• Sune63

    Hur kan man vara troende - vad har jag missat?

    Jag kan inte förstå hur man kan vara troende, oavsett religion. Jag har jobbat som kyrkomusiker i Svenska kyrkan en större del av mitt yrkesliv men för ett par år sedan bytte jag yrke och lämnade dessutom kyrkan.

    Jag växte upp i en i princip sekulariserad familj. Ingen av mina föräldrar eller nån av deras föräldrar var varken troende eller på nåt sätt intresserade av nåt kyrkosamfund. Men jag började spela och fascinerades av kyrkorgeln som instrument och det ledde till att jag utbildade mig till organist och började jobba i Svenska kyrkan.

    I början försökte jag hitta nåt i läran och försökte verkligen tro, men till slut gav jag upp. Jag har under 40 år i kyrkans värld, och större delen av de åren som yrkesverksam, aldrig sett nåt, läst nåt, hört nåt eller upplevt nånting alls som skulle kunna få mig att bli troende.

    Texterna i bibeln är i många fall motsägelsefulla. Konstigheter som inte går ihop med dagens samhälle får uttolkarna, oftast prästerna, ibland jobba rätt hårt med i sina predikningar för att få att låta något så när vettiga och gå ihop med dagens samhälle och normer. Vissa texter bortser man bara ifrån för att de är för konstiga eller direkt står i strid med dagens värderingar och normer.

    Det finns samfund på olika ställen i världen som är mer bokstavstrogna och vill leva mer strikt efter bibeln men det som de har visat upp är inget som jag skulle vilja vara en del av. De framstår ju som riktigt knäppa.

    Länge räckte det med att jobba med musiken och blunda för alla konstigheter i bibeln. Men med tiden har förutsättningarna för den kyrkomusikaliska verksamheten förändrats ordentligt och jag kunde knappt längre få utöva den musik som jag tycker om. Nu ska det mest vara typ kristen pop eller helt enkelt bara senaste schlagern som ska användas till dop, bröllop och begravningar och då stod jag inte ut längre. Jag såg inte längre nån anledning att fortsätta jobba i kyrkan och det kändes som en lättnad att då också kunna avsluta mitt medlemsskap. Det var bara ett stort hyckleri.

    Jag var aldrig illojal mot min arbetsgivare! Jag gjorde vad som förväntades av mig i min yrkesroll och pratade aldrig med andra än mina allra närmaste om konflikten mellan min livssyn och den som kyrkan står för. Jag har inte heller efteråt gått ut "offentligt" med min syn på kyrkan och tro, för jag anser inte att det är nån vits med det.

    Jag har aldrig någonsin haft något behov av att det ska finnas t.ex. nåt liv efter döden eller att det ska finnas nån högre mening med livet. Meningen med livet är livet självt. Organismer reproducerar sig för att föra sina gener vidare, konstigare än så är det inte. Jag längtar inte efter något annat än det jag redan känner till. Men fördenskull saknar jag inte värderingar och moral. Den tid vi har på jorden tycker jag att vi ska göra något bra av, så bra som det är möjligt och i den mån vi kan påverka det. Men jag förstår inte varför så många har ett behov av att peka på skrifter i gamla böcker och ha det som orsak till att göra gott. Man kan göra gott och verka för ett bättre samhälle även utan att det ska behöva vara något som nån förment gudomlighet har sagt att vi ska göra.

    Bara det faktum att det finns så många olika religioner och att de arkelogiska och övriga vetenskapliga bevisen för att de i så många fall har helt fel i sina skapelseberättelser är i sig ett argument emot relionernas legitimitet. Ju mer specifika skabelseberättelser de presenterar, desto större är felen i dem. Och så mycket grymhet och ondska har sprungit ur religiositet genom åren, parallellt med mycken godhet. Så det är inte heller nåt argument för religioner.

