• Tom Araya

    Flerbarnstillägg - argument för och emot.


    Flerbarnstillägg - argument för och emot.

    På sidan 121-124 Är invandringen en belastning? - Sida 121 (familjeliv.se) så uppstod diskussionen om flerbarnstilläggets vara eller icke vara.
    Då ämnet är OT i den tråden, så startar jag istället denna tråd för fortsatt diskussion.

    Navid Modiri och Bi Puranen pratar om jämlikhet och intergration. Bi Puranen argumenterar bl.a. för att flerbarnstillägget motverkar jämlikhet och integration av invandrade kvinnor, vilket jag håller med om. 





    Argumenten mot flerbarnstillägget är att det är det första barnet man behöver göra vissa grundläggande investeringar för, medan efterföljande barns behov ofta kan tillgodoses med samma resurser och kostnaden för dessa då blir mindre per barn räknat. Flerbarnstillägget får fler outbildade kvinnor, särskilt med invandrarbakgrund att bli hemma med barn istället för att utbilda sig och arbeta, därmed blir det en kvinnofälla, motverkar jämlikhet och integration. Även barnen påverkas om de i högre grad är hemma med en mamma som kanske har dåliga eller inga kunskaper i det svenska språket.

    Flerbarnstillägg enligt Wikipedia:

    Flerbarnstillägg[redigera | redigera wikitext]

    Flerbarnstillägg är ett extra ekonomiskt tillägg som betalas ut till den som får allmänt barnbidrag för minst två barn. Man kan också få flerbarnstillägg för barn som har fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, om barnet bor kvar hos föräldern, är ogift och studerar heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola.[1] Om alla barn är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, betalas tillägget ut till den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sambor med.[15]


    Flerbarnstillägget uppgår för andra barnet till 150 kr i månaden, tredje barnet 580 kr i månaden, fjärde barnet 1 010 kr i månaden och för femte och varje ytterligare barn 1 250 kronor i månaden.[16] För att vara berättigat till flerbarnstillägg skall barnet bo kvar hos föräldern, studera heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola och vara ogift.[15]

    J

  • Svar på tråden Flerbarnstillägg - argument för och emot.
  • KillBill
    Padirac skrev 2021-11-25 12:24:04 följande:
    Det är så mycket tyckande och lösa påståenden om flerbarnstilläggets nytta eller onödighet - så varför inte gå till källorna.

    Jag hoppas att Tom kan redovisa lite uträkningar om vad som kan återanvändas i kostnadsväg i mitt senaste inlägg för att stödja sin hypotes om återanvändning - kanske visar han att tillägget inte behövs då barnen kan få varandras presenter eller få den mat som storebror åt för 2 år sedan och storasyster åt för 4 år sedan

    Kläder och skor slits olika mycket i olika åldrar, de minsta storlekarna växer ju barnen ur ganska omgående så de kan ju enkelt återanvändas lika fort som de åter igen blir urvuxna..
    Ja det ska bli intressant att ta del av hans svar.
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Tusselina

    Gemensamt för i princip alla länder i västvärlden är en rejält åldrande befolkning vilket kommer leda till kraftigt ökande problem med att allt färre behöver försörja allt fler (mindre andel befolkning i arbetsför ålder jämfört med andel äldre). 

    Det ligger därför i samhällets intresse att folk föder fler barn och att det INTE begränsas av huruvida de har råd eller inte (det samhället förlorar på att hjälpa till att föda dessa barn lite är väldigt liten kostnad jämfört med vinsten när de sedan är vuxna) - därav flerbarnstillägg bland annat för att uppmuntra detta. Man kan ju hur mycket man vill personligen tycka att man "inte ska skaffa fler barn än man har råd med", men samhällsekonomiskt är det en fördel i vår del av världen om folk faktiskt gör det. 

