• Anonym (Lägg av bara)

    Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

    Jag har läst en hel del trådar/artiklar/anonyma insändare och så vidare skrivna av kvinnor och män som känner sig ensamma. Inte ensam som i att man nödvändigtvis behöver en partner, utan att man överlag saknar umgänge.

    Jag har lagt märke till att dessa personer ofta tycker synd om sig själv (inte alla men många). De tycker så synd om sig själva. Istället för att ta tag i problemet skriver de trådar på internet, för att folk ska berätta hur synd det är om dem. 

    Man kommer inte få fler kompisar eller hitta annat umgänge om man låser in sig i sin bostad och är rädd för mänsklig kontakt. Det funkar inte så. Om man nu så gärna vill träffa människor så får man faktiskt lyfta på arslet och se till att det händer något. Man tar egna initiativ. Man börjar höra av sig till folk, man söker helt nya kontakter om de gamla kontakterna inte längre är intresserade. Man kastar sig ut i världen och släpper rädslan, man provar och ger sig in i alla möjliga situationer. Annars händer ingenting. 


    Istället för att vänta på att andra ska komma fram och börja prata och ta kontakt så kan man ju prova att själv göra det. Vet man inte vad man ska säga så finns det bra tips om man bara googlar. 


    Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..

    Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

  • Svar på tråden Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?
  • Anonym (Caspians secret)

    Det är lätt att få rätt genom att hävda att andra gnäller, har offerkofta osv. Perfekt genväg ju. 

  • Anonym (N)
    Anonym (Lägg av bara) skrev 2023-11-15 17:59:51 följande:
    Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?

    Jag har läst en hel del trådar/artiklar/anonyma insändare och så vidare skrivna av kvinnor och män som känner sig ensamma. Inte ensam som i att man nödvändigtvis behöver en partner, utan att man överlag saknar umgänge.

    Jag har lagt märke till att dessa personer ofta tycker synd om sig själv (inte alla men många). De tycker så synd om sig själva. Istället för att ta tag i problemet skriver de trådar på internet, för att folk ska berätta hur synd det är om dem. 

    Man kommer inte få fler kompisar eller hitta annat umgänge om man låser in sig i sin bostad och är rädd för mänsklig kontakt. Det funkar inte så. Om man nu så gärna vill träffa människor så får man faktiskt lyfta på arslet och se till att det händer något. Man tar egna initiativ. Man börjar höra av sig till folk, man söker helt nya kontakter om de gamla kontakterna inte längre är intresserade. Man kastar sig ut i världen och släpper rädslan, man provar och ger sig in i alla möjliga situationer. Annars händer ingenting. 


    Istället för att vänta på att andra ska komma fram och börja prata och ta kontakt så kan man ju prova att själv göra det. Vet man inte vad man ska säga så finns det bra tips om man bara googlar. 


    Om man nu har gjort allt i världen och ändå inte lyckas knyta nya kontakter, om man fortfarande är helt ensam, då kanske man måste inse att problemet ligger hos en själv - man är sannolikt inte en så fantastisk människa som man tror om nu alla människor tar avstånd från en..

    Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?


    Kan kvinnor förstå att män inte kan, till skillnad från kvinnor, få uppmärksamhet genom att knäppa med fingrarna?
  • Anonym (Caspians secret)

    "TS vad är det du har lagt märke till egentligen? Hur vet du att din tolkning stämmer? Det är nog du som tycker synd om dig själv. Är offerkoftan skön?" 😛😈

    Genom att undvika att svara på något som framförs i TS och bomba på med påståenden förklädda till frågor, gärna med 2-3 trollkonton i bakfickan så kan man slösa bort flera år på att kritisera en man som kanske inte ens finns i verkligheten utan är en singeltjej på trettioplus med noll förmåga att relatera utanför nätet. 

  • Anonym (Caspians secret)

    Tycker det här var insiktsfullt skrivet om relationsbyggande på internet:


    "För ett tag uttryckte en kvinnlig användare sin besvikelse över att jag varit taskig mot henne, när jag ju varit så trevligt mot henne i en annan tråd. Hon föreställde sig att jag är en verklig person, som man kan ha en relation med eller till. Men nej, nicket är en totalt asocial person, på ett asocialt forum. Om han hittar en lucka i ditt resonemang, eller stör sig på något du sagt, som kommer han vara ett asshole och säga PRECIS vad han tycker och känner. Det är det som är själva poängen med internet för mig, det ofiltrerade uttrycket.
     
