Distansförhållande

Nja, det kan fungerar, men jag hade inte haft några förhoppningar. Och hade absolut inte velat att han ska sova över första gången. Tänk om det inte klickar mellan er. 

Finns det möjlighet att ni någon gång i framtiden flyttar ihop eller är ni båda låsta pga barn, familj, jobb, tradition där ni bor?

Om ni inte kan flytta lägg ner. Det kommer bara bli ett helgnöje ett tag till någon av er tröttnar

Jodå kan fungera. Tänk på alla etablerade par där den ene jobbar långt hemifrån. Riksdagspolitiker, eu-byråkrater, div byggjobbare, rese säljare/montörer, folk på båtar osv.. 

Lite som särbos, ni har kul och allt det roliga tillsammans, men håller den grå vardagen för er själva. Kan funka rätt länge. Trivs ni så kanske ni flyttar ihop nån gång i framtiden. Men det beror ju lite på jobbsituationer, ledig tid, övrig familj osv..

Ja det nog finns en möjlighet att vi i framtiden flyttar ihop om han väljer att flytta tillbaka till Uppland. Nej ingen av oss har barn. Han flyttade ner till Småland för att han fick erbjudande om att bli chef på en restaurang. Han har sina vänner och sin familj i Uppland.

Ok nä annars får jag be han sova hos sina föräldrar det blir långt för att han att resa om han tar tåg hit ca 4 timmar sen vi träffas några timmar och sen att han åker hem igen i 4 timmar men vi kanske träffas en stund så kan han sova hos sina föräldrar.

Kan du leva med att det blir några enstaka helger och sex för att sen rinna ut i sanden? Om inte, stanna hemma.

Ni kan säkert ses och ha det jättebra och trevligt men risken är stor att avstånd gör det för besvärligt och det tar slut. 

Känner du att det är en hanterabar risk så åk!

Han har ju sin familj i smsamma stad, låt honom sova över där första helgen!

Du vet ju inte om ni klickar! Det kan vara han eller du eller ni båda, som inte känner för att fortsätta!

Blir jobbigt då om det är planerat att han ska sova över och det inte fungerar. Gå en promenad så slipper ni ta det stela i början på lokal och sedan går ni till något trevligt ställe. 

Klickar man på riktigt hittar man sätt att på lång sikt bo ihop. Men visst är det jobbigt att ha långt till den man gillar!

Det stavas planering. Nu har ju han sin familj i närheten så första gångerna kanske han kan sova där. Annars hade alternativet varit hotell anser jag. 

Nu har jag "bara" en dryg timme mellan mig och kärleken men olika städer. Vi har båda barn, han siva varannan vecka, mina är hos sin pappa varannan helg (hans val att flytta så pass att varannan vecka inte fungerar). Vi ses minst en gång i månaden men ibland blir det längre emellan. Vi chattar varje dag, säger god morgon och god natt, uppdaterar varandra om hur dagen varit, roliga saker och när dagen är piss pga strul med barn eller annat skit. Ibland blir det telefon och vips har det gått typ 2 timmar. 

Att flytta ihop innan barnen gått ut gymnasiet finns inte på kartan så det dröjer typ 10 år. Sedan tror jag aldrig att vi kommer att bli sambos på heltid då båda behöver tid för oss själva ibland. Plus att han bor i villa och jag bor i lägenhet i en kranskommun till Stockholm med bra kommunikationer in till stan. 

Håller med.