    I samma ände ligger också när det påpekas att "invandring är sammhällsekonomiskt lönsamt" - då är tanken dels att man får unga människor som man inte behövt betala utbildning för (en mycket större kostnad för samhället än barnets försörjning under uppväxten även om föräldrarna inte har råd att bidra till den alls) och dels att man får en växande ekonomi (fler som behöver varor och tjänster osv). Problemet där är att man förutsätter att denna utbildning är i tillräcklig nivå för att hoppa in i arbetslivet (dvs ungefär motsvarande svensk), vilket är ett område det i praktiken ofta skär sig i när det är invandring från länder med mestadels analfabeter (dvs utan utbildning och med den extra komplikationen att det ofta är svårare att lära sig som vuxen) och att vi har ett samhälle idag där du i princip behöver minst gymnasinivå av utbildning, de där praktiska jobben som är öppna för någon som bara gått grundskola och man lär sig som lärling finns inte riktigt längre. Men det är en separat fråga, poängen är nog att de flesta av gemene man har inte riktigt koll på övergripande samhällsekonomiska effekter och reagerar ofta med känsla istället. (med tanke på hur många som inte förstår den väldigt klara samhällsekonomiska vinsten med att det föds barn även om de så skulle helt försörjas av staten tills de blir myndiga får man nog misstänka att den mer komplicerade frågan som inte är riktigt lika rak som den gällande invandring). 

    Helt oavsett de samhällsekonomiska effekterna är absolut inlåsningseffekter ett problem, men där är inte riktigt flerbarnstillägget det stora problemet, anser man sig att man blir rik på att skaffa fler barn (det täcker ju fortfarande inte den ökande kostnaden av barnet i normalfallet) är man redan så fattig att det ligger på försörjningsbidragsnivå och där är det generellt bättre om det ligger på staten än kommunen då det slår mindre ojämnt då - men att "skaffa barn istället för att skaffa jobb" pga flerbarnstillägg är inte särskilt lukrativt alternativ. 
    Här är det snarare Sveriges extremt generösa föräldraförsäkring som är mycket mer bidragande faktor, skaffar du barn tätt hinner du inte ens göra av med dagarna innan du får fler för nästa och du kan välja att stå utanför arbetsmarknaden i väldigt många år. Det är ett problem oavsett om föräldern som gör det är svenskfödd eller invandrad, det är i allmänhet mycket svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden efter att varit frånvarande så länge. 
    Problemet med att titta närmre på den och eventuellt begränsa den är att det blir ramaskri från framförallt svenska föräldrar som inte vill ha mindre generös sådan (igen svårt att se de samhällsmässiga problemen en alltför generös sådan riskerar att skapa i det stora hela när det står inför "mindre för mig personligen" - väldigt naturlig reaktion, men inte desto mindre ett problem ur ett samhällsperspektiv). Det är liksom lättare att skylla på och slå på det som är mer kopplat till de man upplever som "andra" och det är idag mycket vanligare att invandrare från många områden skaffar många barn av helt kulturellt traditionella skäl när barnen ofta dör unga med underutvecklad sjukvård och barnen också är ens pensionsförsäkring. Vi har i Sverige länge haft det så tryggt att vi slutat med det (det gjorde vi här också om du går långt nog tillbaka i tiden och att vi inte gör det är varför vi måste ta till saker som just ökar människors benägenhet att skaffa fler barn för befolkningens åldersfördelning) för ganska länge sedan så det är kanske svårt att minnas att det är något som var vanligt en gång i tiden här också. Det här är något som ofta är ganska inrutat och inte nödvändigtvis ens är något medvetet val utan ligger mer som en internaliserad normalisering att det är "normalt" att ha många barn. Det innebär att bara för att man tar bort diverse bidrag kommer de som är uppväxta i en sådan miljö fortfarande att skaffa många barn (det görs ju till och med även i områden där det knappt finns mat för dagen! och att människor de facto svälter är knappast inte något det går att få en majoritet att vara för i Sverige). Det tar ofta flera generationer att förändras då det ligger i värderingar inom släkt och familj också att "många barn är bra/roligt/förväntat/etc". Man ska inte överskatta det ekonomiska incitamentet när det gäller något så grundläggande som människors önskan att ha barn som hindrande faktor (som positiv faktor kan det hjälpa om man generellt är restriktiv att man kanske kan tänka sig om det finns saker som gör det mindre straffande ekonomiskt). 

