Bf Mars 2026 🌸

 

Hej!

Vad roligt, jag måste nog säga att jag hade börjat förlora hoppet och började tänka hur framtiden skulle se ut utan barn, men nu verkar allt mer hoppfullt. Jag ska även börja på progesteron nu till v 16 så håller tumånarna för att det går hela vägen denna gång. 🥰

Lycka till, spännande att följa alla i tråden, men också ledsamt att se att dom som får tråkiga besked. Vet hur  det känns, och hur jobbigt det är 😓

Vi har precis gjort ett VUL och allt såg bra ut. Daterades till 9+3, vi trodde 9+0 ☺️♥️ Så himla lättad att det fanns någon där.

Så skönt att höra! 💕🙏

Joinar tråden här, vi har BF 9e mars och första barnet. 

Tycker allt känns lite overkligt och känner mig i dagsläget lite likgiltig inför allt det här (känns tabu att säga så) trots att det var halvplanerat, lite ?händer det så händer det? så jag hoppas att er glädje och pepp för era graviditeter smittar av sig lite på mig och att man kanske efter KUB kommer kunna ta till sig allt så att det känns lite mer verkligt då 😊 

Grattas till första barnet! Vill bara bekräfta att dina känslor/tankar är väldigt vanliga, jag hade de också i min första trots att vi försökt i nästan 1 år. Tankar som: vad har vi gjort, orkar vi det här, hur kommer livet se ut, ska jag inte längre bara ha mig själv att se efter nu? Men med växande mage, ultraljud, små pratstunder om namn och att köpa första bodyn etc så växte en förväntan och självklarhet stark. Det kommer att bli magiskt, men ibland får det växa fram över tid. Ja hade samma tankar som nyförlöst sen haha, men de delade samtidigt plats med så mycket annat. Mycket kan vara sant samtidigt ❤️ 

välkommen till gänget 🥰

Så skönt! 😍 Förstår känslan, jag var lite i chock för vågade inte hoppas på positiva besked 🥰

Tack så mycket för peppen, det underlättar att höra om att fler gått i samma tankar och även att man kanske ska vara beredd på att samma känsla kan komma efter förlossning 🥰

Någon annan som är nervös/var nervös för att berätta för jobbet om graviditeten? Eller bara har peppande ord till mig? 🙈
Jag tänkte väldigt mycket på hur jobbet skulle reagera innan och när vi började försöka men det har lagt sig lite. Tog till och med psykologhjälp för dels dessa tankar. Började i maj förra året så kanske inte jobbat jättelänge och blir rädd att de tycker jag ?sviker?. Jag kommer också få gå en ledarskapsutbildning i höst och det kändes nästan fel att ta den platsen innan jag blev gravid, nu känns det som att någon annan borde ta den.

Om allt ser bra ut på KUB nästa vecka är tanken att berätta för familj/vänner helgen efter och sedan jobbet. Är nervös för jobbets reaktioner🥹❤️

Samma här! Men kommer vänta så länge som möjligt med att berätta på jobbet ❤️🥰 Har inte heller jobbat så länge på nuvarande jobb, men till chefen kommer jag säga att vi inte tagit detta förgivet pga av våra missfall och att det nu blev våran chans 😀

Vilken vecka är du nu igen?
Jag går in i vecka 13 imorgon och vi gjorde ultraljud i för snart två veckor sedan som såg bra ut. Vi har TUL nästa vecka. Väntar fortfarande på svar för NIPT och bör få svar imorgon eller på lördag. Min man vill berätta för päronen i helgen då vi ses då, men jag hade nog egentligen velat vänta till ett till ultraljud. Vet inte om jag vågar berätta än. 

Berättade för min kvinnliga kollega i vecka 5, sen rullade det på att berätta för resten (inte så  många anställda) för har ett rätt fysiskt jobb och dem vet att vi försöker eftersom dem vet om mitt X i vintras. Orkar inte hitta på massa ursäkter för alla läkarbesök och blodprover som jag hade i början 😅 Så skönt! Samt att dem har redan planerat för att jag ska bli gravid, för sen när jag kommer tillbaka kanske en kollega har pensionerat sig och då ska jag få hans tjänst 😁 

Men förstår nervositeten för er andra 😅 

 

Kommer säkert bli positiva reaktioner 🥰♥️