Min son hade lite samma problem. I hans fall var det matten. Under hela lågstadiet var matteläxan det som förstörde våra vardagskvällar. Han blev som din dotter och totalvägrade. Jag försökte med alla knep. Dela upp läxan på flera dagar, göra allt på en gång. Ta till andra hjälpmedel. Inget funkade. Jag försökte klura ut vad det var som gjorde att han inte kunde göra läxan. Det enda svar var att han hatade matten. Jag började misstänka att han hade dyskalki. Hans lärare trodde inte det.
I mellanstadiet var det inte lika mycket matte läxor.elker egentligen inga alls. Räknade man i skolan och höll tempot så slapp man läxor. Han gjorde det. Jag misstänkte ändå att han kanske fuskade lite och hade svårt för sej. Allt jag hörde var fortfarande att han hatade matten.
Så i högstadiet vände det. Plötsligt var matte favoritämnet. Nu kunde han också sätta ord på varför han hatade matten. Han kunde redan det han hade i läxa och tyckte alla dom där hemuppgifterna som alla var likadana var så tråkiga. Han hade gjort liknade tal så många gånger innan att klarade inte att göra mer. I efterhand kan man tycka att men då var det väl bara att beta av läxan, men han fixade inte det. På högstadiet fick han en lärare som utmanade honom och såg honom. Det var det han behövde men aldrig fick. Han gick ut med A i matte. Och tack vare hans högstadielärare älskar han fortfarande matten. Jag förstår dej när du säger att du hatar läxor. Mycket av min tid under den här perioden gick åt till att ha ont i magen över matten.
I din dotters fall är det ju inte matten utan engelskan. Jag tänker att glosor uppradade i rad är kanske ungefär lite samma sak som dom där stencilerna med mattetal som min son fick i läxa varje vecka. Min son hade svårt för dom också. Han hatade det här med att traggla saker utan någon mening. Ord upp och ner och en text som var helt ointressant. När det gällde engelskan kom min son på ett annat sätt. Han blev allvarligt sjuk och orkade under nästan ett års tid inte med så mycket mer än att gå i skolan. Fritiden tillbringade han med att spela datorspel. Det var det han orkade. Han spelade på en server där man pratade engelska. Av sej självt lärde han sej flytande engelska. Kanske inte vad man rekommenderar, men jag har senare läst studier som visar att dom som håller på med gaming ligger långt före sina klasskamrater i engelska. På min son stämde det. Han behövde aldrig plugga på engelskan. Han låg alltid långt före sina klasskamrater tack vare gamlingen där han satt och pratade engelska med spelkompisar från hela världen.
Din dotter behöver nog ett annat sätt att lära sej. I dom bästa av världar så skulle skolan steppa in och ge alternativa inlärningsvägar men det lär inte hända . Fundera på vad hon gillar. Kanske kan ni titta på engelsk film och klura ut tillsammans vad dom säger. Laga mat eller baka efter engelska recept. Spela på datorn uppkopplad till en engelstalande server? Det finns säkert massor, men jag tror du sk låta dottern lägga ner tvånget med glosorna och göra saker där engelskan smygs in i någon aktivitet utan kravet att lära sej.