    Så med det sagt är flerbarnstillägget nog ganska irrelevant faktiskt. Däremot kan det absolut ha effekter om man på andra sätt gör det svårt att vara hemma i väldigt många år, och du kan också pusha på integrering med diverse tvingande åtgärder (förlorar hela familjen allt bidrag om inte alla vuxna är aktiva för sin försörjning kan det säkert överbrygga en del kulturellt tradition från områden där normalfallet är att endast en vuxen i familjen arbetar utanför familjen, men det kan du knappast inte göra om det samtidigt är ok för svenskfödda kvinnor att vara hemma år ut och år in på föräldraledighet - det har dock naturligtvis mer konsekvenser om man kan stå utanför arbetslivet så länge om man aldrig kommit in på den och dessutom har ett kulturellt tryck att hålla sig  hemma). 

  • Tow2Mater
    Padirac skrev 2021-11-25 12:17:54 följande:
    I din argumentation mot flerbarnstillägget säger du att barnen kan kan återanvända/ärva saker från tidigare födda barn

    Vilka poster i kostnaden för barn tänker du dig skulle kunna återanvändas med fler barn (eller kanske utsättas för ett flerbarnsavdrag från barnbidraget om du tänker så).
    Mat?
    Kläder och skor?
    Fritid och lek?
    Daghem/Fritids?
    Försäkringar?
    Sparande?
    Presenter?
    Semester?
    Föräldraledighet?
    VAB?
    Kostnader i samband med barnets födelse?
    Telefon och Media?
    Veckopeng?

    Hur mycket av detta menar du skulle kunna återanvändas mellan 2-3 eller fler barn med olika åldrar och hur ser beloppen för detta ut i stort jämfört med flerbarnstillägg?

    www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/bank/ekonomitips/familjeekonomi/sa-mycket-kostar-det-att-ha-barn/

    "Om du har merkostnader för större bostad och till exempel en större bil hamnar slutsumman för hur mycket det kostar att ha barn, en bra bit över snittuträkningarna.

    Storleken på utgiftsposterna varierar under barnets uppväxt. I samband med barnets födelse är det stora engångskostnader. Och tonåren är den period då de löpande utgifterna är som störst. Nedan återger vi tre räkneexempel på hur mycket ett barn kostar i stort. Uträkningarna baseras på normala kostnader, inte för lyxigt och inte för torftigt. "


    Barn 0-6 år
    Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 61 920 kronor (cirka 860 kronor/månad)
    Kläder och skor 33 840 kronor (cirka 470 kronor/månad)
    Fritid och lek 19 440 kronor (cirka 270 kronor/månad)
    Daghem 102 600 kronor (maxtaxa 1 425 kronor/månad)
    Barnförsäkring 9 726 kronor (ca 136 kr/månad)
    Sparande 42 000 kronor (500 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 30 000 kronor (5 000 kronor/år)
    Föräldraledighet Cirka 85 000 kronor (lägre inkomst till följd av föräldraledighet).
    Två föräldrar som tjänar 28 000 kr/månad, delar 50/50.
    Vård av sjukt barn Cirka 16 800 kronor (8 dagar/år)
    Engångskostnad i samband med barnets födelse 15 000 kronor (både nya och begagnade saker)
    Totalkostnader 0-6 år
    433 086 kronor

    Barnbidrag
    + 105 000 kronor

    Barn 7-13 år Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 126 840 kronor (cirka 1 510 kronor/månad)
    Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 48 720 kronor (cirka 580 kronor/månad)
    Kläder och skor 60 480 kronor (cirka 720 kronor/månad)
    Fritid och lek 61 320 kronor (cirka 730 kronor/månad)
    Fritidshem 45 600 kronor (950 kronor/månad till och med 10 års ålder)
    Barnförsäkring 14 532 kronor (cirka 173 kronor/månad)
    Sparande 42 000 kronor (cirka 500 kronor/månad)
    Vecko- och månadspeng 18 480 kronor (cirka 220 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 49 000 kronor (7 000 kronor/år)
    Vård av sjukt barn
    16 800 kronor (8 dagar per år till 12 års ålder)

