• Tom Araya

    Flerbarnstillägg - argument för och emot.


    Flerbarnstillägg - argument för och emot.

    På sidan 121-124 Är invandringen en belastning? - Sida 121 (familjeliv.se) så uppstod diskussionen om flerbarnstilläggets vara eller icke vara.
    Då ämnet är OT i den tråden, så startar jag istället denna tråd för fortsatt diskussion.

    Navid Modiri och Bi Puranen pratar om jämlikhet och intergration. Bi Puranen argumenterar bl.a. för att flerbarnstillägget motverkar jämlikhet och integration av invandrade kvinnor, vilket jag håller med om. 





    Argumenten mot flerbarnstillägget är att det är det första barnet man behöver göra vissa grundläggande investeringar för, medan efterföljande barns behov ofta kan tillgodoses med samma resurser och kostnaden för dessa då blir mindre per barn räknat. Flerbarnstillägget får fler outbildade kvinnor, särskilt med invandrarbakgrund att bli hemma med barn istället för att utbilda sig och arbeta, därmed blir det en kvinnofälla, motverkar jämlikhet och integration. Även barnen påverkas om de i högre grad är hemma med en mamma som kanske har dåliga eller inga kunskaper i det svenska språket.

    Flerbarnstillägg enligt Wikipedia:

    Flerbarnstillägg[redigera | redigera wikitext]

    Flerbarnstillägg är ett extra ekonomiskt tillägg som betalas ut till den som får allmänt barnbidrag för minst två barn. Man kan också få flerbarnstillägg för barn som har fyllt 16 år fram till och med juni det år barnet fyller 20 år, om barnet bor kvar hos föräldern, är ogift och studerar heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola.[1] Om alla barn är myndiga, eller om barnen saknar vårdnadshavare, betalas tillägget ut till den eller de föräldrar som barnen stadigvarande sambor med.[15]


    Flerbarnstillägget uppgår för andra barnet till 150 kr i månaden, tredje barnet 580 kr i månaden, fjärde barnet 1 010 kr i månaden och för femte och varje ytterligare barn 1 250 kronor i månaden.[16] För att vara berättigat till flerbarnstillägg skall barnet bo kvar hos föräldern, studera heltid på gymnasiet, grundskola eller särskola och vara ogift.[15]

    J

  • Svar på tråden Flerbarnstillägg - argument för och emot.
  • Anonym (M)
    RebeckaZ70 skrev 2021-11-25 08:30:00 följande:

    Man borde väl inte skaffa fler barn än man har råd med?


    Vad menar du? Vem gör det?
  • Padirac
    RebeckaZ70 skrev 2021-11-25 08:30:00 följande:
    Man borde väl inte skaffa fler barn än man har råd med?
    Har råd med?   Borde? 

    Hur tänker du att ändrade förhållanden ska påverka det antal ban man skaffat? Skilsmässa/separation, dödsfall, arbetslöshet... oplanerade graviditeter, ev abortförbud som drivs i riksdagen

    Vad människor har råd med kommer att variera under livstiden - barnbidrag och flerbarnstillägg finns ur ett barnperspektiv, inte för att skuldbelägga föräldrar som 'skaffar barn man inte har råd med.'

    Möjligheten att skaffa barn är inte en klassfråga, inte än i alla fall. 
  • Flash Gordon
    Anonym (M) skrev 2021-11-25 08:34:32 följande:
    Vad menar du? Vem gör det?
    Rätt många, sett till den så kallade "barnfattigdomen" som brukar vara nyhetsrubriker en gång om året.
    Jag har aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin, Stefan Löfven
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2021-11-25 08:17:12 följande:
    När jag läser vad du skriver så får jag intrycket att du saknar erfarenhet av vad ett barn kostar och att du tror att barnbidrag/flerbarnstillägg gör att familjer med många barn lever gott på barnbidrag/flerbarnstillägg. Så är det naturligtvis inte. Dessa bidrag är till för att barn i Sverige ska växa upp under något bättre förhållanden/motverka barnfattigdom.

