• Mammatill2tjejer

    Barnaga

    Jag satt med några vänner och vänners bekanta och fikade för några dagar sedan.
    Vi började diskutera det faktum att barnaga är tillåtet i 170 länder och att Sweichz (väldigt osäker på stavningen där) nyligen infört barnaga igen.
    En kvinna i sällskapet (hon kommer ursprungligen från USA) säger då att hon tycker att barnaga bör införas i Sverige också. Diskussionen blev minst sagt livlig och våra åsikter gick vida isär.

    Nu är jag lite nyfiken på hur åsikterna kring detta egentligen ser ut, och därför startar jag den här tråden.

    Personligen är jag helt emot att barnaga införs.

    Men hur ser era åsikter ut? Bör barnaga införas i Sverige? Med barnaga menar jag det som den svenska lagen anser vara barnaga.

    Motivera gärna era svar.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-07 09:17
    Jag märker att en del förtydliganden är på sin plats.
    1. Jag skrev "Bör barnaga införas i sverige". Det är nog fel uttryck. Vad jag menar är naturligtvis "Bör barnaga tillåtas i sverige".

    2. Att ta tag i sitt barn/utföra annan handling i syfte att hindra barnet från att skada sig (ex. springa ut i gatan framför en bil) är INTE att aga. Det har jag i och för sig inte sett att någon tycker heller, men vissa verkar låsa sig fast vid det ändå...

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-10-12 11:37
    För att klarlägga lite mer om vad svenska lagen säger om aga så tar jag mig friheten att kopiera inlägg 233 i tråden:

    "Det var 1979 som Sverige blev först i världen med att förbjuda barnaga. Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som lyder:
    ?Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling?.

    Förbudet mot barnaga i föräldrabalken gör brottsbalkens regler tydligare eftersom misshandel av barn förr i tiden var tillåtet om det skedde i uppfostringssyfte. Det var därför nödvändigt att i föräldrabalken tydliggöra att det nu är förbjudet.

    I förarbetena till föräldrabalken sägs det vad som ska gälla. Med kroppslig bestraffning menas främst en handling som innebär att barnet skadas fysiskt eller känner smärta. Det gäller även om det är ett lindrigt slag eller en hastigt övergående smärta. Förarbetena till lagen är tydliga och innebär att våld inte får användas i bestraffnings- eller uppfostringssyfte.

    Fysisk misshandel är alltid förbjuden. En vuxen får däremot till exempel lyfta eller rycka undan barnet för att hindra det från att göra sig illa eller skada andra."

    www.bo.se (min fetstilsmarkering)

    Föräldrabalken 6 kap 1§:
    Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
    Lag (1983:47) (min fetstilsmarkering)

  • Svar på tråden Barnaga
  • Insatt

    Det jag tycker är intressant angående barnaga är att den oftast startar när barnet är litet och upphör när barnet är stort nog att försvara sig (iallafall av vad man sett i undersökningar från länder där det är ok att käfta på sina barn)! Detta kan ju knappast bero på att tonåringar är så himla snälla, goa och lydiga hela tiden! Det är iallafall inte mitt minne av uppväxten både angående migsjälv och syskonen.
    Även om jag förstår att tålamodet ibland kan ta slut så tycker jag att det är fel att slå någon som är mindre än en själv. Jag frågar mig även... ifall maken/makan gör fel, slår de som är för aga även denne då?

  • Maggis
    emmerzon skrev 2009-10-09 21:32:03 följande:
    sista gången... Såhär gick det till!!!Hon lekte, jag sa till, hon fortsatte, jag flyttade, hon gick dit osv... Tillslut när hon bara skrattade så fort jag tog henne därifrån och hon bara tyckte det var en rolig lek "knäppte" jag henne löst på fingrarna sammtidigt som jag sa nejnej!Kan jag förklara tydligare?
    Men det är inget svar på min fråga. Det är bara din redogörelse för hur det gick till. Jag vill fortfarande veta vad du tror fångade hennes uppmärksamhet just för att du knäppte henne. Om det nu inte gjorde ont eller var en kränkande handling så måste det ju varit något annat? Eftersom hon inte brydde sig om dig innan.