    Totala kostnader ålder 7-13 år
    500 572 kronor

    Barnbidrag
    + 105 000 kronor

    Barn 14-17 år Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 87 360 kronor (cirka 1 400 kronor/mån)
    Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
    Kläder och skor 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
    Fritid och lek 36 480 kronor (cirka 760 kronor/mån)
    Barnförsäkring 8 976 kronor (cirka 187 kronor/mån)
    Sparande 24 000 kronor (cirka 500 kronor/mån)
    Vecko- och månadspeng 38 400 kronor (cirka 800 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 12 000 kronor (1 500 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 32 000 kronor (8 000 kronor/år)
    Totala kostnader ålder 14-17 år 306 416 kronor
    Barnbidrag t o m 16 års ålder + 30 000 kronor
    Vilket i dessa saker menar du täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc?

    Okar inte bostadsbidraget om man har behov av en större bostad vid fler familjemedlemmar?

    Menar du verkligen allvarligt att staten genom extra bidrag ska subventionera större bil för barnfamiljer? Subventionera bilinnehav överhuvudtaget medan de samtidigt ökar bensinskatter och alla miljöskatter etc på fordon och vill att alla andra (tydligen är flerbarnsfamiljer undantagna?) ska ta allmänna kommunikationsmedel istället för bil?
  • Tow2Mater
    Tusselina skrev 2021-11-25 14:29:20 följande:

    Gemensamt för i princip alla länder i västvärlden är en rejält åldrande befolkning vilket kommer leda till kraftigt ökande problem med att allt färre behöver försörja allt fler (mindre andel befolkning i arbetsför ålder jämfört med andel äldre). 

    Det ligger därför i samhällets intresse att folk föder fler barn och att det INTE begränsas av huruvida de har råd eller inte (det samhället förlorar på att hjälpa till att föda dessa barn lite är väldigt liten kostnad jämfört med vinsten när de sedan är vuxna) - därav flerbarnstillägg bland annat för att uppmuntra detta. Man kan ju hur mycket man vill personligen tycka att man "inte ska skaffa fler barn än man har råd med", men samhällsekonomiskt är det en fördel i vår del av världen om folk faktiskt gör det. 

    .....


    Hela idén om ökad befolkning är feltänkt. I stället behöver stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan främjas, särskilt viktigt i länder som Sverige som har alltför hög konsumtion per person och stort ekologiskt fotavtryck. Pensionssystemet kan göras om så att var och en med sin egen skatt bidrar mer till sin egen pension. Fler i arbetsför ålder ska ut i arbete, istället för att stå utanför på allehanda fl-ledigheter och bidrag.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2021-11-25 12:17:54 följande:
    I din argumentation mot flerbarnstillägget säger du att barnen kan kan återanvända/ärva saker från tidigare födda barn

    Vilka poster i kostnaden för barn tänker du dig skulle kunna återanvändas med fler barn (eller kanske utsättas för ett flerbarnsavdrag från barnbidraget om du tänker så).
    Mat?
    Kläder och skor?
    Fritid och lek?
    Daghem/Fritids?
    Försäkringar?
    Sparande?
    Presenter?
    Semester?
    Föräldraledighet?
    VAB?
    Kostnader i samband med barnets födelse?
    Telefon och Media?
    Veckopeng?

    ...EN MASSA TEXT...
    Sådant som barnstol, bilbarnstol, leksaker, skötbord, cykel och vissa kläder mm går ofta att återanvända av senare barn.

