• Anonym (TS)

    Varför borde elever från anpassad skola få studera på universitetet?

    Hörde senast idag på radion att personer från anpassad skola vill få möjlighet att studera på universitetet. Frågan är väl varför då? 


    Om man har en intellektuell funktionsnedsättning på den nivån att man inte ska klara av vanlig läroplan, vad ska dessa personer göra på universitetet? 


    Universitetet är ju i första hand till för att få fram nya forskare. 

    Jag förstår självklart att dessa personer kan vilja få en yrkesutbildning, men kan inte yrkeshögskola eller folkhögskola vara bättre då. 

  • Svar på tråden Varför borde elever från anpassad skola få studera på universitetet?
  • Anonym (Em)
    Anonym (Uni) skrev 2025-06-09 13:18:22 följande:
    Du tycker alltså att de som gått särgymnasiet INTE ska vara behöriga till universitet? 
    Hur lyckas du dra den slutsatsen? Nej, anpassat gymnasium motsvarar inte vanligt gymnasium utan har egen läroplan. Ja, kan en elev tänkas klara en kurs med rätt stöd så kan jag se värdet av att det finns en möjlighet för personen att göra det och söka i särskild kvot.
  • Anonym (nn)

    Reportaget i radio säger ju inte så mycket men letar man på namnet så finner man att det handlar inte om att "läsa på universitet" utan om att få en examen från universitet.

    Stor skillnad.

    De vill att utbildningar skall anpassas så att de kan bli exempelvis ekonomer eller jurister och få jobb med bra betalt istället för att hamna i daglig verksamhet för 15 kronor timmen eller motsvarande.

    Läsa på universitet kan vara att läsa en A-kurs i historia på kvarts takt, så har man "läst på universitet".

    Men det handlar alltså om att få till en hel examen för att kunna jobba med sin utbildning och nej, jag tror inte att någon vill ha "anpassade" utbildningar just för att dessa personer ska kunna få bli ekonomer eller sjuksköterskor.

    .

  • Anonym (Em)
    Anonym (Uni) skrev 2025-06-09 13:15:28 följande:
    De hindras ju av konsekvenserna av deras funktionsnedsättning de blir inte diskriminerade för saken skull. En person som använder rullstol kan inte bli takläggare och en person utan armar kan inte bli frisör. Någon med intellektuell funktionsnedsättning klarar inte universitetet.
    Det är ett väldigt stelt sätt att uppfatta verkligheten på. Visst kan ett funktionshinder hindra mycket, men det finns också exempel på individer som gör fashinerande saker trots att se saknar både armar och ben.
  • Anonym (F)
    Anonym (nn) skrev 2025-06-09 13:25:05 följande:

    Reportaget i radio säger ju inte så mycket men letar man på namnet så finner man att det handlar inte om att "läsa på universitet" utan om att få en examen från universitet.

    Stor skillnad.

    De vill att utbildningar skall anpassas så att de kan bli exempelvis ekonomer eller jurister och få jobb med bra betalt istället för att hamna i daglig verksamhet för 15 kronor timmen eller motsvarande.

    Läsa på universitet kan vara att läsa en A-kurs i historia på kvarts takt, så har man "läst på universitet".

    Men det handlar alltså om att få till en hel examen för att kunna jobba med sin utbildning och nej, jag tror inte att någon vill ha "anpassade" utbildningar just för att dessa personer ska kunna få bli ekonomer eller sjuksköterskor.

    .


    På samma sätt som körkort, flygcertifikat, svetsa kärnkraftsrör, dra el mm krävs det ett antal delprov och huvudprov för att få plugga på högskola och få en examen,. Av goda anledningar. Dels som bevis på att man verkligen kan och dels som tecken på att man kommer klara utbildningen och prov.

    För högskola är grunden, klarad grundskola, klarat gymnasium och sen klrade högskolekurser. En klarad examen och kurs ska motsvara samma för alla. En civiligenjör har klarat vissa kurser. Det finns ingen möjlighet att bli civilingenjör, eller något annat utan att klara kursrna. På samma sätt som vi inte vill ha piloter som pga någon anpassning slipper landakursen eller bara kan landa havlvbra vill vi inte ha civilingenjörer eller andra högskoleexamina/kursbetyg som är anpassade,. 