    I genomsnitt kostar ett barn mer än 3 400 kronor per månad så barnbidraget och flerbarnstillägget täcker inte kostnaderna för barnen på långa vägar. Så här påverkas familjen med 1-4 barn med hänsyn tagen till barnbidrag och flerbarnstillägg. Som du ser så kommer familjens ekonomi försämras med fler barn även när man beaktar barnbidrag och flerbarnstillägg och skulle flerbarnstillägget skrotas så skulle familjer som idag för försörjningsstöd få en ökning av försörjningsstödet med samma belopp som det minskade flerbarnstillägget och förlorarna med en slopat flerbarnstillägg är Sveriges kommuner som skulle få ökade kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag)

    Källa för kostnader för ett barn:  www.sparbankensjuharad.se/privat/vara-kundpaket/nyckelkund/vad-kostar-det-att-leva.html
    Du får börja med att argumentera för att barnbidrag + flerbarnstillägg ska utgöra ett undantag bland bidrag för de som har inkomst, då inget annat bidrag avser att täcka hela kostnaden. Dessutom är det ett bidrag som utgår oavsett om man faktiskt behöver det eller ej.
  • KillBill
    Tom Araya skrev 2021-11-25 09:45:51 följande:
    Du får börja med att argumentera för att barnbidrag + flerbarnstillägg ska utgöra ett undantag bland bidrag för de som har inkomst, då inget annat bidrag avser att täcka hela kostnaden. Dessutom är det ett bidrag som utgår oavsett om man faktiskt behöver det eller ej.
    Vad menar du? Jag argumenterar inte för att barnbidrag och flerbarnstillägg ska täcka hela kostnaderna för barnet. Jag försöker bara förklara för dig att barnbidrag och flerbarnstillägg inte är en intäkt som man kan leva på då kostnader som är kopplade till bidraget är så mycket större. 

    Kan du förklara hur du kom fram till att ett slopande av flerbarnstillägget inte skulle påverka kommunernas kostnad för försörjningsstöd (socialbidrag)? Det är ju självklart så att ett slopande av flerbarnstillägget skulle öka kommunernas kostnader för försörjningsstöd till alla familjer som idag får flerbarnstillägg. 
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2021-11-24 23:17:15 följande:
    Därför att det hör till ämnet att också föra fram och diskutera orsakerna.

    Jag har sagt samma sak hela tiden. Att du inte förstått det och försökt läsa in annat mellan raderna ska inte belastas mig.

    Vad är det du tycker att jag säger, som jag sedan sagt att jag inte säger?

    Jag har upprepade gånger förklarat att flerbarnstillägget ger effekten att fler kvinnor med låg eller ingen utbildning och arbetserfarenhet stannar hemma med barn istället för att utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor med invandrarbakgrund, vilket motverkar både jämlikhet och integration.

    Kan du vara lite mer tydlig och saklig i din kritik, förklara vad i detta som är osakligt, så att du inte förstår det argumentet?

    Nu är du där igen och påstår att jag uttryckt något jag aldrig uttryckt.

    Fixar du att citera text, så gör det istället för att koka ihop egna budskap av ord lösryckta ur mina inlägg.

    Jag hänvisar till inlägg #15, vars text jag kopierat nedan:

    1 barn = 1250
    2 barn = 2500 + 150
    3 barn = 3750 + 730 (= 243,33 per barn)
    4 barn = 5000 + 1740 (= 435 per barn)

    Det är alltså barnbidrag som visas i siffrorna först och därefter flerbarnstillägget.

    Detta är självklart inte den enda orsaken, men definitivt en av dem och dessutom till en kostnad för staten för ett bidrag ingen kunnat argumentera för.



    Menar du att flerbarnstilläggets vara eller inte vara skulle motiveras av vilka argument som lagts fram i tråden?

    Om du vill kan du läsa riksrevisionens granskning av flerbarnstillägget för att finna argument för flerbarnstilläggets värdefullhet förbarn, familjer och samhälle.

    Nu håller ju inte alla med om premisserna för riksrevisionens bedöming - dvs att det finns ett värde i att de sämst lotttade får stöd av samhället. 

    www.regeringen.se/4a7704/contentassets/d4928e0a0b3e472dbc81d340c81c4e7a/skr.-2020_21_10.pdf