    Inget av det du räknar upp kostar mer per barn om du har fler, än vad ett barn kostar.
  • Tusselina
    Tow2Mater skrev 2021-11-25 15:19:41 följande:
    Hela idén om ökad befolkning är feltänkt. I stället behöver stabiliserad och på sikt minskad befolkning och miljöpåverkan främjas, särskilt viktigt i länder som Sverige som har alltför hög konsumtion per person och stort ekologiskt fotavtryck. Pensionssystemet kan göras om så att var och en med sin egen skatt bidrar mer till sin egen pension. Fler i arbetsför ålder ska ut i arbete, istället för att stå utanför på allehanda fl-ledigheter och bidrag.
    Det är tyvärr inte så enkelt och det handlar inte bara om ren pension utan på andra samhällsmässiga kostnader med en åldrande befolkning. Det enda sättet du kan vända det är faktiskt i realiteten att folk dör yngre. Det är få som står bakom det. 
    En helt annan typ av samhälle där du i princip inte har något socialt skyddsnät alls gällande sjukvård och rätt till subventionerad hjälp i form av hemtjänst och liknande får inte riktigt samma problem, men där får du effekten av att den som inte har råd med de höga kostnader det kan bli faktiskt just dör tidigare. Man kan ju tycka lite vad som helst om frågan men de fullständiga konsekvenserna för något sådant är inget som det finns en majoritet för i Sverige. 

    Dagens mer kvalificerade vård och allmänt säkrare samhälle skapar med nödvändighet ett behov av ett ökat tillskott av yngre individer (oavsett hur det sker) om du inte har en stort frånfall av äldre av t ex utvandring. 
    Absolut kan man ha åsikter om hur mycket och alla möjliga sådana saker, men vår livslängd är tyvärr inte hållbar i dagens läge. Eller framförallt livslängden från fullt produktiv till död. Pensionerna är som sagt en ganska liten del av problemet med en äldre befolkning. 

    Naturligtvis finns det även helt andra sorterns mer extrema samhällsformer som har andra effekter än den traditionellt kapitalistiska marknadsdrivna vi har och haft länge (oavsett om du går åt hållet att minska det kapitalistiska och marknadsmässiga inslaget eller att öka det tills det är ett rent "survival of the fittest") - men det är ganska få som tycker de är ett bra alternativ. 

    Apropå att fler i arbetsför ålder måste ut i arbete etc. så är det mycket "känsla" bakom det, i realiteten har Sverige en historiskt hög deltagande på arbetsmarknaden både i svenskt perspektiv och jämfört med resten av EU (och är anledningen till att arbetslöshetssiffrorna ser högre ut, normalt sett historiskt och jämfört med EU är betydligt större del av befolkningen i arbetsför ålder uträknad från arbetsmarknaden på olika sätt, i Sverige idag är de istället just arbetssökande, men det betyder inte att vi automatiskt har arbeten tillgängliga för de som inte är riktigt lika attraktiva av olika anledningar - men det är bara lite rolig kuriosa för oss nördar det med arbetslöshetssiffrorna och att folk missar att de är relativa). 
    Ja och för att räknas som deltagande på arbetsmarknaden är kravet att man är aktivt arbetssökande och inte föräldraledig eller studerar (om man inte samtidigt söker jobb). Visst kan man fortfarande tycka att siffrorna borde vara ännu högre, bara man är medveten om att den är högre än på flera decennier och även jämtemot resten av Europa (har inte sett siffror på övriga världen då det är en EU jämförelse). Samt man bör även vara medveten om att ökade siffror även leder till ökade arbetslöshetssiffror i allmänhet. 
  • Tom Araya
    Tusselina skrev 2021-11-25 14:29:20 följande:

    Gemensamt för i princip alla länder i västvärlden är en rejält åldrande befolkning vilket kommer leda till kraftigt ökande problem med att allt färre behöver försörja allt fler (mindre andel befolkning i arbetsför ålder jämfört med andel äldre). 

    Det ligger därför i samhällets intresse att folk föder fler barn och att det INTE begränsas av huruvida de har råd eller inte (det samhället förlorar på att hjälpa till att föda dessa barn lite är väldigt liten kostnad jämfört med vinsten när de sedan är vuxna) - därav flerbarnstillägg bland annat för att uppmuntra detta. Man kan ju hur mycket man vill personligen tycka att man "inte ska skaffa fler barn än man har råd med", men samhällsekonomiskt är det en fördel i vår del av världen om folk faktiskt gör det. 

