget beslut hur HAN vill ha sin framtid.
Han kan tycka att det är jävligt avgörande för deras äktenskap om man är otrogen eller inte. Helt enkelt respektlöst att hålla en sådan sak för sig själv.
Trotts allt talar det om en hel del vad det är för en människa man lever med.

Dessutom verkar det som de allra flesta som hamnar i denna situation vill ha reda på det. I.a.f de enkäter jag sett på FL

Men jag vet att du tycker det är ok att bedra sin partner bara "det man inte vet har man inte ont av"... Men många, bl.a. Molly, har haft andra infallsvinklar på detta.
Även om man inte vet, är det inte ovanligt att det finns en magkänsla och oro att något inte stämmer, som i sin tur gör att förhållandet långsamt utarmas. Har själv varit med om det, där det visade sig senare att det stämde. Hur blir det då?

Anonym (jaha)

Mon 8 Mar 2021 19:08

#38

Anonym (Kan) skrev 2021-03-08 18:49:57 följande:

Kan ju också vara så att hon lärt sig något av det

Vilket tror du man lär sig mest va?

A) Om man gör något dumt och får ta konsekvenserna för det?
B) Om man gör något dumt och lyckas ljuga/mörka sig ur knipan?

Jag tror man lär sig mest av första alternativet. Det enda man lär sig av andra alternativet är att det är ok att göra som man vill bara ingen får reda på det.

Anonym (jaha)

Mon 8 Mar 2021 19:09

#39

Anonym (Kan) skrev 2021-03-08 18:50:18 följande:

En gång ingen gång

Vem avgör det?

Tror du TS partner håller med om det?

Anonym (jaha)

Mon 8 Mar 2021 19:12

#40

hemligbc skrev 2021-03-08 17:05:25 följande:

Berätta inget. Varför riskera hela familjen genom att berätta.
Behåll det som ett minne och njut av det istället

Om man njuter av vetskapen att man bedragit sin partner och dessutom manipulerat personen att vara kvar i förhållandet genom att undanhålla sanningen så har man stora problem med både empati och värderingar och borde absolut inte vara i ett förhållande.

Hur berätta om otrohet?

INNEHÅLL