Hon blev gravid efter första träffen

Han har lika stor rätt till att ha barnet boende hos sig som hon har. Kanske inte när barnet är nyfött men när barnet blir äldre. Tro mig , jag har kollat upp allt sånt när jag var nära att separera med mina yngre barns pappa (men vi fortsatte vara tillsammans). 

Jag har ammat alla mina länge och jag ammar yngsta nu medan jag skriver det här, när mina har varit bebisar har jag inte lämnat dom mer än några timmar. Och en nyfödd kan såklart inte bo varannan vecka. Men det stämmer absolut inte att pappan behöver ha någon relation eller visa att han bryr sig om mamman eller ens lära känna henne för att ha rätt att ha sitt barn hos sig , förstår inte vad du får allt det ifrån? Är han inte olämplig pga t.ex missbruk har han precis lika stor rätt som mamman. 

Från 3 år ungefär brukar man säga att ett barn kan bo varannan vecka. Oavsett hur mycket eller lite pappan bryr sig om mamman. 

mm men du verkar ointresserad av detta och faderskapstestet med familjerätten och allt kan ta EN månad att få svar på? Lycka till att hoppa in då, väldigt ansvarstagande 

Jag är ointresserad tills dess att jag vet att det är mitt barn. Hon har också ett lagstadgat krav att genomföra ett DNA-test. Innan jag vet att det är mitt barn så förstår jag inte riktigt vad det är du söker. Ansvaret är mot BARNET inte mot henne.

Det jag pratar om är det socialt smidiga.

Familjerätten kan bestämma umgängestider att pappan i början får vissa tider han får hänga med bebisen i början tillsammans mamman. 

Typ du är välkommen att träffa ditt barn på måndagar, onsdagar och fredagar mellan 16-18. Sedan kan detta trappas upp successivt. 

Om man känner mamman så bestämmer man ju tillsammans. Mamman har ingen skyldighet att låta pappan delta under förlossningen. Han har inte juridisk rätt att närvara?

Men om man känner personen så kanske hon vill att  ska vara med. Om dom känner varandra så kan han ju komma och vara med barnet så mycket som han önskar. Då är det ju även möjligt att hon vill sova en stund medan han är själv med bebisen under några timmar.

Men det är för att HON vill detta. 

Så han kan få ut betydligt mycket mer om dom är vänner än vad myndigheterna kan kräva av mamman. 

För det blir bara umgängessabotage om hon nekar barnet inbokade tider. Men hon har ingen skyldighet att låta honom få mer umgänge än det som bestäms. 

Och det är ju otroligt fint att få hänga med sin bebis, få vara med från början. Och det finns inget stöd för juridiskt. 

Hur gammal är du då? 

Ska du ha den här inställning som du har nu, så skapar nu inga bra förutsättningar till att få ett fungerande umgänge. Det här är inte juridik utan psykologi, som folk försöker lösa med juridik. Du får ut mer av relationen med barnet om du inte ser detta enbart som en praktisk situation 

Om HON vill ha en god föräldrar relation och gör det som är bäst för barnet så är det ett faderskapstest som är första steget. Tills dess finns det ingen social smidighet att prata om. Jag tänker inte bygga upp en relation och förberedda ett föräldraskap tills jag vet att det är MITT barn. 

Det bör också ligga i hennes intresse att bygga en föräldrarelation OM det är mitt barn.

~30+. 

Du skippar det väsentliga, tills ett faderskapsprov visar på att det är MITT barn så är det en oklar situation. Hon har valt att behålla det och det respekterar jag, däremot så vet jag inte om det är mitt bara för att hon säger att det är så. Jag känner inte kvinnan och saknar därmed tillit och förtroende till henne. Jag kan inte basera mitt liv på en okänds persons ord. 

Nej, fostervattenprov är inte rutin.

Nej han har inte rätt att kräva att få vara med på förlossningen , mamman har 100% rätt att säga nej till det om hon inte vill ha honom där. Men han kan ha en relation med sitt barn i framtiden även om han inte är det. Och om han vill vänta på DNA-test kanske det ändå inte är aktuellt att vara med på förlossningen.

Tänk om han träffar en ny tjej som han blir tillsammans med nu under den här tiden, ska han fortfarande behöva göra allt du pratar om tycker du? Eller tycker du inte han får bli tillsammans med någon annan? Det kanske funkade på han du har barn med men det är inget man kan kräva. Det är helt enkelt så att han varken behöver ha någon relation med mamman eller vara vän med henne för att ha rätt till sitt barn. Och det är otroligt själviskt som mamma att kräva att pappan ska göra allt du pratar om för att ha rätt att träffa sitt barn, det är fel både mot pappan och barnet och det kommer inte se bra ut för mamman sen i familjerätten. 

Är man förälder måste man kunna lägga sina egna känslor åt sidan. Min dotters pappa betedde sig hemskt mot mig när jag var gravid , han hade gått tillbaks till sitt ex och var inte med på förlossningen och inte på något av ultraljuden eller någonting .. men jag kommer snart att följa med till häktet där han tyvärr är nu fast jag är mitt uppe i en flytt och har en nyfödd.. för att dottern vill träffa sin pappa och han vill träffa henne. Vi är vänner nu men även om vi inte hade varit det hade jag inte hindrat honom från att träffa dottern. 

Din attityd säger nåt helt annat.
men återigen, är det idag du fått reda på det är det förståeligt. Men en relation med barnet kommer (för
bästa start) börja med att du har tät kontakt med henne och helst att hon är bekväm att ha dig omkring i början.