Kvinna med hög inkomst- attraktivt eller oattraktivt?

Nu har vi ju varit runt denna några gånger?. när jag skriver att jag inte vill dela med mig och ist betala mer för inköpta tjänster så jag kan köpa tillbaks lite tid utan att belasta min ev partner är det fel- då är det synd om honom som måste lägga tiden när jag inte gör det (i scenariot att han antagligen jobbar mindre). 

När jag ist ger exempel på att jag skulle dela men med motkravet att jag hade förväntat mig att den andre la mer tid på markservice. Mina pengar finns ju endast om jag har det jobbet jag har, dvs jobbar mer än normalt. Så är det också egoistiskt och sniket. 

Att jag ist ska jobba alla de timmar jag gör, dela med mig fritt av inkomst och på så vis både ha mindre att röra mig med och mindre fritid verkar för alla här vara det mest rimliga och generösa valet. Det tycker jag verkar konstigt. 

Är det verkligen så ni resonerar. Ni städar, plockar, handlar utan någon som helst förväntan på motprestation? Eller det är bara för att det är pengar som det handlar om, då ska man vara frikostig för det är ju bara peeengar (helvetet på jorden verkar det också vara).  vad det krävs av en för att skaffa dem verkar inte vara en del av ekvationen. 

Kvinna med hög inkomst- attraktivt eller oattraktivt?

Tjänar 170,000kr brutto varje månad, kvinna, 40+. Hade jag varit man hade det nog gynnat mig i dejtinglivet. Men som kvinna, vad säger ni män- är det positivt med en kvinna som tjänar mycket eller avskräckande? 

En kvinnofälla är när pensionen inte kompenseras. När kvinnan köper alla konsumptionsprylar och mannen köper tillgångarna (i sitt namn). Vid separation går man barskrapad från boet. Ännu värre får man det då om man jobbar deltid och inte gjort lönekarriär.
Nu får du ju extra pensionsavsättning och deläger fastigheterna. Du verkar ha räknat på att du klarar dig på din deltidsinkomst vid en seperation. Det betyder ju faktiskt att du tänkt på allt detta sk oattraktiva och smaklösa som din egen ekonomi och hur den skulle se ut om du blev ensam. Tycker det verkar otroligt dumt att inte tänka på det. 

Nu har jag läst alla trådstartarens inlägg...

I stort är jag med på ditt resonemang, det verkar sunt och kan fungera.

Men du måste också förstå hur långt över din inkomst är.
Han kanske tjänar 40 k brutto (en hyfsad lön för utbildat folk inom ett hyfsat efterfrågad bransch), men det är ändå mindre än en tredjedel av vad du tjänar.
Ur normalinkomsttagares synvinkel hade ni kunnat leva väldigt gott även om ni båda var på hans inkomstnivå.

Detta innebär att du antingen får sänka din levnadsstandard till hans nivå eller att han betalar vad som är rimligt utefter sin inkomst och du betalar upp till den nivå du vill hålla, vilket nog de flesta män inte är särskilt bekväma med.

Det finns studier på det från Sverige, USA, Tanzania också..och fler på väg.

Att kvinnan tjänar mer är relativt och här handlar det oftare om att hon fortfarande tjänar lite och han då nästan inget. 

Sverige:

"First, as a descriptive exercise, I demonstrate that an increase in a woman?s share of the total realised household income is associated with an increase in the risk that she visits a hospital for assault-related injuries, but only for couples where the woman earns more than her husband. Further analysis reveals that these couples are primarily ones where the husband earns a low income and is more likely to be unemployed.

Second, accounting for the endogeneity of realised earnings, I show that increasing potential relative earnings in favour of the woman increases the probability that she visits a hospital for injuries caused by assault. A one standard deviation increase in potential relative earnings increases the risk of a hospital visit for assault-related injuries by 16.6% compared to the mean. This effect is driven by women with low income, of non-Nordic descent, with low education level, and who are in relatively new marriages. Thus, the estimated increase in hospital visits for assault is primarily found among women with low baseline bargaining power."

www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0047272724001476

Men då är det inte relevant då tråden handlar om kvinnor som är höginkomsttagare. Själva poängen är att TS tjänar mer än hon behöver och frågan är om hon ska spara/investera eller dela med sig till en man. Tror inte att hon eller hennes gelikar löper större risk för våld i nära relationer än vad andra kvinnor gör.

Men vad gäller låginkomsttagare med bara en inkomst stämmer det nog.

Nu antar jag att jag är den som mäter den jag älskar i timlön?? Men samtidigt i en relation så ska väl även tid isf vara jämlikt om pengarna ska vara det? Obetalt hushållsarbete som merparterna av kvinnorna fortfarande gör mest av är väl heller inget man borde utsätta någon man älskar för? Trots det gör majoriteten av män just det.
Så om jag ska dela mina pengar som endast finns för att jag jobbar mycket utan att kunna förvänta att min partner kanske kan hjälpa till mer hemma, så är det väl heller inte rättvist? Varför är min fritid mindre värd? varför är det bara pengar som ska delas men inte den fria tid som finns till förfogande? Kan man ju isf vända argumentet och säga att det är otroligt sniket och kallhjärtat att inte vilja göra lite mer hemma när jag tjänar pengar åt min partner via timmarna på jobbet.