    Jag har som sagt inte sett något alls som skulle peka på att det skulle finnas någon eller några gudar. Men för att jag inte sett nåt är det inte ett bevis på att det inte finns. Men bevisen som talar emot är ändå väldigt starka, och jag tycker att - om det finns nåt gudomligt som vill att vi ska tro på det och leva efter en viss lära - borde det visa sig på nåt sätt. Så just nu väger bevisen på att det inte finns gudar över.

  • Svar på tråden Hur kan man vara troende - vad har jag missat?
  • Anonym (Jag förstår dig)

    De får svårt att acceptera det man tror på. De håller sällan på så till andra som tror på annan religion. Men just till de som antingen inte tror eller De som tror men inte just på religionen

  • Sune63
    Tow2Mater skrev 2023-07-24 16:25:17 följande:
    Jag försöker inte vränga till nåt om varför du skulle ha fel som inte tror. Det är totalt friviligt att tro, du väljer själv. Men det börjar med ett val att vilja tro, och sedan efter man gör valet, attt öppna en Bibel är ett bra andra steg efter man gjort valet att vilja tro, och låta den Helige Ande ta ledningen och visa dig.
    Jo, du fortsätter på exakt samma sätt. Du lägger skulden på mig för att jag inte "funnit den helige ande".
  • Sune63
    Tow2Mater skrev 2023-07-24 16:25:17 följande:
    Jag försöker inte vränga till nåt om varför du skulle ha fel som inte tror. Det är totalt friviligt att tro, du väljer själv. Men det börjar med ett val att vilja tro, och sedan efter man gör valet, attt öppna en Bibel är ett bra andra steg efter man gjort valet att vilja tro, och låta den Helige Ande ta ledningen och visa dig.
    Jag vill utveckla det jag tidigare skrev som svar på detta. Det du gör är bara en lite finare variant på det som är en vanlig komponent i sekter där man skuldbelägger andra medlemmar. Om de inte tror tillräckligt så har de inte försökt tillräckligt. Allt finns där, bara fritt att tro på, och om du inte ser vad sektledaren ser så är du svag i tron och det är nåt fel på dig. Detta bryter ned människor och gör dem svagare eftersom de då skuldbelägger sig själva osv.
  • Anonym (Beast)
    Sune63 skrev 2023-07-24 14:04:50 följande:
    Hur kan man vara troende - vad har jag missat?

    Jag kan inte förstå hur man kan vara troende, oavsett religion. Jag har jobbat som kyrkomusiker i Svenska kyrkan en större del av mitt yrkesliv men för ett par år sedan bytte jag yrke och lämnade dessutom kyrkan.

    Jag växte upp i en i princip sekulariserad familj. Ingen av mina föräldrar eller nån av deras föräldrar var varken troende eller på nåt sätt intresserade av nåt kyrkosamfund. Men jag började spela och fascinerades av kyrkorgeln som instrument och det ledde till att jag utbildade mig till organist och började jobba i Svenska kyrkan.

    I början försökte jag hitta nåt i läran och försökte verkligen tro, men till slut gav jag upp. Jag har under 40 år i kyrkans värld, och större delen av de åren som yrkesverksam, aldrig sett nåt, läst nåt, hört nåt eller upplevt nånting alls som skulle kunna få mig att bli troende.

    Texterna i bibeln är i många fall motsägelsefulla. Konstigheter som inte går ihop med dagens samhälle får uttolkarna, oftast prästerna, ibland jobba rätt hårt med i sina predikningar för att få att låta något så när vettiga och gå ihop med dagens samhälle och normer. Vissa texter bortser man bara ifrån för att de är för konstiga eller direkt står i strid med dagens värderingar och normer.

    Det finns samfund på olika ställen i världen som är mer bokstavstrogna och vill leva mer strikt efter bibeln men det som de har visat upp är inget som jag skulle vilja vara en del av. De framstår ju som riktigt knäppa.

