Mangopassion skrev 2022-02-22 21:54:05 följande:
Har varit lite frånvarande här ett tag men har läst ikapp allt som jag missat sedan sist. Ser att det är många här som har problem med illamående och är extremt trötta. Samma här! Illamåendet är dock inte lika jobbigt som när det började i v 7 (Är i vecka 9 nu). Jag har lärt mig vad som lindrar illamåendet och tyvärr är det bara coca-cola och gorbys som funkar för mig ???? Postafen har också funkat rätt bra för mig. Är aldrig sugen på nåt men äter konstant ändå för att hålla borta illamåendet och halsbrännan på morgonen (främst när jag jobbat natt) är inte att leka med. Tidigare hade jag "mensvärkskramper" vid kanske 3-4 tillfällen men har inte haft ont nu på länge så det känns skönt. Eller, i alla fall inte så pass ont att jag behövt ta smärtlindring.
Jag avundas er som kan jobba hemifrån. Själv jobbar jag som sjuksköterska på en hematologisk avdelning vilket innebär att jag inte kan ha hand om patienter med aktiv cytostatikabehandling samt cmv-positiva patienter. Eftersom att jag jobbar natt och vi bara är 2 sköterskor och 1 undersköterska innebär det att min ssk-kollega tyvärr får ta det tyngre lasset. Som tur är jobbar jag inte med så många vilket gör att jag inte behöver berätta för så många ännu om graviditeten. Cheferna vet inte heller om det än men vet inte riktigt när jag ska berätta det för dom. Hur har ni gjort? Känner att jag helst vill vänta ett tag till.
Sen känner jag också att mitt tålamod har blivit mycket sämre sen jag blev gravid. Blir lätt irriterad över saker jag normalt inte skulle bli irriterad över. Jag och min ssk-kollega har haft en del problem med vår undersköterska som vi haft rätt så långt tålamod med. För ca 1 år sedan blev hennes dotter på 12 år psykiskt sjuk med självskadebeteende vilket gjort att uskan vakat över henne på dagarna och kommit till jobbet och sovit i princip, trots att vi inte får sova på arbetstid. Hon har varit så trött och slut att hon inte orkat göra sina arbetssysslor och försöker hela tiden putta över hennes sysslor på oss sköterskor. Det är jämt gnäll så fort hon kommer till jobbet över hur mycket disk som kvällspersonalen lämnat och hon ljuger för patienterna att vi har många patienter och mycket att göra(fastän vi har det hur lugnt som helst) bara för att dom inte ska ringa i onödan. En riktigt skvallertant är hon också så jag har faktiskt inte berättat för henne än att jag är gravid och jag bävar mig för att göra det för då kommer alla veta om det sen. Varje kväll när vi läser på säger hon "jag skriver på den här lappen vilka kontroller som ska tas imorgon bitti" (det är hennes uppgift egentligen att ta alla kontroller) så att vi sköterskor ska passa på att ta hennes kontroller om patienterna larmar mot morgonkvisten (för då är hon oftast spårlöst försvunnen). Sist hon nämnde dessa kontroller på kvällen och frågade "vad tycker ni om att jag ska skriva lappar" så svarade jag rakt ut "jag bryr mig inte, du får göra va du vill för det är din uppgift. Jag och min andra sköterska har andra arbetsuppgifter vi ska göra under morgonen, t.ex ta prover, starta cytbehahandling ge antibiotikainfusioner osv" och då blev hon knäpp tyst. Efter det har hon aldrig nämnt kontrollerna nåt mer. Kanske borde bli gravid oftare så jag faktiskt vågar säga vad jag tycker och tänker. ????
Well Done!!! Jag har också upplevt att jag plötsligt vågar mer och har mycket mindre gräns för bullshit och tramseri överhuvudtaget! Svarar rakt fram om jag tycker att någon inte är rättvis osv. Har till och med varit hos chefen och diskuterat saker och ting som jag vanligtvis undvikar i nån konfikträdsla :) Ganska stolt av mig själv.
Skriver in mig här, är 8+3 enl. vul igår. Såg hjärtslag och sen drömde jag detta inatt. Känns konstigt men bra, försöker landa i tankarna och hoppas såklart att allt kommer gå bra denna gången.
Grattis och lycka till ni alla.