    "Riksrevisionen har granskat flerbarnstilläggets fördelningspolitiska träffsäkerhet. De finner att ett generellt stöd till flerbarnsfamiljernas köpkraft, i form av ett flerbarnstillägg, är ett träffsäkert sätt för den ekonomiska familjepolitiken att utjämna ekonomiska skillnader i befolkningen. Av de 3,7 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg 2019 gick sammanlagt cirka 2,3 miljarder (62 procent) till barnhushåll i de fyra lägsta inkomstdecilerna. Det är cirka 560 miljoner kronor (33 procent) mer än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Personer i de fyra högsta inkomstdecilerna fick cirka 370 miljoner kronor (34 procent) mindre i flerbarnstillägg än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Med andra ord fick barnfamiljer i de fyra lägsta inkomstdecilerna en betydande del av de 3,7 miljarder kronor som under 2019 betalades ut i flerbarnstillägg. Det är enligt Riksrevisionen ett förväntat resultat mot bakgrund av att barnfamiljer med många barn i genomsnitt har sämre ekonomisk standard än barnfamiljer med få barn. Riksrevisionen finner vidare att det främst är sammanboende föräldrar som gynnas av barnbidragets utformning med ett flerbarnstillägg, eftersom sammanboende tenderar att ha fler barn än ensamstående föräldrar.

    I oktober 2005 utökades rätten till flerbarnstillägg till att även omfatta familjer med två barn samtidigt som barnbidraget och flerbarnstillägget höjdes. Flerbarnstilläggets förmåga att bidra till målet om en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljer har förbättrats i och med dess ökade omfattning. År 2017 bidrog flerbarnstillägget till att cirka 6 procent av de personer som utan ett flerbarnstillägg skulle ha hamnat under gränsen för låg inkomststandard i stället hamnade över gränsen. År 1997 var motsvarande andel 2 procent. Utvidgningen av flerbarnstillägget, till redan det andra barnet, innebar dock att den fördelningsmässiga träffsäkerheten i flerbarnstillägget försämrades. Riksrevisionen finner att införandet av flerbarnstillägget för barn nummer två försämrade flerbarnstilläggets kostnadseffektivitet i förhållande till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. För varje enskild familj utgör flerbarnstillägget för barn nummer två och tre ett litet tillskott till hushållets disponibla inkomst, men då de berörda hushållen är många blir statens utgifter jämförelsevis höga. Resultatet i form av minskad ekonomisk utsatthet per satsad krona är allra minst för flerbarnstillägget för barn nummer två i en familj. De 1,3 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg för andra barnet under 2019 bidrog, enligt Riksrevisionens bedömning, i liten utsträckning till att förbättra enskilda barnfamiljers ekonomiska situation."

    Sen är du fortfarande skyldig förklaringen på varför du drog upp frågan om flerbarnstillägg i tråden om invandringen är en belastning om det inte hade etniska grunder? 
  • KillBill
    Padirac skrev 2021-11-25 11:46:33 följande:
    Menar du att flerbarnstilläggets vara eller inte vara skulle motiveras av vilka argument som lagts fram i tråden?

    Om du vill kan du läsa riksrevisionens granskning av flerbarnstillägget för att finna argument för flerbarnstilläggets värdefullhet förbarn, familjer och samhälle.

    Nu håller ju inte alla med om premisserna för riksrevisionens bedöming - dvs att det finns ett värde i att de sämst lotttade får stöd av samhället. 

    www.regeringen.se/4a7704/contentassets/d4928e0a0b3e472dbc81d340c81c4e7a/skr.-2020_21_10.pdf

    "Riksrevisionen har granskat flerbarnstilläggets fördelningspolitiska träffsäkerhet. De finner att ett generellt stöd till flerbarnsfamiljernas köpkraft, i form av ett flerbarnstillägg, är ett träffsäkert sätt för den ekonomiska familjepolitiken att utjämna ekonomiska skillnader i befolkningen. Av de 3,7 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg 2019 gick sammanlagt cirka 2,3 miljarder (62 procent) till barnhushåll i de fyra lägsta inkomstdecilerna. Det är cirka 560 miljoner kronor (33 procent) mer än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Personer i de fyra högsta inkomstdecilerna fick cirka 370 miljoner kronor (34 procent) mindre i flerbarnstillägg än motsvarande summa för det allmänna och förlängda barnbidraget. Med andra ord fick barnfamiljer i de fyra lägsta inkomstdecilerna en betydande del av de 3,7 miljarder kronor som under 2019 betalades ut i flerbarnstillägg. Det är enligt Riksrevisionen ett förväntat resultat mot bakgrund av att barnfamiljer med många barn i genomsnitt har sämre ekonomisk standard än barnfamiljer med få barn. Riksrevisionen finner vidare att det främst är sammanboende föräldrar som gynnas av barnbidragets utformning med ett flerbarnstillägg, eftersom sammanboende tenderar att ha fler barn än ensamstående föräldrar.