    Länge räckte det med att jobba med musiken och blunda för alla konstigheter i bibeln. Men med tiden har förutsättningarna för den kyrkomusikaliska verksamheten förändrats ordentligt och jag kunde knappt längre få utöva den musik som jag tycker om. Nu ska det mest vara typ kristen pop eller helt enkelt bara senaste schlagern som ska användas till dop, bröllop och begravningar och då stod jag inte ut längre. Jag såg inte längre nån anledning att fortsätta jobba i kyrkan och det kändes som en lättnad att då också kunna avsluta mitt medlemsskap. Det var bara ett stort hyckleri.

    Jag var aldrig illojal mot min arbetsgivare! Jag gjorde vad som förväntades av mig i min yrkesroll och pratade aldrig med andra än mina allra närmaste om konflikten mellan min livssyn och den som kyrkan står för. Jag har inte heller efteråt gått ut "offentligt" med min syn på kyrkan och tro, för jag anser inte att det är nån vits med det.

    Jag har aldrig någonsin haft något behov av att det ska finnas t.ex. nåt liv efter döden eller att det ska finnas nån högre mening med livet. Meningen med livet är livet självt. Organismer reproducerar sig för att föra sina gener vidare, konstigare än så är det inte. Jag längtar inte efter något annat än det jag redan känner till. Men fördenskull saknar jag inte värderingar och moral. Den tid vi har på jorden tycker jag att vi ska göra något bra av, så bra som det är möjligt och i den mån vi kan påverka det. Men jag förstår inte varför så många har ett behov av att peka på skrifter i gamla böcker och ha det som orsak till att göra gott. Man kan göra gott och verka för ett bättre samhälle även utan att det ska behöva vara något som nån förment gudomlighet har sagt att vi ska göra.

    Bara det faktum att det finns så många olika religioner och att de arkelogiska och övriga vetenskapliga bevisen för att de i så många fall har helt fel i sina skapelseberättelser är i sig ett argument emot relionernas legitimitet. Ju mer specifika skabelseberättelser de presenterar, desto större är felen i dem. Och så mycket grymhet och ondska har sprungit ur religiositet genom åren, parallellt med mycken godhet. Så det är inte heller nåt argument för religioner.

    Jag har som sagt inte sett något alls som skulle peka på att det skulle finnas någon eller några gudar. Men för att jag inte sett nåt är det inte ett bevis på att det inte finns. Men bevisen som talar emot är ändå väldigt starka, och jag tycker att - om det finns nåt gudomligt som vill att vi ska tro på det och leva efter en viss lära - borde det visa sig på nåt sätt. Så just nu väger bevisen på att det inte finns gudar över.


    Jag tror att många söker sig till kyrkan för att de gillar ritualer på något sätt. De gillar kanske också att ha en stark gemenskap som är familjär. Jag har svårt att tro att någon egentligen tror på Adam och Eva (dom fick dessutom bara söner enligt bibeln) Dom går på bibelkurser för att ytterligare tolka allt konstigt i bibeln för att kunna känna att det sociala bandet blir starkare.

    Det tror jag, att dom bara låtsas tro på bibeln. (Sen finns det säkert undantag som bekräftar regeln) sållar med bortförklaringar som att det var en annan värld förr.
  • Sune63
    Anonym (Beast) skrev 2023-07-24 16:43:39 följande:
    Jag tror att många söker sig till kyrkan för att de gillar ritualer på något sätt. De gillar kanske också att ha en stark gemenskap som är familjär. Jag har svårt att tro att någon egentligen tror på Adam och Eva (dom fick dessutom bara söner enligt bibeln) Dom går på bibelkurser för att ytterligare tolka allt konstigt i bibeln för att kunna känna att det sociala bandet blir starkare.