    Men vi vet ju alla vad som händer när kvinnorna strömmar till. De börjar utse små gruppledare, göra listor över vem som har mest status, skicka DMs fram och tillbaks, flörta och bli internet-bästisar med fem olika snubbar. Och i stort sett alla snubbar ställer upp om det finns chans till fitta.
     
    Män är intresserade av sanningen. Kvinnor är intresserade av relationer. Killar går online för att få reda på något, eller säga något. Tjejer går online för att träffa någon. Det finns undantag, men det är tumregeln."

    Det är f ö skrivet av samma person som beklagade att en person som hängt ut sig själv på internet fick sina inlägg borttagna. Beware ppl. Affärsidén att människor ska hänga ut sina barns BFF utan möjlighet att radera och allt efterspel under 15 års tid kommer med vissa etiska problem...
  • Anonym (Caspians secret)
    När jag ändå håller på och partypoopar den här tråden så tänker jag mig att ju längre ifrån ens egen person ligger ifrån det man gör på nätet, desto större fall.
     
    Om man låtsas vara en social och trevlig mamma och kollega men i själva verket ägnar ett år åt att jaga någon stackare som man anser har tagit ens stora kärlek ifrån en, samtidigt som man inte troligen inte har berättat om otroheten med psykopaten för sina barn, så har man mer att förlora på att bli avslöjad som den stortrollande skithög man är på nätterna än den person som även i verkligheten är en skrivande lite naiv och snäll och arg och rättvisemanisk person. 
  • Anonym (Gryning)
    Anonym (N) skrev 2023-11-19 10:48:43 följande:
    Kan kvinnor förstå att män inte kan, till skillnad från kvinnor, få uppmärksamhet genom att knäppa med fingrarna?
    Det här är ett illustrerande exempel på där någon gnäller, tar på sig offerkoftan i kombination med att sprida förakt. 

    Finns inget konstruktivt i inlägget. Varken för individen själv eller för omgivningen. personen tar dessutom ett steg bort från egenansvaret och flyttar bort ansvaret för sitt eget välbefinnande över på (i det här fallet) kvinnor.

    Ganska typisk läsning.
  • Anonym (Caspians secret)
    Anonym (Gryning) skrev 2023-11-19 14:17:03 följande:
    Det här är ett illustrerande exempel på där någon gnäller, tar på sig offerkoftan i kombination med att sprida förakt. 

    Finns inget konstruktivt i inlägget. Varken för individen själv eller för omgivningen. personen tar dessutom ett steg bort från egenansvaret och flyttar bort ansvaret för sitt eget välbefinnande över på (i det här fallet) kvinnor.

    Ganska typisk läsning.
    Det finns en rad konstruktiva inlägg i den här tråden. Många långa rader av Tukt och av (100), och om du nu inte kan se förbi den aggressivitet du skrev över näsan min och läsa i de av inläggen i tråden som inte ingår i det dåraktiga försvar jag försökt mig på i syfte att freda mig från den dyngkåta mamma som jagat mig här under ett år, vilket mycket riktigt bildat fnöske för min vrede så skulle du kunna botanisera i Tukt och (100)s klokskap.

    Dina prioriteringar ligger någon annanstans. Det kan ingen annan styra, men du har ett helt bjälklag i ögonen och det stavas män. 

    Ditt egenansvar för att skapa god stämning ser vi inget av i tråden.

    Prussiluska? 
  • Anonym (Gryning)
    Anonym (Caspians secret) skrev 2023-11-19 14:32:25 följande:
    Det finns en rad konstruktiva inlägg i den här tråden. Många långa rader av Tukt och av (100), och om du nu inte kan se förbi den aggressivitet du skrev över näsan min och läsa i de av inläggen i tråden som inte ingår i det dåraktiga försvar jag försökt mig på i syfte att freda mig från den dyngkåta mamma som jagat mig här under ett år, vilket mycket riktigt bildat fnöske för min vrede så skulle du kunna botanisera i Tukt och (100)s klokskap.

    Dina prioriteringar ligger någon annanstans. Det kan ingen annan styra, men du har ett helt bjälklag i ögonen och det stavas män. 

    Ditt egenansvar för att skapa god stämning ser vi inget av i tråden.

