Tjänar 170,000kr brutto varje månad, kvinna, 40+. Hade jag varit man hade det nog gynnat mig i dejtinglivet. Men som kvinna, vad säger ni män- är det positivt med en kvinna som tjänar mycket eller avskräckande?
Jag är som sagt 40+ så både jag och mannen jag ev skulle träffa har ju haft våra liv innan. Även på en mer genomsnittlig inkomst har man antagligen ägt hus och därmed kanske gjort en liten bostadskarriär. Dvs jag räknar med att de flesta 40+ har någon form av kapital. Skulle gemensamtboende komma på tal tänker jag mig ett helt normalt boende där båda äger 50%, stoppar in samma kontantinsats och delar 50/50 på räkningarna.
Ser hellre att nivån anpassas den genomsnittliga lönen än att jag ska betala för oss båda. Dvs mina pengar är mina och vs. Vill jag bjuda på resor och dylikt så gör jag det gärna, älskar att uppleva, men det väljer jag själv. Så mina pengar kan vara ett plus för den andre men ingenting som någon kommer ha direkt tillgång till.
hade man träffats som 20 åring hade det nog varit en annan sak. Då bygger man ju upp livet ihop. Nu har man redan gjort mycket av sin resa och förväntar mig nog att man till mans inte behöver sin partner för sin ekonomi.
Ser hellre att nivån anpassas den genomsnittliga lönen än att jag ska betala för oss båda. Dvs mina pengar är mina och vs. Vill jag bjuda på resor och dylikt så gör jag det gärna, älskar att uppleva, men det väljer jag själv. Så mina pengar kan vara ett plus för den andre men ingenting som någon kommer ha direkt tillgång till.
Det är här problemet uppstår eftersom du skissar på ett ojämlikt förhållande där du ensam och enväldigt bestämmer hur och när pengarna skall användas.
Över längre perioder är det svårt att hålla ihop ojämlika relationer.
Jag vill varmt rekommendera att du skaffar en man som tjänar minst lika mycket som du själv.
Det är här problemet uppstår eftersom du skissar på ett ojämlikt förhållande där du ensam och enväldigt bestämmer hur och när pengarna skall användas.
Över längre perioder är det svårt att hålla ihop ojämlika relationer.
Jag vill varmt rekommendera att du skaffar en man som tjänar minst lika mycket som du själv.
Jag har olika tankar om det.
1. Detta kan tyda på en viss intellektuell nivå, som jag finner attraktivt.
2. Hon befinner sig på en ekonomisk nivå jag aldrig kan nå upp till och det kan orsaka friktion i ett förhållande. Alltså kan det vara avskräckande.
Att träffa en man är nog inget problem, det kommer finnas gott om villiga män. Det nog mer din egna inställning dom styr, hur ser du på att ha en relation med en man som tjänar mindre. Vad jag har läst så vill kvinnor oftast ha män som är på samma nivå eller bättre.
Det är här problemet uppstår eftersom du skissar på ett ojämlikt förhållande där du ensam och enväldigt bestämmer hur och när pengarna skall användas.
Över längre perioder är det svårt att hålla ihop ojämlika relationer.
Jag vill varmt rekommendera att du skaffar en man som tjänar minst lika mycket som du själv.
Det är här problemet uppstår eftersom du skissar på ett ojämlikt förhållande där du ensam och enväldigt bestämmer hur och när pengarna skall användas.
Över längre perioder är det svårt att hålla ihop ojämlika relationer.
Jag vill varmt rekommendera att du skaffar en man som tjänar minst lika mycket som du själv.
Du får väl låtsas att du tjänar en normal lön på kanske 50 000 och spara resten av pengarna. Tala inte om vad du har för lön. Har man inte gemensam ekonomin är det ju en privatsak.
Man kan ju inte leva på helt olika nivå i en relation, särskilt inte som sambos, men även som särbos kan det bli problem om ni vill gå på olika restauranger tex.