    Och jag vidhåller fortfarande att du hade kunnat göra annorlunda och att du inte ångrar det skedda ett dugg.
    //Maggis
  • emmerzon
    Maggis skrev 2009-10-10 11:33:27 följande:
    Men det är inget svar på min fråga. Det är bara din redogörelse för hur det gick till. Jag vill fortfarande veta vad du tror fångade hennes uppmärksamhet just för att du knäppte henne. Om det nu inte gjorde ont eller var en kränkande handling så måste det ju varit något annat? Eftersom hon inte brydde sig om dig innan.Och jag vidhåller fortfarande att du hade kunnat göra annorlunda och att du inte ångrar det skedda ett dugg.
    Jag "knäppte" sammtidigt som jag använde min "starka arga" röst.
    Hon brydde sig men ansåg det vara en lek.
    Du kan vidhålla att jag inte ångrar mig, jag vidhåller motsatsen och skiter fullständigt i vad du tror! Jag vet vad jag tror och vet. Det är det som räknas.
  • Maggis
    emmerzon skrev 2009-10-10 20:43:23 följande:
    Jag "knäppte" sammtidigt som jag använde min "starka arga" röst. Hon brydde sig men ansåg det vara en lek.Du kan vidhålla att jag inte ångrar mig, jag vidhåller motsatsen och skiter fullständigt i vad du tror! Jag vet vad jag tror och vet. Det är det som räknas.
    Ja, men då så.
    Då kan du ju sluta försvara dig om du skiter fullständigt i vad jag tror. Jag baserar bara mina funderingar på det du själv skrivit, så...
    //Maggis
  • emmerzon
    Veladis skrev 2009-10-10 09:36:59 följande:
    Man behöver inte försvara ett agerande bara för att det redan har skett och inte kan göras ogjort? Tvärtom. Känner man att det inte var rätt, kan man ångra sig istället. Eller ska vi börja legitimera allting i historien bara för att vi inte kan ända på det?Nej, jag tycker inte att jag är mer värd än dig. Jag tycker atta alla människor ä lika värda, inkusive barn förstås. Man knäpper itne på någon, varken barn, äkta man, grannen chefen eller sin dementa mormor, även om de bär sig illa/farligt åt. Det finns alltid andra respektfulla och effektiva sätt. Det är det jag försöker poängtera min min envishet. Inte att du inte älskar ditt barn, för det gör du förhoppningsvis.Och din poäng med lös knäpp faller fortfarande med handlingens effektivitet. För att en knäppning ska vara så effektiv som du verkar framhålla - måste den vara tillräckligt hård för att kännas ordentligt. Det är DET du verkar blunda för. Ditt resonemang faller på sin egen logik.Och ja, jag är också envis.
    Jo, jag behöver försvara det eftersom min filosofi går ut på att jag kan ångra något så otroligt mycket, må dåligt över det men inte kunna göra något åt det som skett. Jag har aldrig hävdat att jag ska göra det igen. Jag säger absolut intve att vi ska legitimera allt, men det är så min livsfilosofi ser ut. Och den kan ingen ändra på! Den har jag fått efter år av dåligt mående.
    Alla människor är lika värda, alla är av kött och blod. så tro inte att jag anser att mitt barn är mindre värt i mina ögon för att jag har knäppt henne på fingrarna.
    Och än en gång, "knäppen" var lös. Det var kombinationen av min starka/arga röst tillsammans med den som gjorde att hon hajjade till och förstod att det inte var en lek. Mitt resonemang håller för mig, det är viktigaste.
    Och nej, jag anser intve att barnaga bör införas i Sverige.
  • stresss

    Jag svarade absolut nej.
    Det är jätteviktigt att även barn är lika inför lagen, och att det inte är tillåtet att göra något mot ett barn som man inte skulle göra mot en vuxen.
    Samtidigt kan jag bli ganska trött på att man låser sig fast vid principer, som med allt annat. Det finns en mängd situationer då man kan tänkas ta hårdare i en person (vuxen eller barn) utan att någon behöver bli kränkt eller att det kan likställas med misshandel. Detta kan även gälla barn!

    Så lite respekt och tolerans för att människor är olika i sitt sätt att vara mot varandra, att reagera, att skämta är på sin plats. Om jag knuffar bort min kompis hand från godiskålen och säger nu får du lämna lite till Stina, skulle inte kompisen kunna göra någon som helst koppling till våld eller misshandel, och ingenting man tycker att man behöver lagstifta om, men om samma sak händer ett barn så är det säkert någon som tycker att det är barnaga och ojjar sig.
    Det är lite tröttsamt, både på familjeliv och i riktiga världen.

