Presenter till exets nya?

Man kan blanda in barn i konflikter på olika sätt.

T.ex. genom att inte ta samtal med pappan "offline", utan skicka barnen till honom, så barnen måste förmedla meddelandet och på så sätt hamnar mitt i stormen. 

Men det här har jag redan försökt förklara...

Du tycker pappan gör fel. Så om barnen blir lidande så kan de skylla på pappa... Pappa är dum, som aldrig borde ha frågat mamma. Visst!  

Men var försiktig. Om barnen växer upp och tänker att du kunde ha skyddat dem bättre men valde att itne göra det, vad ska du göra då? Tidsmaskiner existerar inte. 

Jag hoppas att du  i framtiden tänker "jag vill itne göra det här för mitt ex - men tjänar mitt barn på det?" (vad det nu gäller)

(och notera - i det här fallet var svaret inte att "rätt" sak att göra var att påminna eller fixa presenter. Oh nej. Men rätt sak att göra var att ta "fajten" med pappan och informera honom om att du INTE tänkte hjälpa barnen. För då skulle han vara beredd på det, och dessutom att chansen att steppa upp själv, innan dagen D så att säga.)

I know. Du tycker att han borde "fatta själv". Sure. Men nu har du skaffat barn med ett stolpskott. Och du kommer behöva säga saker till honom som han borde ha fattat själv! Men det är alltid bättre att DU säger de sakerna till honom - så barnen iaf slipper. 

TS har inte sagt ifall pappan riktat surheten, eller kritik om att mamman inte påminnt barnen, direkt till barnen eller inte. Inte vad jag kunnat läsa iaf. TS har inte heller sagt något om hur barnen känner nu, efter att pappan blev besviken och sur. Vi vet inget om vad som hände mellan barnen och pappan, när barnen dök upp hos honom.

inget hindrar oss från att få henne att förstå att om hon sväljer sitt hat mot ex:et och börjar agera ÄNNU MERA för barnens bästa, så vinner barnen på det.

Inte personligt. Bara lite chockerad över att behöva förklara såhär självklara saker för vuxna människor. Och så förstår de ändå inte! Och försöker fånga upp småsaker som jag säger (som exempel) och tar det ut ur kontext och säger "aha! Du har fel!".

TS har sagt att pappan "är sur". Hon har också skrivit att barnen inte brytt sig speciellt mycket om att fixa presenter till pappans nya tjej, vilket man kan förstå.

TS har inte sagt ifall pappan riktat surheten, eller kritik om att mamman inte påminnt barnen, direkt till barnen eller inte. Inte vad jag kunnat läsa iaf. TS har inte heller sagt något om hur barnen känner nu, efter att pappan blev besviken och sur. Vi vet inget om vad som hände mellan barnen och pappan, när barnen dök upp hos honom.

Sen tycker jag att du upprepar många saker som jag redan hållit med om, och jag förstår inte syftet med det riktigt. Ja, ts borde sätta ner foten. Att de inte ska svartmåla varandra framför barnen. Självklart.

Däremot - om barnen kände att de hamnade i kläm för att pappa hade bett mamma påminna dem om en sak, men mamma valde att inte göra det OCH att inte säga det till pappan direkt - då ÄR mamman medskyldig. Hon hade kunnat förhindra att barnen hamnade i kläm, genom att ta diskusionen med pappan INNAN barnen åkte dit! Men det resonemanget har jag redan förklarat. Many, many times.

inget hindrar oss från att få henne att förstå att om hon sväljer sitt hat mot ex:et och börjar agera ÄNNU MERA för barnens bästa, så vinner barnen på det.

Är det därför du upprepar dig? För att du vill att mamman i det här fallet ska få en kram och en applåd?

Hon kan få höra att ja, pappan är löjlig som är sur för att hon itne påminde barnen om något some verkligen inte var henens ansvar, Abolsut! Pappan är ett stolpskott, och han borde inte ha frågat, och han är löjlig som är sur över sitt egna misslyckande.

Och jag hoppas att TS nästa gång pappan kommer med något orimligt krav, klarar av att sätta tio sekunder på att skriva "Nej" i ett sms och trycka iväg det.

Jag hoppas att alla skilsmässoföräldrar som läser den här tråden tänker till och fudnerar på om de gör livet bättre eller sämre för sina barn, när de agerar ut mot barnets andra förälder. Även om det gäller s.k. silent treatment, som de tycker exet förtjänar... 

Ja, mamman i det här fallet behöver få en kram och en applåd. För att hon står ut med att ha ett ex som använder henne som obetald stödperson och spypåse när han själv inte tar ansvar.

Hon behöver i tråden få stöd i att hon inte har något som helst ansvar att se till att pappan ser till att hans barn har present till hans nya tjej. 

Hon behöver också få stöd i att hon inte har ansvar för att rätta till pappans beteende i de fall han missar eller struntar i att ta ansvar. 

Eller så skiter hon i att uppfostra en vuxen man och låter honom dra sina egna slutsatser av att hon inte tänker engagera sig i sin exmans nya frus födelsedagsfirande t ex. 

Förr eller senare lär polletten trilla ner och han inser att han får ta tag i vissa saker själv nu när de har separerat. 

Om hon låter honom använda henne som tvångsmedel för barnen eller om hon måste kommunicera Nej varje gång han ställer orimliga krav så kommer hon få fortsätta göra detta. Det tar nog inte mer än 1-2 gånger innan han inser hur mycket klockan är slagen. Wakey-wakey! 

Fast varför ska TS svälja sitt hat (om ett sådant ens finns) när pappan uppenbarligen inte har gjort det gentemot henne?
Ska TS bara svälja att han smutskastar henne inför barnen?
Varför är det bara TS som ska svälja hatet och börja samarbeta och inte pappan?
Det kanske är han som borde börja visa att han kan samarbeta genom att sluta smutskasta TS och genom att ta hand om saker som rör hans nya själv istället för att överlåta det på TS.
Om man ser till barnens bästa så smutskastar man inte deras andra förälder framför dem.