    Vi har idag väldigt fina och förmånliga möjligheter att senare i livet kompletera och ta igen saker man missat under unga år.  Vill man läsa på högskola och ta en examnen  är det vägen.

    .
  • Anonym (F)

    Ett alternativ vore att starta ett säruniversitet där de utan behörighet får lösa där man sen kan plugga till särkirurg, särpilot, särkonstruktör, särpianisat osv

    Sen kan vi starta sjukhus, flygbolag mm mm där de kan jobba under sina förutsättningar.

  • Anonym (Ella)
    Anonym (Em) skrev 2025-06-09 13:29:37 följande:
    Det är ett väldigt stelt sätt att uppfatta verkligheten på. Visst kan ett funktionshinder hindra mycket, men det finns också exempel på individer som gör fashinerande saker trots att se saknar både armar och ben.
    Jo visst är det så, men den som saknar armar och ben kan sannolikt inte arbeta med handarbete eller köra buss, exempelvis. Sen kan en person som saknar armar och ben vara intelligent och klara sig väl akademiskt, det är inte omöjligt.

    På samma sätt kan en person som inte klarar gymnasiets matte så bra kanske göra ett toppenbra jobb som till exempel barnskötare, undersköterska, inom restaurang eller lokalvård, som taxichaufför eller liknande arbeten som inte kräver högre matematiska kunskaper. Såna arbeten är livsviktiga och samhället skulle stanna om det inte vore för dem.

    Jag är själv högutbildad men är inget mattegeni (jag har tagit mig genom matte 2a med C i betyg), det är jag väl medveten om. Hade jag varit det hade jag nog sökt in till läkarprogrammet eller till civilingenjör eller geolog, som jag drömde om när jag var yngre. Men jag har däremot goda kunskaper inom språk, biologi, psykologi och kemi, så därför kändes sjuksköterskeutbildningen perfekt för mig.
    Min man är ett riktigt mattegeni däremot, men han har inte riktigt lika lätt för språk (dock är han flerspråkig eftersom han är född i ett annat land och pratar både svenska och engelska flytande).

    En gammal kollega till mig hade en lättare if och två npf-diagnoser. Han gjorde ett kanonjobb som vårdbiträde och hade verkligen en fallenhet för vårdyrket. Däremot hade han väldigt svårt för matte och att läsa och skriva, så han kommer inte kunna läsa vidare. Men vårdbiträden är också viktiga och det är inget fel på att vara det.
  • Anonym (Em)
    Anonym (F) skrev 2025-06-09 13:11:24 följande:
    Det tycker inte jag. Antingen har man behörighet och kan då bli antaganen. Eller så har man inte behörighet och då får man kompletera.

    Det finns massor med anledningar varför man inte är behörig.  En del behjärtansvärda, andra inte. Att ge en grupp frikort tycker jag är fel. 

    Det finns möjlighet att kompleter, man får ta den!

     
    Det är okej att tycka olika.
  • Anonym (Em)
    Anonym (F) skrev 2025-06-09 13:51:02 följande:

    Ett alternativ vore att starta ett säruniversitet där de utan behörighet får lösa där man sen kan plugga till särkirurg, särpilot, särkonstruktör, särpianisat osv

    Sen kan vi starta sjukhus, flygbolag mm mm där de kan jobba under sina förutsättningar.


    Höhö.
  • Anonym (Sigill)
    Anonym (nn) skrev 2025-06-09 13:25:05 följande:

    Reportaget i radio säger ju inte så mycket men letar man på namnet så finner man att det handlar inte om att "läsa på universitet" utan om att få en examen från universitet.

    Stor skillnad.

    De vill att utbildningar skall anpassas så att de kan bli exempelvis ekonomer eller jurister och få jobb med bra betalt istället för att hamna i daglig verksamhet för 15 kronor timmen eller motsvarande.

    Läsa på universitet kan vara att läsa en A-kurs i historia på kvarts takt, så har man "läst på universitet".

