• Serla

    Hyperemesis

    Ni andra med hyperemesis, när släppte det för er? Eller iaf blev bättre...

    Jag är i v 20 nu och tar medicin mot illamående tre gånger per dygn fortfarande, Varit inlagd på sjukhus för dropp flera gånger och bara ligger hela dagarna, har ingen ork alls! Kräks och mår fruktansvärt hela tiden. Håller på att bryta ihop snart!!! Jag klarar inte att må så här i fem månader till!!!

    Tips på vad man kan göra själv?
     Hur står man ut?   

  • Svar på tråden Hyperemesis
  • Alina86

    Jag är i vecka 15 och helt sängliggande med svår hyperemesis. Har legat inne på sjukhus över en månad totalt. 
    Vet inte hur man ska få tiden att gå :( känns som att man går under...

  • Stina1982

    Grattis till er som fått bebisar! Och Kämpa på ni som fortfarande mår illa! Ni är så duktiga och kommer klara detta! Jag har haft hyperemesis 2 graviditeter och lyckats ta mig igenom det dag för dag och timme för timme. Strunta i allt annat! Bara ligg och vila eller lägg in er på dropp om ni behöver. Kräv hjälp av sjukvården, det är för detta vi betalar skatt och ni har rätt till det!

  • Serla

    Det var jag som startade tråden...

    Hoppas att den har varit/är en hjälp för er andra som letat er hit.

    Grattis, till er alla som har fått era bebisar och till er som ännu väntar, håll ut, det är rent ut sagt ett helvete men klart värt det i slutändan!

  • Newbie84

    Ni som har fler barn, fick ni HG alla graviditeter? Funderar på en 2a men vågar inte ännu...

  • Bianca1
    Newbie84 skrev 2015-02-09 18:49:33 följande:

    Ni som har fler barn, fick ni HG alla graviditeter? Funderar på en 2a men vågar inte ännu...


    Ja jag hade det under båda mina graviditeter. Värre andra gången :(
  • Newbie84

    [quote=74828440][quote-nick]Bianca1 skrev 2015-02-09 20:27:42 följande:[/quote-nick]Ja jag hade det under båda mina graviditeter. Värre andra gången :([/

    Usch stackare, hur gjorde du då med barnet du hade? Jag kunde ju knappt ta hand om mig själv

  • Bianca1
    Newbie84 skrev 2015-02-10 06:53:19 följande:

    [quote=74828440][quote-nick]Bianca1 skrev 2015-02-09 20:27:42 följande:[/quote-nick]Ja jag hade det under båda mina graviditeter. Värre andra gången :([/

    Usch stackare, hur gjorde du då med barnet du hade? Jag kunde ju knappt ta hand om mig själv


    Nä jag kunde knappt ta hand om mig själv :( men jag har 5 år mellan barnen så hon fick (tyvärr) klara sig mycket själv. Blev mycket tv och köpte hem massa pyssel och målarböcker. På kvällar var hon och lekte på gården med grannbarnen. Vet inte hur jag hade gjort om jag hade fått dom tätt!

    Men var så dålig med första att jag inte ens ville tänka på en graviditet innan (visste inte ens om jag ville ha fler barn alls!)

    Hoppas det inte blir så för dig om du ska börja försöka igen!
  • didine

    Nu har tiden gått och jag är lycklig att jag överlevde och var stark nog att kämpa igenom den sista graviditeten med HG och har fått en underbar dotter som blir 16 månader. Men jag tänker på alla medsystrarna som just nu lider av hyperemesis. Med hopp om framtiden: visste ni att det kommer att hållas konfferenser av överläkare och gynekologer i Bergen /Norge 20/21 oktover 2016 om hyperemesis gravidarium. Är det tack vare att en kännd person har tidigare drabbats (Kate Middelton)? I vilket fall som.helst så är det ett steg framåt i kampen mot hyperemesis.

    Du som läser detta och har drabbats eller drabbas av hyperemesis :du får all min stöd och förståelse. Belönigen för så mkt lidande är ett litet underverk...


    mer forskning på gång
  • Newbie84

    Hej, länge sen sist...nu påbörjar vi redan mot ett syskon. Är dock så opepp då jag är rädd att drabbas igen. Är det lättare att ta sig igenom när man vet vad belöningen blir denna gång? Min läkare jag hade sist sa att jag ska få tabletter utskrivna så fort jag blir gravid så att det finns redo. Ni andra som fått syskon, fick ni HG igen?

  • Tess1990

    Jag har inte fått diagnosen, har bara varit snack om det

    Kräktes v.7-40+1 (födde 40+2) förra gången, kräktes varje dag, ofta flera gånger, till v.20 och sen 3-7 gånger i veckan resten av tiden, mådde illa hela tiden, var nära att åka in för dropp 2 gånger

    Blev oplanerat gravid, började kräkas 2 dagar efter plusset, och kräktes sen sjuk mycket hela tiden och mådde illa hela tiden, slutade i abort då jag inte klarade fysiskt och psykiskt att må så dåligt då.

    Nu är jag planerat gravid, v.18 och jag började kräkas 2 veckor efter plusset

    Fick även magsjuka som blev riktigt jävla illa och jag skulle ha åkt in om inte 1177 hade varit så otrevliga och sagt åt mig att låta bli.. tog ett bra tag att återhämta mig, fortfarande inte gått upp de jag gick ner på knappt 1 dygn..