    I oktober 2005 utökades rätten till flerbarnstillägg till att även omfatta familjer med två barn samtidigt som barnbidraget och flerbarnstillägget höjdes. Flerbarnstilläggets förmåga att bidra till målet om en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljer har förbättrats i och med dess ökade omfattning. År 2017 bidrog flerbarnstillägget till att cirka 6 procent av de personer som utan ett flerbarnstillägg skulle ha hamnat under gränsen för låg inkomststandard i stället hamnade över gränsen. År 1997 var motsvarande andel 2 procent. Utvidgningen av flerbarnstillägget, till redan det andra barnet, innebar dock att den fördelningsmässiga träffsäkerheten i flerbarnstillägget försämrades. Riksrevisionen finner att införandet av flerbarnstillägget för barn nummer två försämrade flerbarnstilläggets kostnadseffektivitet i förhållande till målet om god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer. För varje enskild familj utgör flerbarnstillägget för barn nummer två och tre ett litet tillskott till hushållets disponibla inkomst, men då de berörda hushållen är många blir statens utgifter jämförelsevis höga. Resultatet i form av minskad ekonomisk utsatthet per satsad krona är allra minst för flerbarnstillägget för barn nummer två i en familj. De 1,3 miljarder kronor som betalades ut i flerbarnstillägg för andra barnet under 2019 bidrog, enligt Riksrevisionens bedömning, i liten utsträckning till att förbättra enskilda barnfamiljers ekonomiska situation."

    Sen är du fortfarande skyldig förklaringen på varför du drog upp frågan om flerbarnstillägg i tråden om invandringen är en belastning om det inte hade etniska grunder? 
    Bra spanat!
    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2021-11-24 23:17:15 följande:
    Därför att det hör till ämnet att också föra fram och diskutera orsakerna.

    Jag har sagt samma sak hela tiden. Att du inte förstått det och försökt läsa in annat mellan raderna ska inte belastas mig.

    Vad är det du tycker att jag säger, som jag sedan sagt att jag inte säger?

    Jag har upprepade gånger förklarat att flerbarnstillägget ger effekten att fler kvinnor med låg eller ingen utbildning och arbetserfarenhet stannar hemma med barn istället för att utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor med invandrarbakgrund, vilket motverkar både jämlikhet och integration.

    Kan du vara lite mer tydlig och saklig i din kritik, förklara vad i detta som är osakligt, så att du inte förstår det argumentet?

    Nu är du där igen och påstår att jag uttryckt något jag aldrig uttryckt.

    Fixar du att citera text, så gör det istället för att koka ihop egna budskap av ord lösryckta ur mina inlägg.

    Jag hänvisar till inlägg #15, vars text jag kopierat nedan:

    1 barn = 1250
    2 barn = 2500 + 150
    3 barn = 3750 + 730 (= 243,33 per barn)
    4 barn = 5000 + 1740 (= 435 per barn)

    Det är alltså barnbidrag som visas i siffrorna först och därefter flerbarnstillägget.

    Detta är självklart inte den enda orsaken, men definitivt en av dem och dessutom till en kostnad för staten för ett bidrag ingen kunnat argumentera för.



    I din argumentation mot flerbarnstillägget säger du att barnen kan kan återanvända/ärva saker från tidigare födda barn

    Vilka poster i kostnaden för barn tänker du dig skulle kunna återanvändas med fler barn (eller kanske utsättas för ett flerbarnsavdrag från barnbidraget om du tänker så).
    Mat?
    Kläder och skor?
    Fritid och lek?
    Daghem/Fritids?
    Försäkringar?
    Sparande?
    Presenter?
    Semester?
    Föräldraledighet?
    VAB?
    Kostnader i samband med barnets födelse?
    Telefon och Media?
    Veckopeng?

    Hur mycket av detta menar du skulle kunna återanvändas mellan 2-3 eller fler barn med olika åldrar och hur ser beloppen för detta ut i stort jämfört med flerbarnstillägg?

    www.lansforsakringar.se/stockholm/privat/bank/ekonomitips/familjeekonomi/sa-mycket-kostar-det-att-ha-barn/

    "Om du har merkostnader för större bostad och till exempel en större bil hamnar slutsumman för hur mycket det kostar att ha barn, en bra bit över snittuträkningarna.