    Men det handlar alltså om att få till en hel examen för att kunna jobba med sin utbildning och nej, jag tror inte att någon vill ha "anpassade" utbildningar just för att dessa personer ska kunna få bli ekonomer eller sjuksköterskor.

    .


    Det här börjar bli riktigt konstigt. Man skulle aldrig låta en vanlig 11-åring gå på universitetinte ens på en anpassad kurs. Det är liksom meningslöst, och det är mycket bättre att 11- åringen går ut grundskolan i stället.

    Personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) har en begåvning om motsvarar allra högst en vanlig 11-åring.  De tar inte de sista stegen i den intellektuella utvecklingen. Det högre abstrakta tänkandet. De löser nya problem på i bästa fall en 11-årings nivå (även som vuxna).

    Eftersom de har så svårt att gå i vanlig gryndskola, så läser de i en anpassad skola (tidigare särskolan).
    De kurser de läser är mindre omfattande och lättare.

    De når inte vanlig grundskolekompetens.

    De flesta med IF ligger dessutom lägre än en vanlig 11-årings intellektuella nivå när det gäller att kunna lösa nya uppgifter.

    Hur kan man då anse att universitetet är lämpligt? Lärarna på universitetet har oftast inte ens pedagogisk utbildning. Studenterna kan ha lärarledd undervisning på ibland bara 7 timmar i veckan, på grund av resursbrist.

    Personer med IF har rätt att få utbildning så att de når sin maximala nivå och kan bli så självständiga som det går. Kan i en del fall klara anpassade arbeten på ett bra sätt.

    Är det föräldrarna till barn med IF som driver detta? De borde istället driva rätten till ett anpassat jobb, för de med IF som klarar det.
  • Anonym (Em)
    Anonym (Ella) skrev 2025-06-09 13:52:06 följande:
    Jo visst är det så, men den som saknar armar och ben kan sannolikt inte arbeta med handarbete eller köra buss, exempelvis. Sen kan en person som saknar armar och ben vara intelligent och klara sig väl akademiskt, det är inte omöjligt.

    På samma sätt kan en person som inte klarar gymnasiets matte så bra kanske göra ett toppenbra jobb som till exempel barnskötare, undersköterska, inom restaurang eller lokalvård, som taxichaufför eller liknande arbeten som inte kräver högre matematiska kunskaper. Såna arbeten är livsviktiga och samhället skulle stanna om det inte vore för dem.

    Jag är själv högutbildad men är inget mattegeni (jag har tagit mig genom matte 2a med C i betyg), det är jag väl medveten om. Hade jag varit det hade jag nog sökt in till läkarprogrammet eller till civilingenjör eller geolog, som jag drömde om när jag var yngre. Men jag har däremot goda kunskaper inom språk, biologi, psykologi och kemi, så därför kändes sjuksköterskeutbildningen perfekt för mig.
    Min man är ett riktigt mattegeni däremot, men han har inte riktigt lika lätt för språk (dock är han flerspråkig eftersom han är född i ett annat land och pratar både svenska och engelska flytande).

    En gammal kollega till mig hade en lättare if och två npf-diagnoser. Han gjorde ett kanonjobb som vårdbiträde och hade verkligen en fallenhet för vårdyrket. Däremot hade han väldigt svårt för matte och att läsa och skriva, så han kommer inte kunna läsa vidare. Men vårdbiträden är också viktiga och det är inget fel på att vara det.
    Hittar den inte nu men såg en person som saknade armar som sminkade med hjälp av att hålla redskapen i munnen. En annan lyfte och klädde på sin bebis med ben och fötter. Menar inte att personer med funktionshinder ska sträva efter en väg som kan vara väldigt svår, krokig och kräva mycket hjälpmedel och anpassningar. Men gillar utgångspunkten att mycket kan vara möjligt om en stark vilja finns där.

    Gällande IF (och även andra diagnoser, t ex autism) så tror jag också att det kan bli billigare och bättre med den tekniska utvecklingen. En dator lär enkelt kunna ge visst pedagogiskt stöd mm
Svar på tråden Varför borde elever från anpassad skola få studera på universitetet?