    Kräks vissa dagar bara 1 gång, andra dagar 3-5 gånger och vissa dagar ingenting, men mår fruktansvärt illa hela jävla tiden även om de dämpas något av lergigan som jag tar nu, men även om jag inte mår illa så kan jag kräkas helt utan förvarning.. klarar inte av att åka kollektivtrafik mer än 10min, får panikångest av illamåendet, har kräkts offentligt ett par gånger, kan inte gå i butiker och handla

    Vaknar ibland på natten av illamåendet eller av att jag måste kräkas, har en hink med mig hela tiden hemma men har även kräkts lite överallt för jag hinner inte på toaletten..

    Känner mig ofta uttorkad och yr

    Hela tiden hoppas jag att de ska gå över, men alltid slår de till ännu värre.. har svårt för att äta, rädd för att kräkas vissa saker så försöker äta "kräkvänliga" saker men de gör också att jag egentligen äter för lite

    Pendlar i vikt men kryper sakta neråt, vilket inte gör jättemycket då jag är överviktig men vill hellre stå stilla för de tär på kroppen

    Åkt på förjävlig foglossning nu och smärtan gör mig, ja ni gissade det, illamående :( och ångest som gör de ännu värre..

  • Bianca1

    Jag har varit gravid tre gånger (ett MA) och tyvärr har det blivit värre för varje gång... Tanken på att få den bästa belöningen ever har inte hjälp. Jag har känt mig riktigt opepp och nästan deppig. Dels för att med första kunde jag ju bara krypa ner och tycka synd om mig själv men med andra och tredje måste man ju fortfarande vara mamma och hålla låda.

    Jag var tvungen att spotta hela tiden då jag mådde illa bara av att svälja min egen saliv! Det gjorde att jag fick gå runt med en PET-flaska och spotta i hela tiden. Helt absurt nu när jag tänker tillbaka!

    Dock är det ju sååå himla värt det och det vet man ju egentligen men man känner det inte förrän efteråt!

    Är du gravid nu? Grattis till syskonet! Visst var det en liten kille du fick sist?

  • Newbie84
    Bianca1 skrev 2016-07-02 22:46:47 följande:

    Jag har varit gravid tre gånger (ett MA) och tyvärr har det blivit värre för varje gång... Tanken på att få den bästa belöningen ever har inte hjälp. Jag har känt mig riktigt opepp och nästan deppig. Dels för att med första kunde jag ju bara krypa ner och tycka synd om mig själv men med andra och tredje måste man ju fortfarande vara mamma och hålla låda.

    Jag var tvungen att spotta hela tiden då jag mådde illa bara av att svälja min egen saliv! Det gjorde att jag fick gå runt med en PET-flaska och spotta i hela tiden. Helt absurt nu när jag tänker tillbaka!

    Dock är det ju sååå himla värt det och det vet man ju egentligen men man känner det inte förrän efteråt!

    Är du gravid nu? Grattis till syskonet! Visst var det en liten kille du fick sist?


    Inte ännu men påbörjar syskon försök nu är tanken, men som sagt opepp pga helvetet. Usch då din stackare, läkarn sa sist att tyvärr sannolikheten är stor att det blir samma igen...Ja en kille fick jag :)
  • Newbie84
    Tess1990 skrev 2016-07-02 21:32:57 följande:

    Jag har inte fått diagnosen, har bara varit snack om det

    Kräktes v.7-40+1 (födde 40+2) förra gången, kräktes varje dag, ofta flera gånger, till v.20 och sen 3-7 gånger i veckan resten av tiden, mådde illa hela tiden, var nära att åka in för dropp 2 gånger

    Blev oplanerat gravid, började kräkas 2 dagar efter plusset, och kräktes sen sjuk mycket hela tiden och mådde illa hela tiden, slutade i abort då jag inte klarade fysiskt och psykiskt att må så dåligt då.

    Nu är jag planerat gravid, v.18 och jag började kräkas 2 veckor efter plusset

    Fick även magsjuka som blev riktigt jävla illa och jag skulle ha åkt in om inte 1177 hade varit så otrevliga och sagt åt mig att låta bli.. tog ett bra tag att återhämta mig, fortfarande inte gått upp de jag gick ner på knappt 1 dygn..

    Kräks vissa dagar bara 1 gång, andra dagar 3-5 gånger och vissa dagar ingenting, men mår fruktansvärt illa hela jävla tiden även om de dämpas något av lergigan som jag tar nu, men även om jag inte mår illa så kan jag kräkas helt utan förvarning.. klarar inte av att åka kollektivtrafik mer än 10min, får panikångest av illamåendet, har kräkts offentligt ett par gånger, kan inte gå i butiker och handla

    Vaknar ibland på natten av illamåendet eller av att jag måste kräkas, har en hink med mig hela tiden hemma men har även kräkts lite överallt för jag hinner inte på toaletten..

    Känner mig ofta uttorkad och yr

    Hela tiden hoppas jag att de ska gå över, men alltid slår de till ännu värre.. har svårt för att äta, rädd för att kräkas vissa saker så försöker äta "kräkvänliga" saker men de gör också att jag egentligen äter för lite

    Pendlar i vikt men kryper sakta neråt, vilket inte gör jättemycket då jag är överviktig men vill hellre stå stilla för de tär på kroppen

    Åkt på förjävlig foglossning nu och smärtan gör mig, ja ni gissade det, illamående :( och ångest som gör de ännu värre..


    Usch din stackare, lider med dig! Jag tyckte primperan tog bort lite kräkningar men inte illamåendet.