  • Mammatill2tjejer

    Nu har jag varit borta från tråden i några dagar. Har haft det lite jäktigt och inte riktigt hunnit med.

    Det har kommit många intressanta inlägg sedan jag var här sist.


    Än så länge är vi flest som är emot barnaga. Men det är ändå sorgligt och, i mina ögon, oerhört skrämmande att det ändå är hela 7,28% (34 pers) som är FÖR att tillåta barnaga!


    Alla gör vi fel. Jag tror inte för ett ögonblick att det finns felfria, perfekta föräldrar. Hävdar man att man är en felfri förälder så hävdar jag faktiskt att man ljuger.


    Själv är jag långt ifrån felfri. Herregud, om jag skulle räkna upp alla misstag jag gjort i mitt föräldraskap...
    Och jag vet att jag kommer att göra fler. Det där med tomma hot t ex. Jag vet att jag gör så ibland. Jag ångrar mig, vet att det är fel och försöker att inte göra om det, utan hitta andra och bättre lösningar.

    Det viktiga är ju att man inser att det ÄR FEL, och att man försöker att inte göra det igen.

    Det skulle aldrig fall mig in att sitta här och försöka försvara mitt handlande, eftersom jag vet själv att det är fel. Det går alltså inte att försvara. Förklara, javisst. Men aldrig försvara.

  • Brunello

    Gud NEJ! Aga fungerar ju inte ens så varför tillåta det? Eller använda det?

    Vi lever i ett civiliserat land och vi har civiliserade lagar, vi är respektfulla mot varandra, mot djur och mot natur

    Att andra länder inte har nått så långt som oss föranleder ju inte att vi ska sänka oss till deras nivå

  • Höstbebis2007
    Mammatill2tjejer skrev 2009-10-12 12:13:27 följande:
    Nu har jag varit borta från tråden i några dagar. Har haft det lite jäktigt och inte riktigt hunnit med.Det har kommit många intressanta inlägg sedan jag var här sist.
    Än så länge är vi flest som är emot barnaga. Men det är ändå sorgligt och, i mina ögon, oerhört skrämmande att det ändå är hela 7,28% (34 pers) som är FÖR att tillåta barnaga!
    Alla gör vi fel. Jag tror inte för ett ögonblick att det finns felfria, perfekta föräldrar. Hävdar man att man är en felfri förälder så hävdar jag faktiskt att man ljuger.
    Själv är jag långt ifrån felfri. Herregud, om jag skulle räkna upp alla misstag jag gjort i mitt föräldraskap... Och jag vet att jag kommer att göra fler. Det där med tomma hot t ex. Jag vet att jag gör så ibland. Jag ångrar mig, vet att det är fel och försöker att inte göra om det, utan hitta andra och bättre lösningar.Det viktiga är ju att man inser att det ÄR FEL, och att man försöker att inte göra det igen.Det skulle aldrig fall mig in att sitta här och försöka försvara mitt handlande, eftersom jag vet själv att det är fel. Det går alltså inte att försvara. Förklara, javisst. Men aldrig försvara.
    ja det är ju det som räknas att man inser att det är fel. Gör man inte det då är det en annan sak.
    som du sa alla föräldrar är inte perfekta, o konstigt vore det väll om det fanns någon som var helt perfekt. men tror inte det existerar på denna jord.
    förklara har man gjort hur många gånger som helst men ändå förstår ni inte så jag lägger ner det här faktiskt. jag kan inte göra mer än att förklara o säga att man ångrar sej, thats it...
  • Maggis
    Mammatill2tjejer skrev 2009-10-12 12:13:27 följande:
    Nu har jag varit borta från tråden i några dagar. Har haft det lite jäktigt och inte riktigt hunnit med.Det har kommit många intressanta inlägg sedan jag var här sist. Än så länge är vi flest som är emot barnaga. Men det är ändå sorgligt och, i mina ögon, oerhört skrämmande att det ändå är hela 7,28% (34 pers) som är FÖR att tillåta barnaga! Alla gör vi fel. Jag tror inte för ett ögonblick att det finns felfria, perfekta föräldrar. Hävdar man att man är en felfri förälder så hävdar jag faktiskt att man ljuger. Själv är jag långt ifrån felfri. Herregud, om jag skulle räkna upp alla misstag jag gjort i mitt föräldraskap... Och jag vet att jag kommer att göra fler. Det där med tomma hot t ex. Jag vet att jag gör så ibland. Jag ångrar mig, vet att det är fel och försöker att inte göra om det, utan hitta andra och bättre lösningar.Det viktiga är ju att man inser att det ÄR FEL, och att man försöker att inte göra det igen.Det skulle aldrig fall mig in att sitta här och försöka försvara mitt handlande, eftersom jag vet själv att det är fel. Det går alltså inte att försvara. Förklara, javisst. Men aldrig försvara.
    Nej, felfri är ingen. Jag har också saker jag jobbat och jobbar med.Men jag håller med dig i detta att det inte går att försvara. Har man gjort fel så har man och förhoppningsvis ångrar man sig och gör annorlunda framöver.
    //Maggis
  • Mammatill2tjejer
    Höstbebis2007 skrev 2009-10-12 20:46:06 följande:
    ja det är ju det som räknas att man inser att det är fel. Gör man inte det då är det en annan sak.som du sa alla föräldrar är inte perfekta, o konstigt vore det väll om det fanns någon som var helt perfekt. men tror inte det existerar på denna jord.förklara har man gjort hur många gånger som helst men ändå förstår ni inte så jag lägger ner det här faktiskt. jag kan inte göra mer än att förklara o säga att man ångrar sej, thats it...
    Jag har aldrig anklagat dig på någon sätt i mitt inlägg. Om du uppfattar det på det viset så ber jag om ursäkt .