    Storleken på utgiftsposterna varierar under barnets uppväxt. I samband med barnets födelse är det stora engångskostnader. Och tonåren är den period då de löpande utgifterna är som störst. Nedan återger vi tre räkneexempel på hur mycket ett barn kostar i stort. Uträkningarna baseras på normala kostnader, inte för lyxigt och inte för torftigt. "


    Barn 0-6 år
    Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 61 920 kronor (cirka 860 kronor/månad)
    Kläder och skor 33 840 kronor (cirka 470 kronor/månad)
    Fritid och lek 19 440 kronor (cirka 270 kronor/månad)
    Daghem 102 600 kronor (maxtaxa 1 425 kronor/månad)
    Barnförsäkring 9 726 kronor (ca 136 kr/månad)
    Sparande 42 000 kronor (500 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 30 000 kronor (5 000 kronor/år)
    Föräldraledighet Cirka 85 000 kronor (lägre inkomst till följd av föräldraledighet).
    Två föräldrar som tjänar 28 000 kr/månad, delar 50/50.
    Vård av sjukt barn Cirka 16 800 kronor (8 dagar/år)
    Engångskostnad i samband med barnets födelse 15 000 kronor (både nya och begagnade saker)
    Totalkostnader 0-6 år
    433 086 kronor

    Barnbidrag
    + 105 000 kronor

    Barn 7-13 år Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 126 840 kronor (cirka 1 510 kronor/månad)
    Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 48 720 kronor (cirka 580 kronor/månad)
    Kläder och skor 60 480 kronor (cirka 720 kronor/månad)
    Fritid och lek 61 320 kronor (cirka 730 kronor/månad)
    Fritidshem 45 600 kronor (950 kronor/månad till och med 10 års ålder)
    Barnförsäkring 14 532 kronor (cirka 173 kronor/månad)
    Sparande 42 000 kronor (cirka 500 kronor/månad)
    Vecko- och månadspeng 18 480 kronor (cirka 220 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 16 800 kronor (1 200 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 49 000 kronor (7 000 kronor/år)
    Vård av sjukt barn
    16 800 kronor (8 dagar per år till 12 års ålder)

    Totala kostnader ålder 7-13 år
    500 572 kronor

    Barnbidrag
    + 105 000 kronor

    Barn 14-17 år Totalkostnad hela perioden
    Livsmedel utom vardagslunch och hygien 87 360 kronor (cirka 1 400 kronor/mån)
    Förbrukningsvaror, telefon, dator med mera 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
    Kläder och skor 33 600 kronor (cirka 700 kronor/mån)
    Fritid och lek 36 480 kronor (cirka 760 kronor/mån)
    Barnförsäkring 8 976 kronor (cirka 187 kronor/mån)
    Sparande 24 000 kronor (cirka 500 kronor/mån)
    Vecko- och månadspeng 38 400 kronor (cirka 800 kronor/månad)
    Julklappar och födelsedagspresenter 12 000 kronor (1 500 kronor per jul och födelsedag)
    Semester 32 000 kronor (8 000 kronor/år)
    Totala kostnader ålder 14-17 år 306 416 kronor
    Barnbidrag t o m 16 års ålder + 30 000 kronor
  • LadyJane

    Så länge det inte finns arbete till precis alla så är avdrag inte ett sakligt argument utan det kommer enbart att öka skillnaderna och motsätttningarna i samhället.

    Fö är argumentet att flerbarnstillägget cementerar invandrarkvinnors plats i hemmet ytterligt okunnigt och fåpnigt eftersom det snarare är en fråga om hönan eller ägget. Invandrarkvinnor föder inte barn i brist på arbete, den tanke som argumentationen bygger på.
    Ska man hindra invandrarkvinnor från att föda många barn får man se till att skapa ett samhälle där precis alla har ett jobb samt saknar valet att stanna hemma och få många barn.

  • Padirac
    KillBill skrev 2021-11-25 12:15:12 följande:
    Bra spanat!
    Det är så mycket tyckande och lösa påståenden om flerbarnstilläggets nytta eller onödighet - så varför inte gå till källorna.

    Jag hoppas att Tom kan redovisa lite uträkningar om vad som kan återanvändas i kostnadsväg i mitt senaste inlägg för att stödja sin hypotes om återanvändning - kanske visar han att tillägget inte behövs då barnen kan få varandras presenter eller få den mat som storebror åt för 2 år sedan och storasyster åt för 4 år sedan

    Kläder och skor slits olika mycket i olika åldrar, de minsta storlekarna växer ju barnen ur ganska omgående så de kan ju enkelt återanvändas lika fort som de åter igen blir urvuxna..
Svar på tråden Flerbarnstillägg - argument för och emot.