Anonym (svårt) skrev 2022-08-25 09:14:34 följande:
Men herregud, jag skrev ju att jag frågade hur han kände, hur övertydlig ska jag behöva bli för att du ska fatta? Jag sa att jag inte ville fortsätta att leva på det sättet och frågade vad han tyckte och kände i frågan, och han sa att han också tyckte att vi borde ha sex oftare, men visade det inte i handling. När jag sen blev ledsen över att ständigt bli ratad visade han sig helt oförstående. Det var inte heller så att jag tjatade om sex hela tiden utan jag försökte ta det lugnt för att inte skapa för mycket stress.
Det verkar som om du bara vill missförstå allt och tycker att den som saknar sex aldrig kan göra något rätt. Även om de som skriver här i trådarna nämner att de försöker underlätta för sin partner att få lust och ofta till och med tar initiativ till parterapi för att få bättre förståelse för varandra duger det inte enligt dig. Det anses ändå att de i stort sett inte gör någonting utan bara skapar press och skrämmer den andre. Och om de backar och tar mindre initiativ är det lik förbannat fel.
Du läser inte det jag skriver. Åtminstone upplever inte jag att du förstår mig.
Jag tror att människor som vill ha sex försöker med massa olika saker.
När du presenterade frågan till ditt ex, i förra inlägget, skrev du att ditt ex svarat "ja" på att han ville ha mer sex. Det är inte svar på hur han känner.
Det jag menar är att man behöver veta varför.
VISSA problem kan lösas, förbättras, då. Tex problem som är knutna till dåligt självförtroende, rädslan att inte duga. prestationsångest, rädslan att inte bli kåt, rädsla att inte få stånd/komma osv.
Om du hade frågat varför det inte blir mer sex, trots att han vill, kanske(!) ni hade nått en öppning. Om det VERKLIGEN var så att han VILLE ha mer sex måste det finnas någon orsak till att han inte ville/kunde göra något åt det. Det är dock svårt att prata om. Men att försöka fråga typ, "men om du vill ha mer sex, vad ska vi göra" "vad tycker du" osv.
Om det inte händer något. Du inte får svar (eller bara "jag vet inte") är det ju viktigt att säga att det inte funkar som det är för dig. Nästa steg är ju att bestämma sig för att lämna eller acceptera. I detta fall tror jag det är få som mår bra av att stanna. Jag kan mycket väl tänka mig att inte du kunde göra något.
När sexlivet varit dåligt länge är det oftast stora problem i botten, som tex känslor för varandra. Kärlek och attraktion. (kan brista både för den som har mer lust och den med mindre, eller båda)
Då kan inga samtal ändra på situationen, och då är det väldigt svårt att prata. Många tycker det är oerhört svårt att säga att kärlek, attraktion, eller känslor är för svaga. Då är det lättare att bara säga "jag vet inte" eller lova bättring bara för att få slut på samtalet. Även om man inte känner sig älskad är det ofta svårt att greppa och säga. Sedan finns det ju personer som liksom inte har initiativkraft(lata) och själviska. En sådan person kanske man inte heller så lätt kan ändra.
Att jag av och till skriver att jag inte tror på olika saker är väl för att jag har den åsikten utifrån hur personen skrivit.
När jag skildes visste jag att ingen terapi i värden skulle hjälpa. Jag har hört flera personer berätta att de gått på terapi bara för att visa att "de gjort allt", fastän de från början vetat att det inte skulle hjälpa, inte ens egentligen ville jobba på relationen. Det har mer gjort det för att det skulle verka "fint", "snyggt" osv.
Varför tror du att ditt ex inte tog mer initiativ till sex?