    Inlägget var faktiskt inte riktat till dig alls.
  • Mammatill2tjejer
    Maggis skrev 2009-10-13 07:33:18 följande:
    Nej, felfri är ingen. Jag har också saker jag jobbat och jobbar med.Men jag håller med dig i detta att det inte går att försvara. Har man gjort fel så har man och förhoppningsvis ångrar man sig och gör annorlunda framöver.
    Ja, precis. Man måste inse att ett sådant beteende är destruktivt och enbart skadar det förhållande man har till sitt barn.
    Inser man det så tror jag faktiskt att man kan ändra sig.
  • KjellRoger

    Med tanke på hur respektlösa många ungar är mot andra barn och mot vuxna tycker jag att man kunde tillåta lättare aga. Idag skriker barn misshandel så fort man tar dem lite i örat. Lärarna i skolan har ingen auktoritet längre då de inte får tillrättavisa eleverna. Vi har fått en stadig ökning av s.k. curlingföräldrar som fråntar barnen ansvaret för sina handlingar och dessutom försvarar orätt beteende hos sina barn. Vi har ett rättsväsende som daltar med kriminella ungdomar och bjuder dem på semesterresor och låter dem vara med i dokusåpor på TV osv. Det är alltid mest synd om barnen. Barnen gör som de gör för att de mår dåligt, och att aga dem skulle bara öka risken att de blir kriminella som vuxna, anser s.k. beteendevetare och allehanda pedagoger och psykologer. Bullshit säger jag. Titta på den äldre generationen som är uppväxta med både aga i hemmet och i skolan. Dem blev det folk av. De lärde sig vad som är rätt och fel. De är trevliga, välartade och visar respekt för sina medmänniskor.

    Fortsätter daltet med unga kommer det bara leda till än mer respektlöshet och ökad brottslighet. Men det begriper inte yngre föräldrar idag. De kanske vaknar upp den dag konsekvenserna av daltet blir alltför uppenbara och ofrånkomliga.

  • Anatha
    KjellRoger skrev 2009-11-13 09:25:46 följande:
    Med tanke på hur respektlösa många ungar är mot andra barn och mot vuxna tycker jag att man kunde tillåta lättare aga.
    Du akn uppnå allt detta utan att behöva ta till fysiska bestraffningsmetoder. Det räcker med tydliga regler och att barnet får ta konsekvenser av sitt handladne. Att lärare har för lite aktoritet beror inte på att de inte får slå barnen utan att samtliga metoder de har för bestraffning eller disciplin är borta. De får ju inte frånta barn tex mobiltelefoner som de stör med, be den tillfälligt lämna klassrummet eller ge kvarsittning.