    Det tror jag, att dom bara låtsas tro på bibeln. (Sen finns det säkert undantag som bekräftar regeln) sållar med bortförklaringar som att det var en annan värld förr.
    I Sverige är det nog till en del så. Iaf inom Svenska kyrkan. Mindre inom de frikyrkliga församlingarna. Men i t.ex. USA:s kristna, de som kallar sig för evangelikala, de karismatiska kyrkorna, där som Ulf Ekman hämtade sina metoder till att bygga upp Livets ord med, där kan jag lova dig att människor tror på vartenda ord som står i bibeln! Och det blir förskräckliga konsekvenser av sånt. Det är såna som mördar abortläkare, för att ta ett exempel. Och i USA är de inte få. Man kan räkna dem i tiotals miljoner.
  • Anonym (Beast)
    Sune63 skrev 2023-07-24 16:47:49 följande:
    I Sverige är det nog till en del så. Iaf inom Svenska kyrkan. Mindre inom de frikyrkliga församlingarna. Men i t.ex. USA:s kristna, de som kallar sig för evangelikala, de karismatiska kyrkorna, där som Ulf Ekman hämtade sina metoder till att bygga upp Livets ord med, där kan jag lova dig att människor tror på vartenda ord som står i bibeln! Och det blir förskräckliga konsekvenser av sånt. Det är såna som mördar abortläkare, för att ta ett exempel. Och i USA är de inte få. Man kan räkna dem i tiotals miljoner.
    Ja, visst finns det skillnader mellan länder. 
  • Anonym (Life)
    Sune63 skrev 2023-07-24 16:26:15 följande:
    Nja, det kan jag inte hålla med om. Människor har i alla tider haft svårt att följa det som deras religion påbjuder. Särskilt de med makt.
    De följer mer budorden än de som är kristna. Bara därigenom har de en fördel
  • Anonym (Life)
    Anonym (Life) skrev 2023-07-24 16:59:37 följande:
    De följer mer budorden än de som är kristna. Bara därigenom har de en fördel
    De följer mer budorden än de som INTE är kristna ska det stå.
  • Sune63
    Anonym (Life) skrev 2023-07-24 17:00:23 följande:
    De följer mer budorden än de som INTE är kristna ska det stå.
    Tja, mycket av budordens budskap är ju inbyggt i vår lagstiftning. Antingen direkt (stöld, mord, förtal/mened) eller är inbyggt i vårt samhällssystem som att vi tar ett gemensamt ansvar för äldrevården). Men visst, det som handlar om att tro på gud lär ingen icketroende följa. Vi har iofs avkriminaliserat otrohet, men det finns en norm att man inte ska vara det och det är både kristna och icketroende som bryter mot det.
  • Tow2Mater
    Sune63 skrev 2023-07-24 16:42:29 följande:
    Jag vill utveckla det jag tidigare skrev som svar på detta. Det du gör är bara en lite finare variant på det som är en vanlig komponent i sekter där man skuldbelägger andra medlemmar. Om de inte tror tillräckligt så har de inte försökt tillräckligt. Allt finns där, bara fritt att tro på, och om du inte ser vad sektledaren ser så är du svag i tron och det är nåt fel på dig. Detta bryter ned människor och gör dem svagare eftersom de då skuldbelägger sig själva osv.
    Menar inte att skuldbelägga. Du säger du försökte hitta nåt i läran och försökte verkligen tro; jag säger bara att forsta steget är att ta beslutet att tro (och ta emot Jesus som personlig frälsare). Sedan lär man känna Gud, Jesus och den Helige Ande genom Bibeln, genom att låta just den Helige Ande vägleda och det är bara då Bibeln kommer att bli förståelig. Allt hänger ihop. Men utan Anden ser man det inte, det blir som att läsa vilken bok som helst. Att lära känna någon betyder att spendera tid tillsammans.

    Jag försökte bara svara på din fråga om vad du kan ha missat. Säger inget om din tro och hur den såg/ser ut och vad som omfattades i försökte verkligen tro, det vet bara du själv.
Svar på tråden Hur kan man vara troende - vad har jag missat?