Eftersom vi bor i Sthlmsområdet och det krävs 15% som minsta kontantinsats räknar vi på att bidra med 300 tkr till varje barn. Det är några år bort än så förhoppningsvis kanske dom också kommer hinna extrajobba lite eller kanske så använder vi ev. studielån för att spara aktier/fonder för att göra det ännu lättare att få sitt första boende.
Vad har ni andra för taktik?
Saken är ju den att har man inte en hygglig slant och kan köpa in sig på ett bättre område så riskerar barnen att hamna i ett otryggt område och där vill jag definitivt inte ha dom. Kötiderna på hyresrätt i bättre områden är på tok för långa för att hinna bli aktuella som första boende och bostadsrätter i sämre områden här i närheten kostar minst 1 mille.
Vi kommer att bli tvungna att hjälpa till med handpenningen, var ska de annars bo? Vi bor i Stockholm.
Varför skulle man ge ens barn flera hundratusen till kontantinsats? Visst ska man stötta sina barn, men det där låter ju mer som curling. Lär dem att jobba och spara pengar istället och inse att kan de inte köpa bostad får de kanske hyra (kanske till och med i andra hand! Hjälp!) efter att de flyttar hemifrån. Låt dem stå på egna ben liksom. Låt dem bli vuxna. Våga släpp taget. Klipp navelsträngen.
Kontantinsatsen är långt ifrån en garanti till att kunna skaffa sig ett bra boende. Det krävs att man har en ganska bra månadslön också. Min dotter hade 600.000 och en lön på 23000 men fick inte låna till en etta i tungelsta ( ca 3,5 mil utanför Stockholm ) eftersom det är amorteringskrav och du ska klara en ränta på 7-8%. Många verkar tro att några hundra är en garanti för att barnen ska kunna flytta.
Som svar på frågan fick de inte mer än ca 50.000 till körkort men är däremot välkomna att bo hemma billigt för att kunna spara maximalt.
Både jag och sambon fick pengar av våra föräldrar som det sparat till oss. Vi gör samma åt våra barn. Vi spar barnbidraget varje månad till varje barn i olika aktier i en ISK. Där pengarna är tänkta att använda till bostad och körkort. Detta för att vi vill ge barnen en bra grund att stå på när det är dags att flytta hemifrån. Vårat mål är att placera pengarna bra i aktier för att de ska få så mycket pengar som möjligt. Om vi fortsätter i samma takt som vi gör nu med placeringarna och uppgången så kommer de hamna runt 500tusen var när de flyttar hemifrån.
De kommer få tillgång till sina sparpengar när det är över 18 och mogna nog att använda dem på ett vettigt sätt. Sen om de använder pengarna till kontantinsats på ett boende eller något annat lägger jag mig inte i. Vi bor också i Stockholm och inte fasen har jag råd att bara ge dem en miljon på ett bräde bara så där.
Vi investerar barnbidraget i fonder, så förhoppningsvis blir det ett bra belopp där när dottern blir myndig. Hon får pengarna till hands, men det blir lite villkor att de antingen ska gå till kontantinsatsen (hon ska fortsätta kämpa med att betala av bolånet på resten, så helt gratis får man inte nåt boende) eller om hon vill åka utomlands för att plugga, men inte slösa bort på nån dum bil/kläder/smink/annat onödigt.
Varför skulle man ge ens barn flera hundratusen till kontantinsats? Visst ska man stötta sina barn, men det där låter ju mer som curling. Lär dem att jobba och spara pengar istället och inse att kan de inte köpa bostad får de kanske hyra (kanske till och med i andra hand! Hjälp!) efter att de flyttar hemifrån. Låt dem stå på egna ben liksom. Låt dem bli vuxna. Våga släpp taget. Klipp navelsträngen.
Jag/ vi jobbar för att mina barn ska få slippa ta lån i framtiden.
3 barn ett sparkonto till mina barn delat i tre.
Dem går sitt barnbidrag. Fsk - mellanstadiet.
Det som blir över från barnbidraget lägger jag in på sparkontot. Barnen gör inte av med mkt i månaden.
Endel utav dem pengarna är bonus till deras betyg i skolan. Det vet dem inte än.