    Självklart ska barn uppfostras och det ska råda disciplin i klassrummen men man behöver inte slå någon för att uppnå detta.
  • Mammatill2tjejer
    KjellRoger skrev 2009-11-13 09:25:46 följande:
    Med tanke på hur respektlösa många ungar är mot andra barn och mot vuxna tycker jag att man kunde tillåta lättare aga. Idag skriker barn misshandel så fort man tar dem lite i örat. Lärarna i skolan har ingen auktoritet längre då de inte får tillrättavisa eleverna. Vi har fått en stadig ökning av s.k. curlingföräldrar som fråntar barnen ansvaret för sina handlingar och dessutom försvarar orätt beteende hos sina barn. Vi har ett rättsväsende som daltar med kriminella ungdomar och bjuder dem på semesterresor och låter dem vara med i dokusåpor på TV osv. Det är alltid mest synd om barnen. Barnen gör som de gör för att de mår dåligt, och att aga dem skulle bara öka risken att de blir kriminella som vuxna, anser s.k. beteendevetare och allehanda pedagoger och psykologer. Bullshit säger jag. Titta på den äldre generationen som är uppväxta med både aga i hemmet och i skolan. Dem blev det folk av. De lärde sig vad som är rätt och fel. De är trevliga, välartade och visar respekt för sina medmänniskor. Fortsätter daltet med unga kommer det bara leda till än mer respektlöshet och ökad brottslighet. Men det begriper inte yngre föräldrar idag. De kanske vaknar upp den dag konsekvenserna av daltet blir alltför uppenbara och ofrånkomliga.

    Men vad lär sig barnen av att vi slår dem? På vilket vis är det till nytta? Kan du ge mig ett rent konkret exempel.

    Och kom nu inte med en massa svammel om att "då lär de sig att det de gör får konsekvenser". För i så fall är det en hel del vuxna som också skulle "må bra av ett kok stryk". Men skillnaden är ju att om man slår en vuxen så kallas det misshandel och det är straffbart.

    Du får gärna berätta för mig vad du tycker att skillnaden är där.
  • Zephir
    KjellRoger skrev 2009-11-13 09:25:46 följande:
    Med tanke på hur respektlösa många ungar är mot andra barn och mot vuxna tycker jag att man kunde tillåta lättare aga. Idag skriker barn misshandel så fort man tar dem lite i örat. Lärarna i skolan har ingen auktoritet längre då de inte får tillrättavisa eleverna. Vi har fått en stadig ökning av s.k. curlingföräldrar som fråntar barnen ansvaret för sina handlingar och dessutom försvarar orätt beteende hos sina barn. Vi har ett rättsväsende som daltar med kriminella ungdomar och bjuder dem på semesterresor och låter dem vara med i dokusåpor på TV osv. Det är alltid mest synd om barnen. Barnen gör som de gör för att de mår dåligt, och att aga dem skulle bara öka risken att de blir kriminella som vuxna, anser s.k. beteendevetare och allehanda pedagoger och psykologer. Bullshit säger jag. Titta på den äldre generationen som är uppväxta med både aga i hemmet och i skolan. Dem blev det folk av. De lärde sig vad som är rätt och fel. De är trevliga, välartade och visar respekt för sina medmänniskor. Fortsätter daltet med unga kommer det bara leda till än mer respektlöshet och ökad brottslighet. Men det begriper inte yngre föräldrar idag. De kanske vaknar upp den dag konsekvenserna av daltet blir alltför uppenbara och ofrånkomliga.
    Låt mig se ifall jag har förstått dig rätt. Du menar att alla som inte har vuxit upp med agning varken i skola eller hemmet, inte kan skilja på vad som är rätt och fel, inte är trevliga,inte är välartade (här skulle en definition passa, men vi kan strunta i det så länge) och visar ingen respekt för sina medmänniskor?
  • Mammatill2tjejer
    KjellRoger skrev 2009-11-13 09:25:46 följande:
    Med tanke på hur respektlösa många ungar är mot andra barn och mot vuxna tycker jag att man kunde tillåta lättare aga.
    Om man respekterar barnet så får man respekt tillbaka.
Svar på tråden Barnaga