Anonym (Sigill) skrev 2025-06-09 13:59:13 följande:
Det här börjar bli riktigt konstigt. Man skulle aldrig låta en vanlig 11-åring gå på universitetinte ens på en anpassad kurs. Det är liksom meningslöst, och det är mycket bättre att 11- åringen går ut grundskolan i stället.
Personer med IF (intellektuell funktionsnedsättning) har en begåvning om motsvarar allra högst en vanlig 11-åring. De tar inte de sista stegen i den intellektuella utvecklingen. Det högre abstrakta tänkandet. De löser nya problem på i bästa fall en 11-årings nivå (även som vuxna).
Eftersom de har så svårt att gå i vanlig gryndskola, så läser de i en anpassad skola (tidigare särskolan).
De kurser de läser är mindre omfattande och lättare.
De når inte vanlig grundskolekompetens.
De flesta med IF ligger dessutom lägre än en vanlig 11-årings intellektuella nivå när det gäller att kunna lösa nya uppgifter.
Hur kan man då anse att universitetet är lämpligt? Lärarna på universitetet har oftast inte ens pedagogisk utbildning. Studenterna kan ha lärarledd undervisning på ibland bara 7 timmar i veckan, på grund av resursbrist.
Personer med IF har rätt att få utbildning så att de når sin maximala nivå och kan bli så självständiga som det går. Kan i en del fall klara anpassade arbeten på ett bra sätt.
Är det föräldrarna till barn med IF som driver detta? De borde istället driva rätten till ett anpassat jobb, för de med IF som klarar det.
Du avslutar med attundra om det föräldrar som driver detta.
Inte otroligt alls! En flicka som gick i min yngste sons högstadieklass alltså åk 7, 8, 9, var erbjuden plats i särskola, nu kallad anpassad skolgång, men föräldrarna tackade nej. Det var minsann inga fel på deras dotter, hon var blyg och hänmad bara...Ett tag fanns det visst assistent men han försvann Föräldrarna skämdes uppenbarligen otroligt över sin dotters bristande kognitiva förmåga.
Vad jag förstod gjorde hon ingenting på lektionerna, satt bara av tiden. Men alla hemuppgifter var fint gjorda, rättstavade , innehållsrika och ordentligt utskrivna. Föräldrarna (pappan) förstås. Hon lär inte ha svarat på en enda fråga på de nationella proven enligt sonen och det måste ha varit en drös F i hennes betygfrån nian, Hon blev ju inte gymnasiebehörig. I lokalpressen berättades om ett föräldrapar som hotat och även misshandlat en biträdande rektor för att barnet deras inte fått adekvat hjälp under tre år. Jag vet inte förstås, men det det är nog en viss flickas föräldrar som var i farten. De skulle nog kunna tänka sig att driva frågan om universitetsutbildning för intellektuellt handikappade så slapp de skämmas för sin avkomma.