    Prussiluska? 
    Du låter paranoid. 
  • Anonym (Caspians secret)
    Anonym (Gryning) skrev 2023-11-19 15:13:26 följande:
    Du låter paranoid. 
    Du låter som om du har dåligt samvete. Bra. 
  • Anonym (Caspians secret)

    Jag har också sett denna paranoida människa. Läskigt. 

  • Anonym (Caspians secret)

    Kan du dma mig? 

  • Anonym (Caspians secret)

    Aa nu förstår ja o d va sjukt 

  • Anonym (Caspians secret)

    Hur kan man va så paranoid o aggressiv? 

  • Anonym (Caspians secret)

    Aa vet inte läskigt faktiskt i alla fall men d har blivit polissak o lite smått o gott 

  • Anonym (Caspians secret)
    vad är det för stackare som hänger här kan man undra? 
  • Anonym (Caspians secret)
    mår folk bättre av att trycka ner andra och få en att vilja känna sig helt dum i huvudet? Är det agendan varför man är med här? 
  • Anonym (Caspians secret)
    det kanske är samma personer som loggar in på olika nick och svarar, så att det bildats en grupp där alla trycker ner TS tillsammans. 
  • Anonym (Caspians secret)
    Nu har Shirly levt utan vänner i åtta år, vilket känns som en evighet för en i grunden utåtriktad person.
     
    Hon beskriver den skam som hon menar är förenad med att sakna vänner. Att hennes barn har upptäckt att hon inte har något umgänge, och frågar varför, känns tungt.
     
    ? Då svarar jag att ?jag har ju er pappa?. Jag vill inte visa mig ledsen inför mina barn.
     
    På sistone har Shirly skaffat sig en ny, inre målbild.
     
    ? Jag kan inte fortsätta klaga mig igenom dagarna längre utan måste träna min inre kondition. Ett sätt är att bli fri från min nedstämdhet, ett annat att inte anklaga någon annan.
     
    ...
     
    Den nära samhörigheten som en innerlig vänskap kan bidra med, har hon aldrig varit i närheten av, menar hon. Men nu har Päivi tagit ett stort steg mot förändring. Hon har börjat plugga och ser på framtiden med tillförsikt.
     
    ? Jag vill inte att mitt liv ska stå stilla längre. Jag försöker med mina studier bevisa att jag inte hade behövt gå i särskola, som var inledningen på mitt utanförskap och min ensamhet sedan barndomen.
     
    I skolan där hon nu studerar är Päivi äldst i klassen. Hon lever ett annat liv och har en annan syn på tillvaron än unga vuxna.
     
    ? Klasskamrater kan vända sig till mig för att prata och byta tankar för att jag är äldre, men det blir aldrig någon vänskap av det. Och även jag längtar efter någon att dela tankar och erfarenheter med.
     
    Päivi berättar att hon läser mycket om andra som också lider av ensamhet och inser att man kan ha många vänner utåt sett men ändå känna sig som världens ensammaste.
     
  • Anonym (Caspians secret)

    Efter att Shirley och Päivi delat sin respektive situation och på ett ödmjukt sätt visat insikt i skälen för sin ensamhet uttrycker något stolpskott till psykolog att de ensamma är avundsjuka på de med vänner och behöver hitta tillbaka till den de var när de hade vänner. 

    Shirley har flyttat för kärlek och skilt sig, Päivi har felaktigt gått i särskola för att det inte upptäcktes att hon var döv. Det kan vara väldigt svårt att lyssna på någon annans erfarenheter och ge ett adekvat svar utifrån dem även som utbildad psykolog. 

  • Anonym (Caspians secret)
    "Ensamhet i sig är ju inte farligt, så vad är det man dör av?
     
    ? Ensamhet ökar stressnivåerna. I både tidigare och i den här studien har man sett att risken för kardiovaskulära sjukdomar ökar, som hjärtinfarkt eller stroke. Men risken att dö oavsett orsak ökar också.
     
    ...
     
    En förklaring till det senare, säger hon, kan vara att den som lever mer isolerad inte lika ofta blir uppmanad att söka hjälp vid olika sjukdomssymtom, eller att man förblir oupptäckt om man skulle råka bli akut sjuk i hemmet. Man har inte samma skyddsnät, helt enkelt."
     
Svar på tråden Kan folk bara sluta tycka synd om sig själva?