    ...EN MASSA TEXT...

    Så med det sagt är flerbarnstillägget nog ganska irrelevant faktiskt. Däremot kan det absolut ha effekter om man på andra sätt gör det svårt att vara hemma i väldigt många år, och du kan också pusha på integrering med diverse tvingande åtgärder (förlorar hela familjen allt bidrag om inte alla vuxna är aktiva för sin försörjning kan det säkert överbrygga en del kulturellt tradition från områden där normalfallet är att endast en vuxen i familjen arbetar utanför familjen, men det kan du knappast inte göra om det samtidigt är ok för svenskfödda kvinnor att vara hemma år ut och år in på föräldraledighet - det har dock naturligtvis mer konsekvenser om man kan stå utanför arbetslivet så länge om man aldrig kommit in på den och dessutom har ett kulturellt tryck att hålla sig  hemma). 


    Som det är nu ger det ingen större positiv effekt, utan effekten är mest negativ genom att utgöra en kvinnofälla och motverka integration.
  • KillBill
    Tow2Mater skrev 2021-11-25 15:09:08 följande:

    Vilket i dessa saker menar du täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc?

    Okar inte bostadsbidraget om man har behov av en större bostad vid fler familjemedlemmar?

    Menar du verkligen allvarligt att staten genom extra bidrag ska subventionera större bil för barnfamiljer? Subventionera bilinnehav överhuvudtaget medan de samtidigt ökar bensinskatter och alla miljöskatter etc på fordon och vill att alla andra (tydligen är flerbarnsfamiljer undantagna?) ska ta allmänna kommunikationsmedel istället för bil?


    Det är fritt för mottagaren hur barnbidrag och flerbarnstillägg ska spenderas. Bor man i glesbyggd och har många barn ska inte staten lägga om man använder en del av bidragen till en större bil, det kan ju vara helt nödvändigt.
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • KillBill
    Tom Araya skrev 2021-11-25 15:54:51 följande:

    Som det är nu ger det ingen större positiv effekt, utan effekten är mest negativ genom att utgöra en kvinnofälla och motverka integration.


    Det där med att flerbarnstillägget skulle vara en kvinnofälla är ett tankefoster. Det går inte att försörja sig på att skaffa många barn och leva på flerbarnstillägg.
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Padirac
    Tow2Mater skrev 2021-11-25 15:09:08 följande:
    Vilket i dessa saker menar du täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc?

    Okar inte bostadsbidraget om man har behov av en större bostad vid fler familjemedlemmar?

    Menar du verkligen allvarligt att staten genom extra bidrag ska subventionera större bil för barnfamiljer? Subventionera bilinnehav överhuvudtaget medan de samtidigt ökar bensinskatter och alla miljöskatter etc på fordon och vill att alla andra (tydligen är flerbarnsfamiljer undantagna?) ska ta allmänna kommunikationsmedel istället för bil?
    Ja, det är väl så att barnbidraget inte täcker kostnaderna för barn 1 eller barn 2  och barn 3 - så att du frågar mig vad jag menar 'täcks av barnbidraget för barn nr 1 men inte av barnbidraget för barn nr 2 och 3 etc', vilket jag inte alls sagt är för mig oklart?  Vad menar eller tror du att du att jag sagt?

    Kostnadsposterna i inlägget du citerar är från länsförsäkringars sammanst'ällning över kostnader - jag tog upp dem för att be Tom berätta vilka av dessa kostnader som minskade med fler barn, för att kostnaderna ska minska måste ju en del av dessa posters kostnader kunna fördelas på fler barn - jag frågade vilka poster Tom avsåg.  

    Menar jag att staten ska subventionera större bilar?  Kan du visa var jag skrivit detta? Är det kanske riksrevisionens utredning du refererar till? jag är inte riksrevisionen. Vad får du dina idéer från?

Svar på tråden Flerbarnstillägg - argument för och emot.