Bf - Maj 2o26 👣💜

Med första barnet hade jag lustgas och epidural. När jag kom in till förlossningen öppnade jag mig så himla snabbt så hann inte få epiduralen förrän jag var 9cm öppen men den bedövade otroligt bra! Saktade ner förloppet absolut, hade nog fött inom en timme utan den men pga den tog det 3h att öppna mig sista cm. MEN eftersom värkarna var så sjukt intensiva innan dess så var det bara skönt att få en paus.

Håller med att lustgasen trubbar av, jag var helt groggy och minns helt ärligt inte allt under den timmen jag öppnade mig som mest. Men å andra sidan hade jag nog inte klarat det utan lustgasen. 

Vi får se hur det blir nästa gång! Går det lika snabbt - eller snabbare - i den aktiva fasen så hinner jag kanske inte med epidural😅

Haft inskrivningssamtal idag så nu känns det liksom lite mer "på riktigt" :) 
Mina symtom har även kommit tillbaka litegrann, i förrgår var jag riktigt illamående igen. Verkar som att det är sämst för mig på kvällen när jag är som tröttast. Tröttheten är på en ny nivå denna gång också, kan inte minnas att jag var såhär trött med första barnet? Men å andra sidan hade jag all tid i världen att vila när jag inte jobbade vilket knappt finns någon chans till nu med en tvååring. Min sambo är verkligen otroligt stöttande och får dra ett tungt lass nu när jag är som tröttast. Väldigt glad för honom! 

En ny oro för denna graviditet är min övervikt (eller, obesitas till och med..) som är kvar från förra graviditeten. Väger 85kg till mina 165cm. Innebär ju såklart fler risker.. ska göra mitt yttersta att begränsa viktuppgång den här gången. Men behöver tex göra en glukosbelastning lite senare.
Någon mer här som kämpar med vikten?

Hur går det för er andra?

Vecka 8 + 1 idag.

Känner igen mig i symptom som kommer och går. Jag hade "spökperioder" när jag väntade dottern ibland och allt gick ju bra <3 Mitt illamående, eller vad jag ska kalla det, kommer och går nu också. Men känner mer avsmak för viss mat ibland snarare än att jag mår illa.

Jag hade mitt inskrivningsbesök förra veckan. Någon vecka innan det började jag känna mig sjukt trött. Trodde först det var i samband med förkylning men tröttheten fortsatte även efter förkylningssymptomen försvann. Orkade knappt någonting och kände för att sova hela tiden. Vid inskrivningsbesöket visade blodprov på järnbrist, trodde inte det var så vanligt så tidigt i graviditeten.

Tröttheten bättre nu men magen blir ju som den blir av järntabletterna :)

Det som gjort mig lite orolig är att mitt urinprov visade på vita blodkroppar i urinet. Det skickades på odling men verkar inte vara uvi. Hoppas på att jag inte går runt med något som kan påverka negativt. Känner mig ibland öm runt blåsan men det svider inte när jag kissar.

Jag har pratat med mitt jobb och tack och lov fått ordning på min stressiga situation, utan att nämna något om graviditet. Känns så skönt att slippa vakna med ångest och hjärtklappning på nätterna.

Har valt att boka in KUB denna gång, till november, men känner mig samtidigt fortfarande lite tveksam. Tycker det känns lite läskigt att få den där siffran, men tror ändå jag kommer att genomföra det.

Lägger till mig på denna också, hoppas jag kopierat rätt 😁

 3/5 - Skipper 12

3/5 - Solsol96

Är det någon som fött prematurt men gått full tid i senare graviditet? Och fick ni reda på orsaken till den för tidiga födseln?
Vår dotter föddes 5 veckor för tidigt pga kort livmodertapp ( koniserad x2) och polyhydramnios. Orolig att det ska ske igen  

 

har också problem med min vikt, och alltid haft.! gått upp och ner hela livet och det sista åren har jag blivit överviktig, eller ja obesitas här med. Hur bemöttes du idag på inskrivningen? jag är orolig att bli dömd pga det, är 177 och inte vägt mig på kanske 15 år pga tidigare ätstörd, Men vet att det är höga siffror så blir stressad för det. Men det är ju många överviktiga som är gravida och går bra för de allra flesta vad jag läst mig till iallafall. 

Ja det är verkligen en stress... 
Här fick man fylla i en hälsodeklaration innan besöket så då skrev jag in där att vikten var en stor stressfaktor för mig och att jag vet om vilka risker det medför. Att jag såklart vill göra de undersökningar som behövs men inte vill dömas för min vikt och att jag är motiverad att jobba med begränsad viktuppgång under graviditeten.

Så när jag kom till besöket hade bm redan läst allt det där och sa inte så mkt mer än att ja, vikten medför risker men att det verkar som att jag är påläst och motiverad. 

Hon var väldigt förstående och jättetrevlig så det kändes ändå ganska bra! 

Så den enda skillnaden för mig (så länge allt går bra) är att man rekommenderas göra en glukosbelastning i v 20-nånting och annars att försöka begränsa viktuppgången. Man får remiss till dietist också om man vill.

Nu närmar jag mig 7+0. Min pessimism blir alltmer dämpad vilket är otroligt läskigt. För varje vecka som passerar utan tecken på mf blir man ju alltmer försiktig optimistisk. Jag gick in med inställningen att inte bli det minsta fäst vid graviditeten innan jag sett att allt är okej vid nipt, men man fäster ju sig mer och mer ju längre tiden går. Oavsett man vill eller inte.

Bokat ett viabilitetsultraljud till 8+3, överväger att flytta fram det en vecka men får se hur jag känner när det närmar sig. Såg ju normalt ut så dags med min septemberbebis, men avstannade någon dag därpå. Men, jag ska försöka inte få fullbordad panik. Bara för att det hänt förr måste det ju inte ske nu. Denna graviditeten är inget likt mitt ma. Mår verkligen skit med illamående huvudvärk och brutal trötthet. Borde vara bra tecken! Mådde dock brutalt dåligt när jag fick själva missfallet i v12, inte mått så illa någon gång om jag inte vart magsjuk. Tydligen inte ovanligt att må skit under ett pågående mf då kroppen får en chock. Svårt att veta hur man ska känna och tänka men hittills påminner denna graviditeten mest om graviditeten 2016-2017 som ju faktiskt gav mig en högst levande majbebis som nu är 8. ❤️

Hej allihopa !

Jag har läst igenom tråden, men inte ens orkat skriva en enda rad pga måendet som graviditeten medför.

Så roligt att se ultraljudet nu delat med er av! 🥰

Jag är nu i vecka 10+4 och har varit och tagit prover inför KUB bl a. Jag har inbokat KUB den 24/10.

Jag mår SKIT!! Mår illa som ett svin 24/7 och kräks varje dag. Hungrig och törstig, försöker äta men får ofta inte behålla det. 

Jag har just nu postafen men behöver verkligen be om någon kraftigare medicin. Jag har gått igenom hyperemesis gravidarum med alla mina tre barn och slapp inte undan denna gång heller, hade räknat med det dock..

Är även otroligt trött, och energilös. En bedövande trötthet och rör jag mig kräks jag lättare.. så är mestadels sängliggandes. 

Hoppas att allt är bra med lillen där inne i magen, återstår att se om ett par veckor 🌸❤️

Trevlig helg på er allihopa 💚

Jag uppdaterar bf-listan igen då mitt namn stod lite högt upp och saknade siffra 😁

3/5 - Skipper123
3/5 - Solsol96
5/5 - Humlan 
7/5 - haringenfantasinuheller

Vet inte varför det blir sådana hopp (mellanrum) i listan?