Oetiskt med äggdonation

Du- och många andra- blandar ihop biologisk mamma med genetisk donator. Vid adoption har nån annan fött barnet, det har övergivits, kommit till Sverige kanske först i 2-årsåldern. Vid ÄD/ED är barnet rent biologiskt den kvinnas som föder det. Mina barn tex. Så oändligt efterlängtade i massor med år och så älskade. När de blir större ska vi självklart berätta om deras ursprung. Men att de skulle lida för att deras gener kommer från donatorer tror jag inte alls. Allt i deras liv för övrigt kommer från oss. De skulle ju dessutom inte funnits öht om inte vi skaffat dom. Och det är ytterst ovanligt att människor hellre önskar att de inte funnits än att de faktiskt lever med de föräldrar de har. För det är ju alternativet. De där könscellerna skulle ju inte blivit de barn de är om kvinnan resp mannen inte donerat.

Du- och många andra- blandar ihop biologisk mamma med genetisk donator. Vid adoption har nån annan fött barnet, det har övergivits, kommit till Sverige kanske först i 2-årsåldern. Vid ÄD/ED är barnet rent biologiskt den kvinnas som föder det. Mina barn tex. Så oändligt efterlängtade i massor med år och så älskade. När de blir större ska vi självklart berätta om deras ursprung. Men att de skulle lida för att deras gener kommer från donatorer tror jag inte alls. Allt i deras liv för övrigt kommer från oss. De skulle ju dessutom inte funnits öht om inte vi skaffat dom. Och det är ytterst ovanligt att människor hellre önskar att de inte funnits än att de faktiskt lever med de föräldrar de har. För det är ju alternativet. De där könscellerna skulle ju inte blivit de barn de är om kvinnan resp mannen inte donerat.

Det är precis det det finns i och med att barnet genetiskt till hälften är hennes.

Det handlar ju om semantik hur man väljer att definiera "biologisk". För inte så länge sedan var det synonymt med "genetisk", av den enkla anledningen att tekniken för donation och IVF inte var tillgänglig på samma sätt som idag. Det är egentligen bara de som är lite insatta i det här med donation som är medvetna om skillnaden och som använder den i dagligt tal. Fortfarande så är biologisk samma sak som genetisk för den stora massan.

Barn som blivit till via donation kommer kanske inte att behöva brottas med att ha blivit övergivna av ena eller bägge av sina föräldrar (eller få reda på att de blivit stulna...) men tankarna om genetiskt ursprung delar de fortfarande med barn som är adopterade. Tankar om vem de liknar, om de har syskon, annan släkt och så vidare kommer fortfarande att finnas. Dessa tankar är kanske inte samma sak som att lida, men de är bara därför inte oviktiga och har fortfarande potentialen att orsaka lidande.

Och, naturligtvis är det väldigt individuellt hur barn som inte delar gener med ena eller bägge av sina föräldrar hanterar detta. En del nästan rycker på axlarna åt det, andra mår väldigt dåligt av det. Det kan man såklart inte veta på förhand hur barnet kommer att hantera det.

Jag upplever det som att många adoptiv- och donationsföräldrar inte vill beröra tanken att genetik och ursprung är en viktigt del av identiteten för många människor. Bara för att de inte tycker att genetiken spelar någon roll för hur de ser på sina barn, vill de inte tro, eller erkänna, att deras barn kanske inte känner likadant.

Du påstår det, men det är din åsikt . Ingen fakta.

Celler som celler?? På riktigt?!

Jag jämför barns rättigheter, individers rättigheter i olika situationer. Hur kan det inte ses som relevant??

Alla har rätt till sitt ursprung. Denna cell utgör halva barnets genetiska identitet. Och det är mycket viktigt för många individer att få känna till detta. Alla adoptioner går inte heller etiskt till och det är inte alltid så att de blivivöergivna utan har ej haft möjlighet att försörja dem eller har i hemska fallit blivit bestulna på sina barn

Ja jag anser celler som celler. Ägg eller spermier är inte mer värdefulla än exempelvis donerat blod som räddar liv. Barnets identitet har inget med dess genetiska uppsättning att göra. Att barnet kom till världen med hjälp av donationer är en del av barnets livshistoria tillsammans med de föräldrar som skapade honom. (De enda föräldrar som finns) Att en donation varit ned i bilden definierar inte barnet. Jag påstår inte att man ska ljuga för barnet om donationen, menar däremot att du lägger en extremt stor vikt vid genetiken när det gäller vem man är. Jag anser inte att det är någon big deal alls. Varför du nämner adoptioner i sammanhanget förstår jag fortfarande inte...

Ja jag anser celler som celler. Ägg eller spermier är inte mer värdefulla än exempelvis donerat blod som räddar liv. Barnets identitet har inget med dess genetiska uppsättning att göra. Att barnet kom till världen med hjälp av donationer är en del av barnets livshistoria tillsammans med de föräldrar som skapade honom. (De enda föräldrar som finns) Att en donation varit ned i bilden definierar inte barnet. Jag påstår inte att man ska ljuga för barnet om donationen, menar däremot att du lägger en extremt stor vikt vid genetiken när det gäller vem man är. Jag anser inte att det är någon big deal alls. Varför du nämner adoptioner i sammanhanget förstår jag fortfarande inte...

En biologisk mamma och en genetisk mamma är exakt samma sak. Hon som givit sina ägg är biologisk mamma och ingen annan. Barn kan komma som mycket små, inte alls alltid vid 2-årsåldern. Många barn har blivit stulna eller så har föräldrarna dött eller inte kunnat försörja dem. Det är redan utsatta människor. Hur hade du själv känt om du varit en av dessa utsatta föräldrar eller barn?

Som människa undrar man alltid var man kommer ifrån och barnen har rätt att veta vem man kommer ifrån. Adoption kan ju kännas göra mer nytta då de faktiskt redan finns och behöver omsorg. Så varför inte adoptera istället för att ta emot ägg? För att få känna på en graviditet eller vadå?

Jag hade aldrig unnat någon människa att bli till på det sättet av kanske en mamma utomlands som barnet aldrig har en chans att kontakta . Varför gör man så mot en annan människa?